Utbildning

Nu visas arkiv för kategorin Utbildning.

Gräv där du står – i Söråkra eller annorstädes

maj 5, 2009 i Artikel, Debatt, Forskning, Utbildning av Robert Svartholm | Permalänk

Vår allmänmedicinska verksamhet handlar alltmer om att värdera risker, behandla riskfaktorer uppfylla vårdprogram, som rekommenderas från olika håll.Vi uppmanas använda skattningsskalor, kontrollera högsensitivt CRP, kolesterol av olika typer, HbA1C med flera decimaler, blodtryck på 2 mm när. Konsultationerna ska ske akut, snabbt och därigenom oöverlagt. Det mesta av detta arbete kan ske via dataskärm eller via opersonliga registreringar. Den allmänmedicinska konsultationen hamnar i skymundan – liksom den allmänmedicinska forskningen. Registeringarna och mätvärdena
blir också allt oftare kopplade till vår ekonomi. Lobbygrupperna når framgång. Många allmänläkare blir trötta, duger vi – vad är vårt arbete värt?Hur bearbetar man sådant missmod? Läser en god bok? Det finns. I dagarna har det kommit en bok från Linköping universitet – en avhandling författad av en allmänläkare som grävt där hon stått – i den småländska myllan. Efter mer än 20 år på sin arbetsplats visar Ulla Petersson att den allmänmedicinska konsultationen är effektiv och säker. En lisa för trötta allmänmedicinska själar.

Ev avhandling följer fasta mallar och innehåller exakta vetenskapliga mått. Konfidensintervall, Odds Ratio – mätvärden med många decimaler stör en avslappad läsning, men det finns också konkreta och lättlästa sammanställningar av gammal och bortglömd (?) kunskap, som friskar upp och breddar vår kunskap. En avhandling innehåller oftast 4 artiklar – som man borde läst tidigare, men nu finns de samlade på ett ställe, tillsammans med en ”kappa” av övergripande kunskap. I detta fall handlar det om 76 sidor, med en vacker sammanfattning på svenska.

Ulla har följt sin medelålders befolkning i över 20 år. Hon har upptäckt att ett förhöjt kolesterol hos kvinnor ofta beror på hypothyreos, som ju annars är svårt att finna. Hon visar att kvinnor, rökare och hjärtsjuka är duktiga på att förändra sin livstil – om man ger dem lite tid. Hennes tålmodiga uppföljningar visar att patienterna åldras, en del får diabetes och drabbas av hjärtsjukdom. 10-20 % får någon variant av dessa åkommor under uppföjningstiden – det är inte ofarligt att leva.

Kronan på verket – bokens avgörande kapitel – knyter ihop det hela. Ullas inledande allmänmedicinska konsultation med noggrann anamnes följer hon upp under åren som går, och jämför med avancerad provtagning (tänk att spara nerfrusna prover i 20 år!) och med det nu så populära och anbefallda SCORE / HEARTSCORE. Utvecklingen går framåt, tekniken blir bättre – men spelar det någon roll? Ulla visar tydligt: ”gammal är äldst” – mänskligt omdöme och god allmänmedicinsk konsultationskonst är effektiv – evidensbaserat effektiv . En konsultationsbaserad riskvärdering är bättre än en provtagningsbaserad. Kolesterol och högspecifikt CRP är krångliga omvägar runt det allmänmedicinska samtalet och undersökningen. Hade boken varit en deckare hade den blivit en bestseller – nu kommer den bara att ligga på några tusen allmänläkares nattygsbord. Se till att inte DU blir en av dem som missar denna viktiga undersökning. Läs, vila och lär!

http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:211338/FULLTEXT01

/Robert Svartholm, Boden

Claes Lundgren: Fas ut 2

maj 5, 2009 i Läst, Utbildning av Andreas Karlsson | 1 kommentar

ISBN 978-91-631-6668-6

2 versionen av Fas ut, att utvärdera, ifrågasätta och skonsamt avsluta läkemedelsbehandling.

Jag har inte läst den första utgåvan, så jag kan inte uttala mig om vad som är nytt. Boken börjar med lite grundläggande diskussioner angående läkemedelsutsättning, njurfunktionen samt hypertoni och hjärtsvikt hos äldre. Därefter gås olika preparatgrupper igenom. Under varje läkemedelsgrupp finns rubriker som ”Indikationer, effekt, bieffekt, interaktioner, utvärdering, alternativa behandlingar samt avslutande/uttrappande och vilket besvär/problem som kan uppstå.

Jag tycker boken bör ingå i ”Allmänläkarens litteraturslista”. Dels får man repetera och förnya sina allmänna kunskaper, såsom indikationer och interaktioner, och dels får man hjälp då man överväga att sätta ut alternativt byta ut medicinen. Har man inte tid eller ork fungerar den ypperligt som uppslagsbok. Dessutom var den gratis på Läkemedelsdagarna.

/Andreas Karlsson, Luleå

Har vi slutat bry oss?

januari 31, 2009 i Artikel, Debatt, Information, Konferens, Kursrapport, Randningar, Utbildning av Andreas Karlsson | Permalänk

Eftersom Peter fn är i Kurdistan med Läkare utan gränser kommer jag hålla i rodret f om nästa nummer. När jag tittar tillbaka de senaste året och även i nummer från 90-talet så hittar man nästan inga artiklar från färdiga dl. Har ni slutat åka på kurs, att utveckla er verksamhet och att reflektera? Finns det inget alls att skriva om som ni tycker är intressant? En liten fallbeskrivning eller erfarenhet? Eller har ni allt klart för er men inte vill/orkar dela med er av er visdom?

Nä, skärpning nu alla kollegor, se till att bidra med material till framtidens nummer. Jag har i alla fall sett några av er på kurser och konferenser, det finns väl nått att skriva om? Åtminstone kan väl några till nästa nummer skriva om sin årliga veckas auskultation som vi har rätt till enligt avtalet! Det borde i alla fall rendera till ett 70-tal artiklar i nästa nummer!

Således; Bidrag mottages tacksamt!

/Andreas Karlsson, Luleå

Läkarrekrytering i Australien/Kanada

januari 31, 2009 i Myndigheter, Utbildning av Anna beck | Permalänk

Inte alltid lyckas integrationen av utländska läkare i Sverige. För att förbättra detta har jag under mitt arbete i läkarbemanningsprojektet i primärvården i Norrbotten sökt information hur man gör i andra lände, främst i Australien och Kanada.

Australien

Sjukvårdstagarsystemet är statlig finansierad, med gratis sjukhusvård för alla medborgare och viss betalning för konsultation inom primärvården.

Vårdcentraler är nästan uteslutande privata och drivs av läkare som egen företagare.

Utländska läkare utgör 35% av glesbygdsläkarna

Ursprungsländer och antal läkare i Australien

India1                        486

Egypt                          665

Sri Lanka                  608

United Kingdom   559

Bangladesh             508

China                         485

South Africa           431

Iraq                            402

Philppines                372

Pakistan                    359

Legitimation

För att få en australiensisk läkarlegitimation ska ansökarna har tagit en examen (se nedan) som kräver kunskapsnivå som motsvarar början av en ST i internmedicin

Dessutom ska immigrationen, språkkunskaper med internationellt beprövade standardtester samt ett intyg för hälsa och god karaktär införskaffas. Immigrationen från ovan listade länder kan ta mycket lång tid. Under tiden kräver Australien bla. årliga HIV kontroller. Ej godkänd immigrationsstatus kan jämföras med avsaknad av personnummer i Sverige eller icke innehav av social securitynumber i USA och oförmögenhet att bla. köpa hus, skaffa konto, sämre taxering mm.

Examen består av två delar:

En multiple choice som baseras på vanliga sjukdomstillstånd inom det australiensiska samhället inom internmedicin, pediatrik, psykiatri, kirurgi, gynekologi och obstetrik. 55,8% av deltagarna får godkänd

Tillsammans med Kanada planeras det att denna testa ska kunna göras ifrån hemlandet (pre test)

Andra delen är en ”structured clinical assessment” som testar för medicinska kunskaper, kliniska färdigheter, professionell hållning (etik). Ungefär 57,8% får godkänd

Eventuell ska en period med arbete under tillsyn anslutas: detta är enklare för läkare inom sjukhus och svårare inom primärvården där läkarna jobbar som egen företagare.

En planerad vidareutveckling av denna granskningsprocess för utlänska läkare är bland annat tillägg av testning av kommunikationsfärdigheter samt träning inom kultur och kommunikation med tonvikt på „cross-cultural skills”. Dessutom utbildning inom det australiensiska hälso-och sjukvårdssystemet.

Lärdomar som man i Australien har dragit från läkarrekrytering hittills är att det är dålig med för många aktörer inom rekryteringsprocessen. För närvarande är olika rekryteringsbolag huvudaktör och det finns nästan ingen statlig aktivitet inom rekryteringsprocessen.

Det ha visat sig ofördelaktig med hänsyn till om läkarna stannar kvar i Australien eller ej att utländska doktorer placeras (via rekryteringsbolagen) ensamt på dem mest underbemannade glesbygdsorter

Rekommendationer som olika granskare av den australiensiska läkarrekryteringen har gett är ett nationellt program. En samkörning och anskaffning av system för lediga jobb, och förutsättningar för att få dessa, nationellt registrering av legitimation, nationellt språkkunskapstest, nationellt standardprogram för orientering vid ankomst som inkluderar sjukvården samt kulturen på mikro och makro nivå, nationellt enhetlig granskning som garanterar trygg medicinsk praktik, nationellt support program för utländska läkare som är flexibelt och individuellt, nationell tillgång till pengar för att eventuellt sponsrar dela eller hela program plus handledarna.

I vissa landsting inom Australien finns orienteringprogram för utländska läkare.

Handledare rekommenderar att utländska läkare som har kvalificerads som handledare ska involveras i rekryterings- och orienteringsprogrammen då dessa vet bäst vilka problem behöver tas upp eller lösas ( källa: intervjuer med australiska handledare)

Det har visat sig värdefullt med integration av de utländska läkarna och deras familj via ett nätverk av organiserade sociala träffar/arrangemang där kommunmedlemmar agerar.

Kanada

Utländska läkare i Kanada härstammar i princip från samma länder som i Australien. Även i Kanada jobbar läkarna som egen företagare.

Ansökan till att jobba i Kanada som utländsk läkare kan göras online.

Landet har ett mycket informativ och attraktiv informationsportal www.img-canada.ca där all viktig informations finns samlad. Från information om lediga jobb till information över de enstaka landsting och kommuner till information om sjukvårdssystemet, detaljerad information om examinationer för legitimation och ST-utbildning, allt om immigrationen, alternativa jobb inom sjukvården i väntan på legitimationsförfarande

I Kanada finns det ett nationellt system med registrering av legitimation/medicinska dokument där ursprungskälla verifieras.(Institutionen tar kontakt med den utlänska universiteten om personen i fråga har läst och avslutad medicinstudier där, om inget positivt svar efterupprepade kontaktförsök kan personen i fråga ej registreras)

För att kommer in i ett legitimationsförfarande som läkare ska dem göras en ”pretest” med ”Objective structured clinical examination” där 35% får godkänd och går vidare till CSAT (clinical skills assessment and training)

Om man är godkänd efter CSAT (90%) få en ST påbörjas (2 år för primärvård, upp till 5 år för övriga specialiteter)

Vad är CSAT?

En tre månaders examination med 500$ lön, där slutresultatet oftast blir en rekommendation inom vilka områden det krävs mera utbildning (exempelvis ytterligare 4 veckor alt månader gynekologi/öron-näsa-hals mm). Först därefter blir man eventuell godkänd för legitimation och påbörjar av en ST.

Med deltagandet i CSAT förpliktar sig deltagarna att jobba åt landstinget som gett/delfinansierad träningen i minst 2år

CSAT finns även i USA.

Referenser

Tack Karin Nilsson för hjälp med litteratursökning!

1. Carlier N, Carlier M, Bisset G. Orientation of IMGs: a rural evaluation. Aust Fam Physician 2005;34:485-

2. Ong YL, McFadden G, Gayen A. Induction for overseas qualified doctors. Hosp Med 2002;63:558-60.

3. Heal C, Jacobs H. A peer support program for international medical graduates. Aust Fam Physician 2005;34:277-8.

4. Hall P, Keely E, Dojeiji S, et al. Communication skills, cultural challenges, and individual support: challenges of international medical graduates in a Canadian healthcare environment. Med Teach 2004; 26: 120-5.

5. McClain TA. IMGs and cultural diversity training. Acad Med 1996; 71: 1138-9.

6. Mayo E, Mathews M. Spousal perspectives on factors influencing recruitment and retention of rural family physicians. Can J Rural Med 2006;11:271-6.

7. Felix H, Sheppard J, Steward MK. Recruitment of rural health care providers: a regional recruiter strategy. J Rural Health 2003;19(Suppl):340-6.

8. Self assessed learning needs of rurally based IMGs Richard B Hays Australian Family Physician Vol. 34, No. 4, April 2005

9. McDonell l, Usherwood T. International medical graduates Challenges faced in the Australian training program Australian Family Physician Vol. 37, No. 6, June 2008

10. Eckhert NL. The global pipeline: too narrow, too wide or just right? MEDICAL EDUCATION 2002;36:606-613

Länk: http://www.cma.ca/index.cfm/ci_id/50130/la_id/1.htm

Länk: http://www.racgp.org.au/afp

http://www.informaworld.com/smpp/content~content=a713626797~db=all

Länk om CSAT för IMG:

http://www.med.mun.ca/pdcs/professional_development/csat.asp

http://www.img-canada.ca/

Länksamling:

http://www.medicalteacher.org/MEDTEACH_wip/pages/home.htm

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/sites/entrez?Db=pubmed&DbFrom=pubmed&Cmd=Link&LinkName=pubmed_pubmed&LinkReadableName=Related%20Articles&IdsFromResult=9217499&ordinalpos=1&itool=EntrezSystem2.PEntrez.Pubmed.Pubmed_ResultsPanel.Pubmed_DiscoveryPanel.Pubmed_Discovery_RA&log$=relatedarticles&logdbfrom=pubmed

http://www.cmaj.ca/cgi/content/full/173/11/1315?maxtoshow=&HITS=10&hits=10&RESULTFORMAT=1&andorexacttitle=and&andorexacttitleabs=and&fulltext=a+regional+recruiter+strategy&andorexactfulltext=and&searchid=1&FIRSTINDEX=0&sortspec=date&tdate=12/31/2007&resourcetype=HWCIT,HWELTR

Länkar till IMG artiklar I Academic Medicine

http://www.academicmedicine.org/pt/re/acmed/searchresults.htm;jsessionid=L21J52TGcBJ2wktvBTBP55lJQgpQLPbY2hgM36LJqhKvZHyG4kZQ!-815685239!181195629!8091!-1?&index=1&results=1&searchid=2

/Anna Beck, Kalix

2:a vårmötet i Jokkmokk 25-27 mars

januari 31, 2009 i Föreningar, Konferens, Utbildning av Markus Beland | Permalänk

SFAM Norrbotten inbjuder till en succe i repris:

 

2:a Vårmötet i Jokkmokk 25-27 Mars 2009

Ur programmet:

- Matters of Life and Death, Iona Heath

- Kolesterol och fett, Uffe Ravnskov

- Vårdval: Ett rådslag. Jonas Sjögren, Meta Wiborgh

samt tidgare mycket uppskattade praktiska verkstäder med bl a

 

- Lilla kirurgin

- EKG

- Axeldiagnostik

- Sorkfeber

- Hjärtsvikt

Diskussioner, kunskap, inspiration i vårvintersolen i Jokkmokk.

 

Vi börjar onsdag kväll så att deltagare från längre söderut har möjlighet att komma.

 

Transport ordnas som tidigare smidigt med gemensam bussresa från Luleås flygplats.

Kontakt markus.beland@nll.se, 070-351 76 77

Anmälningar via www.positionjokkmokk.se

 

Sista anmälningsdag 28 februari. Kursavgivt 3000.-

Vid senare anmälan 3500.-

 

5:e Norrländska LM-dagarna i Umeå

januari 31, 2009 i Konferens, Kurser, Kursrapport, Utbildning av Andreas Karlsson | 1 kommentar

Vinter i Norr, bild av Irina Ignatovich, ST-läkare i Luleå. Klicka för större bild

Årets läkemedelsdagar för de ”Norrländska” landstingen gick av stapeln den 27-28 januari i Umeå. Ca 300 personer från de 4 norra landstingen deltog på de fyra läkemedelskommittéernas årliga konferens. Programmet var inte späckat, utan tvärt om ganska luftigt med korta föreläsningar grupperade utifrån frågeställning i 1,5-timmarspass och det upplägget var mycket tilltalande och lättsmält. Tyvärr hade Neal Maskrey insjuknat och kunde inte medverka vilket var lite oturligt då det var dagarnas höjdpunkt. Nedan följer en mycket kort beskrivning av de olika passen. För fullständigt program var god se denna länk.

Pass 1: ”Kärlekens risker”. Korta föreläsningar om Klamydia, HPV-vaccination och abortfrekvens/P-pilleranvändning. Klamydiaföreläsaren påtalade vikten av att ha infektionen i bakhuvudet, centraliserad smittspårning och goda rutiner för omhändertagandet. HPV-vaccination ingår fr om nästa år i allmän vaccination(för flickor). Osäkerheten kvarstår vad gäller ekonomiska vinster, vad som händer med screening (uppfylls kriterierna för screening?) och effekt. Abortfrekvensen ganska stabil, men skiljer mellan olika landsting. Norrbotten låg ganska högt. inget säkert samband mellan P-pillerförskrivning och abortfrekvens. P-piller mycket säker medicin m a p biverkan som blodpropp.

Pass 2: ”Doktorn – läkemedelshjälte eller läkemedelsbov”. Läkemedelsinteraktioner sker på individbasis och kan vara mycket uttalade. Dosjustering kan ge stor effekt. Viktigt att överväga nyttan av en medicin och att göra återkommande värderingar, ffa hos de äldre och sköra patienterna. Läkarförbundets ordförande påtalade vikten av kontinuerlig utbildning och fortbildning, som bör bekostas av arbetsgivaren och inte läkemedelsföretag. Stora variationer över specialiteter. Vikten av fokusering på läkemedel hos äldre betonades. Många studier har inte ens inkluderat patienter över 65 år, trots att medicinen riktas och använda i denna målgrupp. ”Äldre står inte på för många Lm utan på för många olämpliga LM”. Många onödiga inläggningar och symptom hos äldre pga fel mediciner. Viktigt med strategier och kontroll samt regelbunden utvärdering, ffa hos äldre.

Pass 3: ”Nytt inom psykiatri och smärta”. Depresionsdiagnosen är extrem heterogen och dåligt validerad. SSRI ÄR bättre än placebo, men inte hos alla. ”1.Råd/stöd -> 2.Psykolog -> 3.SSRI”.  Vid dystymi är farmaka bättre än psykoterapi. Få patienter har nytta av BÅDE psykofarmaka och psykoterapi.
Smärtschema, klicka för större bild

EMEA och FDA gör olika bedömning med avseende på Pregabalin (Lyrica) för Fibromyalgi, men godkänns för perifer och neuropatisk smärta. Se också Sven Hagneruds fina artikel från april 2008. Inte fel med kombinationsbehandling som verkar på olika nivåer vid komplicerad, neuropatisk smärta. Benartärsjukdom vanligare än vi tror, men långt ifrån alla har symptomgivande sjukdom. Hög mortalitet. SBU: Handledd gångträning ökar gånsmärta, kirurgi fungerar, men låg evidensgrad om skillnad mot gångträning. Behandling med naturmedicin ev några få meters ökad gångsträcka, men låg evidensgrad. Mediciner (Pletal) förlänger gångsträcka marginellt men ingen påvisad effekt på CVD eller död. Många kontraindikationer (t ex hjärtsvikt, dåligt BT-kontroll) och osäker evidensgrad.

Pass 4: ”Att bara nästan nå målet vi riskfaktorkontroll? Är det tillräckligt vid behandling av hypertoni och hyperlipidemi”. God dokumentation för att behandla även de mycket gamla, och behandlingseffekt förefaller kvarstå i hög ålder m a p hypertoni. Lägg mest krut på att behandla ”de sämsta”, där har vi störst effekt. ”Pay-per-performace”, dvs betalt utifrån hur man uppnår målen bör undvikas. Dålig compliance hos patienterna. Skillnad mellan könen. ”Evibase Web” kan ge god hjälp (Karidovaskulär riskvärdering, namn=”lk”, lösen ”norr”, välj bl a EviBase risk och EviBase HT). Risker finns med att behandla för hårt.  Oklar relation mellan observerad LDL-sänkning och total dödlighet. Olika individer reagerar olika på samma dos statin. Efter stroke/TIA skall pat ha statin om kolesterol >4,5., liksom vid perifer kärlsjukdom. Primärprevension endast vid vid hög risk. Målvärdet är osäkert för alla. Observation: Dessa föreläsningar gav upphov tills törst diskussion och tyckande från olika ”läger”. Varför upplever vi detta så svårt och motsägelsefullt? Ger det uttryck för vårt tyckande eller vårt dåliga samvete? Jag tror också att risken med att försöka hitta generella behandlingsrutiner för en så stor och heterogen grupp gör att det blir svårt att kunna nå målen, istället för att behandla individen.

Pass 5: ”Diabetes”.

Målvärde för HbA1c < 6%. Intensiv behandling ger bättre effekt på mikrovaskulära komplikationer och på sikt också på makrovaskulära komplikationer. Det förefaller som kärlen har nytta av tidigare period med god behandlingskontroll på sikt även om behandlingskontrollen blir sämre. Metformin  enda po beh som har effekt på kardiovaskulär morbiditet och mortalitet.  Individualisera, pressa ej målvärdena, använd förstahandspreparat (Metformin->metformin + SU->Insulin med eller utan metformin och behandla tidigt. Stort värde av god metabol kontroll samt behandla alla risker hos högriskpatienter. Ta hänsyn till återstående livslängd, hypoglykemirisk och tidigare stroke.  De nya diabetsläkemedlena (Inkretiner) påverkar frisättning av glukagon och insulin i pancreas samt tömningshastigheten hos magsäcken. Biverkningarna oklart dokumenterade men risk för allvarliga biverkningar som pankretit finns, liksom ökad infektionskänslighet pga medicinerna ej är specifika. Kan vara av värde hos de med hypoglykemier nattetid. Omöjligt för enskild dl att utvärdera effekten. Mer info på www.janusinfo.se, sök på Januvia.

Som förstagånsbesökare med stora förväntningar på dagarna grundat på tidigare omdömen blev jag inte besviken. Man fick på det store hela en uppdatering på flera områden och förbättrad möjlighet till ett sunt förhållningssätt till nya rekommendationer och läkemedel.

/Andreas Karlsson, Luleå

ST i USA

november 24, 2008 i Intervju, Utbildning av Jona | Permalänk

E-intervju med Jona Karlsson

Vad har du för bakgrund (vem är du, utbildning osv)
Jag är född och uppvuxen i Övertorneå och gick läkarutbildningen i Uppsala. AT gjorde jag i Växjö och blev klar 2007. Därefter har jag vikarerat i primärvården, bla på Övertorneå VC.

Varför valde du att göra din ST i USA?
Jag har en tid haft funderingar pa akutläkar-ST i USA och när min sambo blev erbjuden ett jobb i Atlanta bestämde vi oss för att flytta och att jag skulle försöka komma in på den utbildningen.

Vad krävdes för att bli antagen?
Som utländsk läkare krävs att man tenterar av den amerikanska läkarutbildningen inkluderande ett prekliniskt, ett kliniskt och ett praktiskt sit-in-liknande prov (USMLE step1 och 2). För att sedan kunna få ett arbetsvisum (till skillnad från ett studentvisum där man förbinder sig att återvända till hemlandet i två år efter avslutad utbildning), behöver man göra ytterligare ett teoretiskt prov (USMLE step 3). Som icke-amerikan fordras bra resultat på dessa prov for att kunna konkurrera med de inhemska läkarna. Stor vikt läggs på skriftliga omdömen. Priset för alla dessa prov exklusive litteratur och resor till testcentra är närmare 3000 USD.
I USA ansöker man centralt till olika ST-utbildningar och blir sedan kallad till intervju. Efter att intervjuer hållits rangordnar de ansökande sina val av utbildningar. Ledningen för utbildningarna rangordnar i sin tur de ansökande och dessa rangordningar jämförs sedan, ”the Match”. I mitten av mars tillkännages vilken utbildning man matchats till. Landets alla ST-utbildningar börjar 1:a juli varje år.

Vad finns det för skillnader mellan den svenska och den amerikanska kliniska utbildningen?
ST-utbildningen är mer styrd i USA. Det finns noggrant utformade målbeskrivningar och varje vår avgör ledningen om varje ST-läkare uppfyller kraven för att bli befordrad till nästa år. 5 timmars obligatoriska föreläsningar hålls varje vecka och varje månad förekommer kunskapskontroller. Regelbundet erhålls skriftlig feed back från specialister man arbetat med. För att bli certifierad specialist krävs avlagd skriftlig och muntlig examen.
Generellt är utbildningarna tidsmässigt kortare än i Sverige men de flesta ST-läkare är schemalagda kring 60 timmar/vecka, internmedicin och de kirurgiska specialiteterna upp emot 80 timmar. Nyligen infördes en regel om högst 80 timmar per vecka. Ett tidigt intryck jag fått är att det här i USA finns en inställning om att ST:n är den tid man lär sig yrket och då måste anslå mycket tid till den. I Sverige ser vi, åtminstone i större utsträckning, yrket som ett livslångt lärande. Detta avspeglas också i lönerna -en nyfärdig specialist i USA tjänar ofta lika mycket som en med lång erfarenhet.
Av rättsliga skäl samt för att kunna ta betalt för läkarbesöket måste varje patient mer eller mindre undersökas av en specialist. ST-läkaren presenterar varje patient för specialisten som sedan tar en titt pa patienten och signerar journalen. På akutmottagningar där ST-läkare utbildas får specialisterna därför en mer övervakande uppgift.

Hur ser en arbetsvecka ut?
Arbetsveckan for akutläkaren ar uppdelad i skift (8-12 timmar) utan jourpass. På andra kliniker är man jour var 3:e till 8:e dag. Jourpassen verkar generellt vara 30 timmar.

Lön som ST?
40-50000 USD/år. Ingen ersättning utgår för övertid eller jourer.

Lön som klar?
Lönen beror på specialitet. 150 000 USD/år och uppåt. Läkare inom kirurgiska specialiteter tjänar mest. I den privata sektorn avlönas läkaren efter hur mycket vård som ges.

Vad är det för upplägg på ST:n (tid, placeringar osv)
Första året på ST:n är som en blandning mellan allmäntjänstgöring och randning. Man gör månadslånga ”rotations” på olika, för specialiteten ”närbesläktade”, kliniker. Resterande år hänges mestadels åt den valda specialiteten. Efter ST:n finns det som i Sverige möjlighet att göra en subspecialistutbildning, ett sk fellowship.

/Jona Karlsson, Atlanta

Varför ökar labkostnaderna, när antalet analyser bromsats och blivit billigare?

november 24, 2008 i Debatt, Information, Utbildning av Peter Olsson | Permalänk

Tidigare har vi rapporterat om laboratorieprover i Jokkmokk i Allmänmedicin ”Laborera lagom”. Förslaget var där att man kunde jämföra ex antalet analyser ex Kreatinin tagna per tusen innevånare och år för jämförelse mellan VC.

Här nedan redovisas i länkar lite olika sätt vi har bearbetat data genom åren. De har bara intresse som exempel och är oläsliga för den som inte själv tänker göra uppföljning.

Vi har gjort årliga uppföljningar, med lite olika sätt att fånga data och då sett en uppbromsning.

Vi har använt Nils Trydings ”nyckeltal”  för vilka analyser som bör öka/minska och falldiskussioner i underlag för att diskutera med AT-läkare i utbildningen .

Nu har vi efter tips från Björknäs VC kunnat göra en bearbetning för varje läkare i användningen av lab. Vår sekreterare har arbetat med att ta reda på kostnader och det blev en lång datalista.  Vi gjorde en mera kortfattad version som visar hur vi individuellt avviker.

En sådan diskussion fodrar tolerans och öppenhet! Vi fick reda på mycket vi inte visste! Men totalt var vi ganska lika. Den process har också beskrivits för övrig personal och vi har dragit ut en ”prislista”.

Den fråga vi ställer till lab som debiterar oss kostnader är: På vilket sätt, vilka poster är det som gör att labkostnaden ökar, och nu är uppe i närmare en miljon per år?

Christer Nordenhäll har fått ett uppdrag av primärvårdsledningen(?) att försöka undersöka detta närmare. Har Du synpunkter meddela Christer!

/Peter Olsson, Jokkmokk

ST-dagarna i Boden 7-8/10

november 24, 2008 i Debatt, Konferens, Kursrapport, Utbildning av Andreas Karlsson | Permalänk

Årets höstmöte för norrbottens ST-läkare i allmänmedicin genomfördes i Boden ovanstående datum. Temat för denna gång var det vetenskapliga arbetet som ingår i den nya målbeskrivningen. Alla hade i förväg fått i uppgift att ha en idé om hur deras arbete skulle se ut.

Annika Forssén som är Lektor i allmänmedicin berättade om möjlighet till mindre eller mer forskning och vi fick en presentation av Mats Kåhrström och Magnus Tufvessonson i sitt examensarbete studerade hur BMI har utvecklas hos barnen i Hortlax upptagningsområde över tiden.

Efter att vi presenterat våra idéer fick vi i grupper diskutera och utveckla dessa samt med hjälp ev en studierektor försöka komma vidare. Många intressanta förslag presenterades. De mest förekommande idéområdena var behandlingsråd (hos äldre), livsstil, mottagnings-genomgångar och arbetssituation/förhållningssätt.

Primärvårdsledningen hade lystrat till vår önskan om årliga träffa med oss ST-läkare vilket är glädjande och bra. Vi fick en genomgång av läget och framtiden av divisionschef Bosse Vesterlund, läkarrekrytering och löner av Jan Lundberg/Karin Nilsson och en mer filosofisk genomgång av ”allmänläkeriet” av chefsläkare Mats Weström. Tid till frågor och funderingar fanns också och den blev givetvis för kort.

På kvällen dag 1 hade vi relaxen med middagsbuffé på Nordpoolen i Boden. Ett mer informellt sätt att diskutera livets mot- och medgångar.

Vi var ca 28 personer närvarande av totalt 45 (?). Den låga anslutningen hade flera faktorer men det framkom att några hade haft svårt att få ledigt för att komma. Andra var på SK-kurs, föräldraledig eller hade ytterligare skäl. I Kiruna har vi nu bara 1 ST-läkare och i Gällivare är dom inte många fler. Detta är oroande och nedslående.

Den viktigaste delen av ST-dagarna var den där vi ST-läkare själva tog upp några punkter som vi ska jobba med:
• Ledarskapsutbildning: I den nya ST-planen skall ledarskapsutbildning ingå. Landstinget har uttryckt en önskan om att fler läkare har chefspositioner. En arbetsgrupp bestående av Urban, Jan-Olov Grym, Anna Beck, Michal Bikowski och undertecknad utsågs för att arbeta med detta. Nästa möte 21/10 i Råneå, idéer och tankar kan förmedlas till någon av dessa.
• Dålig uppslutning på ST-träffar: Tyvärr fungerar inte ST-träffarna tillfredsställande, vare sig centralt eller lokalt. Vi försökte identifiera orsaker till detta och finna lösningar på problemet. Det upplevs som svårt att få tid för dessa träffar och alla är inte ens medvetna om den rätt man har till studietid och andra förmåner. Gemensam uppryckning, ökat ansvar av deltagarna, men också ökat ansvar för varandra!! Vikten av att träffas måste lyftas fram och uppmuntras.
• Allmänna läget i primärvården ur ett ST-perspektiv: Det blir färre dl och färre ST. Ibland är det ingen av ”kullen” AT-läkare som väljer primärvård. De som rekryteras från andra länder upplever sig utlämnade när de väl blivit anställda. Studierektorer, handledare och kollegor är inte alltid medvetna om att de skall få en ny kollega. Verksamhetscheferna saknar ibland kunskap om vad en ST-läkare gör och vilka behov de har. Jag blev frustrerad, ledsen och beklämd av att höra vissa personers tillvaro som nya svenskar. En konkret åtgärd som verkar lovande är att de som kommit en bit på vägen blir mentorer för alla nya kollegor. Av mentorn kan man få hjälp och stöd med att lägga upp sin ST, vid arbetsplatsproblem och funderingar/problem som fortlöpande dyker upp. Inte minst viktigt är den sociala biten med familj, boende, sjukdom osv. Listan kommer också att vidarebefordras till personalrekryterare på staben och vi från ST-gruppen kommer kräva att vi får vara med så tidigt som möjligt i rekryteringsprocessen.
• Allmänmedicinsk dag 29 oktober: Våra landstingspolitiker har blivit inbjudna till en dag i primärvårdens tecken. Tanken är att öka deras förståelse vår vad en allmänspecialist är och gör. ST-läkarna kommer att medverka där vi dels har en timme för valfri aktivitet och dels skall göra en tipsrunda med frågor rörande allmänspecialiteten. Frågor har nu formulerats och Dr Maddis håller i övriga trådar.

Som vanligt var man helt slut efter dessa två dagar och med viss vanmaktskänsla över den allvarliga situationen inom primärvårdsbemanningen, men också med ökad ”VI-känsla” och med denna i ryggen, en känsla av att vi tillsammans faktiskt kan få en bättre framtid än nutid. Personligen tror jag att vi måste ta större ansvar: Ett ansvar att faktiskt börja sätta ner foten och sätta stopp, men också att sätta ner fötterna för att gå till träffar och möten. Annars är siken stor att vi alla snart har lagt benen på ryggen och drar…

Utvärdering finns här.

/Andreas Karlsson, Porsö vc

Läkemedel till Äldre- Mer skada än nytta?

november 24, 2008 i Artikel, Information, Kursrapport, Utbildning av Peter Olsson | 3 kommentarer

Kort intern rapport om Läkemedelskomittens utbildning

Länkar från bildspel kommer att ligga på LMKs hemsida så jag skriver bara ngr kommentarer
Jag missade informationen om Läkemedelsnotat i VAS, men det använder vi väl redan ibland.

Yngve Gustafsson från geriatriska kliniken Umeå- aldrig förr lyssnat till honom i levande livet.
Han är en entertainer men de tre timmarna blev lite ostrukturerade och en hel del upprepningar.
Håller med om mycket men inte allt.
Berättade om intressanta projekt om ortopedpatienter som togs om hand av rehab direkt med mycket bättre resultat och kortare vårdtid, men lades ned.
Varnar för kvalitetsindiaktorer från riktlinjer som sammantaget är livsfarliga för äldre, det blir polyfarmaci.
Vikten av teamarbete på sjukhem, geriatrisk utbildning också till allmänmedicinare.
Det optimala BT hos äldre hävdade YG med stöd i en stor studie var systoliskt 163!!
Han kritiserade HYVET studien för att ha ett för snävt urval, för få med hjärtkärlsjd vilket ger fel slutsats.
Orsaken till läkemedelsbiverkan: Felaktiga doser, olämpliga läkemedel och först i tredje hand interaktion.
Fallrisk
Demenspatienter är de som har störst nytta av styrketräning.
2050 prognos Europas befolkning medellivslängd 90 år!?
Betonade den negativa effekten av nattfasta för åldringar på särskilda boenden.
Slog för Geriatric Depression Scale GDS. 15 ja och nejfrågor – samtidigt framfördes att det inte är visat någon som helst positiv effekt av SSRI över 80 år, däremot allvarliga biverkningar.
Har en käpphäst att uvi hos äldre kvinnor ska behandlas (vilket ju ingen kan motsätta sig)- lite predikativt även ABU vände sig mot STRAMAs riktlinjer vilka jag tycker är bra. Här skulle man velat fråga om resistens, biverkningar osv. När prevalensen pos nitrit är 30-40 % på boendet…
Menar även att sömnapnen är orsak till stegrat BNP och underdiagnostiserat (vår väntetid till CPAP utredning 2 år och inte prioriteras sjukhemspat?).
Varnade för neuroleptika till äldre igen, effekten är tvärtemot den eftersträvade, ind är schizofreni.
Diuretika biverkningar på äldre är inte listade i FASS antikolinergika, sedering, förstoppning, hörselnedsättning, yrsel, interaktioner, hypomagnesemi-benkramper. Vanligaste läkemedlet.
NSAID ger njursvikt, SIADH-syndrom och interagerar gäller även ex Xalatan ögondroppar
Pläderar för mycket utredningar på äldre – ngn invände att då hamnar man på sjukhus(kön) och riskerar få många mediciner. YG menar att man inte ska behandla utan säker diagnos.
Har en tiopunktslösning på problemet den får ni läsa i länk.

Robert S drog en del från Consumer Reports, en amerikansk oberoende (vem betalar?) organisation somn ger råd till patienter.

Patrik Midlöv som disputerat på läkemedelsrevisoner för äldre, oftast på särskilt boende.(jag har hört tidigare så kort här)
Genomsnittet preparat är över tio, biverkningar vanliga redan vid 4-5 preparat
Var tveksam till EDOS, ska endast användas vid stabil medicinering, vid oförändrad medicinering över ett år stor risk för överbehandling!
Instruktiva patientfall.
Hade en lista för kom ihåg vid konfusion:
Kortison, Opoider, Neuroleptika, Förstämningsmediciner, Ulcus, Sömnmedel, Inkontinens Ortostatism Neurologi. Dvs man skulle tänka över läkemedel som orsak!

Robert berättade om FAS ut 2 som ligger länkad via externa länkar på LMKs hemsida.
Där finns en del om rebound av ex PPI och betablockerare.

Mest givande och nytt var väl att se och höra Yngve Gustavsson, hålla med och bli provocerad.

/Peter Olsson, Jokkmokk

Måndagsmöte i SFAM- bd

oktober 24, 2008 i Debatt, Föreningar, Konferens, Utbildning, Utmärkelse av Maria Truedsson | 1 kommentar

Måndagen den 10 nov kl 18 ca på Teatern i Luleå

Vi fortsätter med våra informella träffar och måndagen den 10 nov ( obs nytt datum) är det tid igen
Under eftermiddagen kommer DLF bd att ha sitt årsmöte och vi tänkte att SFAM hakar på . Vår officiella tid för SFAM mötet är kl 18 men man kan gärna komma tidigare och deltaga i DLFs möte. Frågor som DLF tycker är viktiga att diskutera är:jourfrågor, stafetter rekrytering, sparbeting , flex och strukturfrågor. Och dessa frågor berör ju oss alla så kom därför gärna och diskutera. Någon form av förtäring tror jag DLF står för och så finns det som vanligt vin och öl att köpa i baren.

Så boka in denna dag i almanackan


Tisdagen den 9 december

Boka av denna kväll för då kommer Benny Ståhlberg f.d ordförande i DLF numera primärvårdsdirektör i Skåne till Norrbotten. Han skall då berätta för oss om vårdval Skåne, och det kan säkert vara mycket intressant och tankeväckande. Vi kommer ju att komma in i någon form av Vårdval Norrbotten och ju bättre förbereda vi är ju bättre kan det kanske gå.

Vi vet ännu inte plats men kl 18 någonstans i Luleå trakten

Hälsningar

SFAM BD s styrelse

Randning på Kem/bakt-lab

augusti 28, 2008 i Randningar, Utbildning av Andreas Karlsson | 1 kommentar

Det är nog att ta i att kalla min vecka på lab för en randning. Å andra sidan skall/bör(?) uttrycket randning försvinna ur ST-utbildningen, och studiebesök blir inte heller rättvisande.

Under v 23 var jag i alla fall på klinkem och baktlab, Sunderby sjukhus. Min tanke vara att få ökad kunskap om nya analyser, se rutinerna och bli bättre på att själv göra vissa analyser, t ex u-sediment och bloddiff. Som vanligt var det mest givande att man fick möjlighet att fråga och diskutera olika analyser och resultat.  Både dr Staffan Wikström och dr Eija Lundströmmer delade glatt med sig av sina kunskaper. Med deras stora erfarenhet, inte minst från internmedicin och primärvård, kunde resultaten diskuteras utifrån klinisk relevans och även ge förslag på alternativa och ytterligare provtagning.  Jag fick även inblick i ”nya” metoder och framtidens provtagning, samt ökad förståelse för bedömning av ett provresultat inklusive det stora antalet felkällor. Mycket stor tid av deras arbete går åt till att ta fram rutiner för att säkerställa provtagningen/svarets säkerhet, samkörning av apparatur med andra lab och kontroller. Jag bedömde säkerheten på provsvaren som extremt hög!!

I detta nummer lyfts frågan angående valet mellan Cystatin C och Krea vid bedömning av njurfunktionen. Precis under den tid jag gjorde min randning hittade man stora variationer i reultatet och all Cystatin C-analys stoppades och utvärderades genom samkörning med flera lab runt om i Sverige. I norrbotten finns ännu ingen konsensus på vilket prov vi ska göra, men den rådande uppfattningen från dem som utför proven är:

  • fortsätta att använda krea där  pat kan vara sin egen kontroll
  • Röntgen har ett fungerande system där man uppskattar GFR från krea.
  • Cystatin C där man vill få en siffermässig uppfattning om patientens GFR, t ex vid i v antibiotikabehandling, cytostatikabehandling och vid uppföljning av diabetespatienter.

Förhoppningsvis tar jag efter detta mer adekvata prover, hoppar över de som inte ger så mycket och blev bättre på att ta med osäkerhetsvariationen i min bedömning när svaret kommer.

Randningen rekommenderas!

/Andreas Karlsson, Luleå

Hur blev den nya målbeskrivningen?

augusti 28, 2008 i Debatt, Utbildning av Peter Olsson | 2 kommentarer

På nationellt studierektorsmöte i Nynäshamn återkom en evig pedagogisk diskussion;

Dels finns ett behov hos enskilda handledare och ST-läkare med en ”lista” som preciserar vad som ska behärskas och dels finns problem för alla som gjort försök att utforma en sådan lista. Resultatet har blivit att som precisering av målbeskrivningen föreslå boken Allmänmedicin (red Birgitta Hovelius från norskan). Min personliga inställning framgår av mitt inlägg på studierektorhemsidan:

(En kollega bad mig skriva min reflektion efter den eviga diskussionen som åter dök upp i Nynäshamn)
Frustration är ibland enda möjligheten till utveckling.
Vår uppgift är att frustrera de yngre ST-läkarna och kollegerna som vill ha en nationell kanoniserad lista på vad man ska kunna och göra som allmänmedicinsk specialist.

/Peter Olsson, Jokkmokk
som tycker att lösningen med länksamling för utbyte av erfarenheter är utmärkt, om vår eminenta webmaster lyckas blir det en oändlig ocean av dokument och det speglar verkligheten!

Utrustning på vårdcentral-Vad ska vi behärska

augusti 28, 2008 i Debatt, Utbildning av Peter Olsson | 3 kommentarer

Hur ser utrustningen ut på våra vårdcentraler i Norrbotten och vad ska vi behärska, vad ska ST-läkarna lära sig?
Från Ordbyte hämtar vi följande inlägg:

Hej, I läroboken i Allmänmedicin kapitel 1.3 finns en tabell med förslag på
utrustning, som Mogens Hey och jag försökt försvenska. Öron- och
ögonmikroskop ingår i Utökad lista. Tabellen bör säkert diskuteras igen i
nästa upplaga av boken – men de tre nivåerna är rätt bra! Hälsn Birgitta

Tabell 1.3.5 innehåller förslag på utrustning för allmänläkarmottagningen i
form av

  1. baslista för alla
  2. utvidgad lista, aktuell för ganska många, speciellt i glesbygd eller med stora avstånd till sjukhus
  3. avancerad lista, för ett fåtal specialintresserande.

Baslista för alla

  • Akutväska för hjärt-lungräddning, inkl. sug och syrgas
  • Blodtrycksapparat
  • Dopplerapparat för fosterljud
  • EKG-apparat
  • Laboratorieinstrument (se tabell 1.3.9)
  • Otoskop och oftalmoskop
  • PEF-mätare
  • Stetoskop, reflexhammare, stämgaffel
  • Synprövningstavla
  • Proktoskop, rektoskop
  • Utrustning för stansbiopsi

Utökad lista, aktuell för många

  • Audiometer
  • Provglaslåda
  • Dopplerapparat för perifer pulsmätning
  • Kamera, helst digital
  • Frysutrustning (kväve eller annat)
  • Mikroskop
  • Spirometer
  • TENS-apparat
  • Tympanometer
  • Ultraljudsnebulisator
  • Öronmikroskop
  • Ögonmikroskop
  • Ultraljudsapparat (bihålor)
  • Utrustning för endometriecytologi
  • Videokamera

Avancerad lista, för ett fåtal specialintresserade

  • Defibrillator
  • Elektrostimulator för urininkontinens
  • Kolposkop
  • Spaltlampa
  • Ultraljudsapparat
  • Urinflödesmätare
  • Utrustning för 24-timmars blodtrycksmätning
  • Utrustning för 24-timmars-EKG
  • Tonometer

Linn Getz strålade på primärvårdsdagen!

juni 15, 2008 i Artikel, Konferens, Utbildning av Alette Brorstad | 2 kommentarer

Vi var många lyckliga som fick uppleva forskaren, läkaren och människan Linn Getz på primärvårdsdagen den 8 maj 2008 på Sunderby Folkhögskola. Dr Knock in action!Andra höjdpunkter under dagen var scenerna från Doktor Knock framförda av medarbetare från Stadsvikens vårdcentral, miniseminarier kring primärvårdens olika projekt och frågestunden med vår divisionschef Bo Westerlund och chefsläkare Mats Weström.

Som tvåbarnsmamma, professorshustru, företagsläkare på Island och docent vid den allmänmedicinska forskningsenheten i Trondheim är Linn Getz inte helt lätt att få boka. Tack vare Meta Wiborg och det faktum att hon från andra källor fått veta att det allmänmedicinska klimatet i Norrbotten är något utöver det vanliga, tog hon sig till att föreläsa, delta på SFAMS årsmöte och äta en trerätters middag med oss SFAM-are på kvällen.
Linn Getz föreläser

Med utstrålning och energi höll hon sin föreläsning ”Mellan existens och endotel”, en resa genom evidensbaserad medicin, olika medicinska tankesätt och psyko-neuro-endokrino-immunologiska slutsatser kryddat med musik av Van Morrison och power-point bilder med illustrationer, källhänvisningar och kloka citat. Hon diskuterade bland annat hur existensen påverkar människokroppen, det goda samtalets biologiskt läkande kraft, människans behov av sammanhang och mening för att minimera ohälsa och hur otrygga barn blir somatiskt sjuka vuxna. Som detaljexempel för er som missade föreläsningen kan jag berätta om en studie med ett statistiskt säkerställt samband mellan känslan av att utsättas för orättvisor och insjuknande i metabolt syndrom. Animationen om andras krav på det allmänmedicinska mötet lockade till skratt men även sådde ett frö av oro i mig. Om slutenvården, försäkringskassan och arbetsgivarna får bestämma, kommer vi snart inte att se patienten för alla scheman och mätningar som ska prioriteras före det goda samtalet…
En av Linn Getz tankar som jag kommer att ta med mig i mötet med den ”svåra” patienten är denna; ”Människan är ur en vetenskaplig synpunkt både biologi och historia”. Alla läkare analyserar en bit av biologin, men det som gör primärvården spännande är möjligheten att kunna se sambanden i patienternas värld, för att verka läkande på det allmänmedicinska sättet.

/Alette Brorstad, Piteå

HUMANIZER – Rapport från Handledarträff Björkliden 10-12 mars

juni 15, 2008 i Föreningar, Information, Konferens, Utbildning av Peter Olsson | Permalänk

Vi var drygt 20-talet handledare från hela NLL som träffades och styrktes i vår roll och kunde diskutera en del problem. Processen med den nya målbeskrivningen.

Vid värderingen kan man använda den nya målbeskriviningens huvudpunkter: Kompetenskrav för medicinsk kompetens, för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete. Hela förslaget finns på sfams hemsida:

http://www.sfam.se/documents/malbeskr080127_000.pdf

Humanizer

Stefan hade ett inlägg som vi inte glömmer. På perfekta moderna musikinstrument finns det en funktion ”humanizer” som lägger in lite fel och störningar och då låter det bättre för det mänskliga örat!

Tänk på att ”Mitt-i-ST” och ”Examen” är möjliga värderingsinstrument vid svårvärderad utbildning från andra länder!

Nationellt SR-möte Nynäs 22-23 maj 2008.

Vi deltog samtliga ST från Norrbotten. Målbeskrivningen diskuterades åter och socialstyrelsen har ännu inte fastställt. Som mera detaljerad beskrivning har föreslagits Hovelius m fl lärobok bearbetad från norska förlagan ALLMÄNMEDICIN.

Misslyckad Houdini

ST-forum i Sthlm beskrevs och volymen av kommande projektarbeten som blir obligatoriska. SPUR-inspektioner (se särskilt inlägg). Mötet var på vackra Nynäs havsbad och kvällsaktiviteten var allemans-cirkus, Stefan skrämde slag på oss alla, Cecilia dansade can-can och jag blev symboliskt en misslyckad Houdini som inte lyckades bryta mig ut, fjättrad av tröga datorer, hopplösa riktlinjer, privatiseringar mm.

Peter Olsson?

/Peter Olsson, Jokkmokk

(Varnings)Flagga!!

juni 15, 2008 i Föreningar, Information, Utbildning av Maria Truedsson | Permalänk

Flaggning för vårmötet:

Planerat till 25-27 mars. Vi planerar att börja mötet torsdag morgon men vill att folk skall anlända under kvällen den 25 för lite samkväm. Mer info kommer inom kort

Dessutom litereklam för vårt första måndagsmöte i Luleå, den 15 september är alla distriktsläkare välkomna till teaterrestaurangen i Luleå

Vi har tänkt att vi skall börja lite försöka ha träffar ungefär varannan månad för att vi skall få tillfälle att diskutera gemensamma frågor.
Först på dagordningen står våra funderingar inför Vårdval Sverige vi hade tänkt bjuda hit Toivo Hensioo men han kunde inte den kvällen..

Men en annan gång kommer han

/Maria Truedsson, Piteå

STRANG om existens. Inspirerande om palliativ vård!

juni 15, 2008 i Artikel, Konferens, Utbildning av Peter Olsson | Permalänk

Vi fick möjlighet att bjuda in professorn i palliativ vård Peter Strang för en dubblerad fyratimmars föreläsning till Jokkmokk i högsommarvärme!(4/6 2008)
Vi har tidigare skrivit kort om hans bok: Livsglädjen och det djupa allvaret om existentiell kris och välbefinnande. (länk till recensionen feb 2008). Sällan har jag lyssnat i flera timmar och blivit fångad i min uppmärksamhet, ämnet engagerar och Strang är välformulerad och examplena väl valda och övertänkta.
Föreläsingen bygger i mycket på boken och en del blir komprimerat, tyvärr blev utrymmet för frågor lite kort men vi fick mycket att tänka på och bli inspirerade av. Det finns ju inte rätt och fel i dessa frågor och ibland kan vi ha invändningar. Hur mycket ska den omnipotente läkaren vara fixare?
Strang lyfter fram att vi kulturspecifikt brottas mycket med ”skuld” och att lyfta på och lätta upp detta kan minska ”onödigt” lidande. Ofta relationer till närstående.
Boken och föreläsningen betonar det mänskliga och jag tror det är helt rätt idag då alltför mycket fokuserats på farmaka och teknikaliteter, dessa är nu betydligt bättre behandlade än för tjugo år sedan. Bristerna ligger i det existentiella bemötandet.
Jag fick aldrig ngt svar på min fråga om brytsamtalen i det ”palliativa” förloppets olika faser. Pallium betyder mantel och måste ses även ur vårdarens perspektiv, dvs den utgör ett skydd mot dödsångest och avskärmar oss från patienten som (snart, dvs sannolikt tidigare än jag) ska dö. För det är tveksamt om distinktionerna i åtgärder verkligen håller begreppsligt, vi ska ju aldrig utsätta patienter för något; provtagning, undersökningar eller behandlingar som patienten inte vill eller har ”nytta” av. Där skiljer egentligen ingenting i de olika faserna, eller annan vård..
Jag blir mer och mer övertygad om att det är en förenkling i första hand för terapeuten! Vi måste väl alltid vara tydliga och ärliga i kommunikationen med patienten – så gott vi nu kan.
Det ligger kanske i sakens natur att en pionjär som Strang inte i första hand är självkritisk och lyfter fram misslyckanden.
Expansionen av de palliativa begreppen till andra stora sjukdomsområden som Demens eller Hjärt-kärl och KOL ställer till en del problem, det krävs viss sjukdomsspecifik kompetens. Strang pekade på ex morfin till hjärtsjuka dvs inte bara akut utan när annan terapi inte räcker och det verkar ha tagits in i consensus bland cardiologer!
Föreläsaren förmedlar en positiv syn på en del av vårt arbete där vi kan känna vanmakt – vi kan alltid försöka lyssna på individen!

/Peter Olsson, Jokkmokk

Skriftligt prov för specialistexamen i allmänmedicin

juni 15, 2008 i Föreningar, Information, Utbildning av Andreas Karlsson | Permalänk

Fråga 1.
Per, 62 år, söker mottagningen vid 10tiden
på förmiddagen för bröstsmärtor. Smärtorna har han haft sedan han vaknade kl 05.30. Han är blek och påverkad. Du tar ett EKG som är helt utan anmärkning frånsett att hjärtfrekvensen är 90/min. Blodtryck 145/95. Han ömmar något under vänster mamill. När du berättar att EKG:et är så normalt så säger han: “Då var det nerverna ändå !” Han har sedan flera år haft ångest och depressionsbesvär som han hållit tillbaka med 50 mg sertralin (Zoloft) dagligen. Han har tidigare haft bröstont och för två år sedan gjordes ett arbetsEKG som inte visade tecken på kranskärlssjukdom. Denna gång tycker han dock att det är annorlunda och det satt under längre tid. Nu vill Per gå hem. Han har fortfarande bröstbesvär om än i mindre omfattning. Färgen är bättre men han ser fortfarande ut att må dåligt. Han kan inte tänka sig att åka till lasarettet.

Detta är exempel på en fråga ur 2008 års examen. För hela provet klicka här!

För anmälan, information om examen och äldre prov klickar du här!

/Andreas Karlsson, Luleå

Rapport ST-dagarna

april 17, 2008 i Information, Utbildning av Madelene Andersson | 1 kommentar

Tiden går fort och SFAMs ST-dagar 2008 rusade förbi i expressfart. Ett år hade vi förberett oss för dessa tre dagar i januari-februari. Ett år av förväntningar, förhoppningar och längtan efter det som komma skulle. Men också ett år med möjlighet att fördjupa kunskaperna i den allmänmedicinska specialiteten och knyta kontakter med erfarna kollegor runt om i landet.

Förarbetet övergick under januari månad i någon sorts organiserad kaos, precis som sig bör vid denna typ av arrangemang. Man är dum om man tror att allt skall flyta på enligt planerna, det gör det inte. Utmaningen ligger istället i att hitta lösningar på de problem som uppstår. Som t.ex. när Ylva Johansson (s) p.g.a. flygplanshaveri satt fast på Arlanda utan möjlighet att komma upp på den paneldebatt som planerats in på fredagen. Vilken tur då att vårt eget landstingsråd Kent Ögren (s) ”råkade” befinna sig på havsbadet för ett möte och med kort varsel tackade ja till att hoppa in som ersättare. Resultatet blev en diskussion om framtidens primärvård, som möjligen var lite mer förankrad i det dagliga arbetet.

De flesta ST-läkare i länet har på ett eller annat sätt bidragit till det helhetsintryck konferensen gav. Vi hade tidigt bestämt oss för att det var viktigt att skapa en känsla av delaktighet och värme redan från det att våra gäster anlände. Våra bussvärdar som mötte upp delegaterna runt om på flygplatser och tågstationer gjorde detta möjligt! Denna känsla stannade sedan kvar under alla tre dagarna och inramades av torsdag eftermiddagen då Norrbotten verkligen visade sig från sin vackraste sida. Strålande solsken, gnistrande snö och ca fem minusgrader. 40 skotrar puttrade iväg från havsbadet som ett långt tuff-tuff-tåg, isbrytaren lämnade långsamt kajen med ett krasande ljud när den plöjde fram genom den tunna isen och från is-gocart banan hördes skratt och stoj.

Föreläsarna som talade på den stora scenen blev troligen initialt lite chockade. De möttes av en magnifik scendekoration signerad Jan-Olof Grym och det finns ingen möjlighet att någon kan ha missat att de var på besök i Norrbotten. Jan-Olof som är en Övertorneå-son och numer ST-läkare i Överkalix, hade genom museet Ajte i Jokkmokk fått låna uppstoppade exemplar av Sveriges alla rovdjur, dessa ställdes upp på scenen och övervakade auditoriet. Själva talarstolen var draperad med renskinn och när föreläsarna stod bakom denna var det lätt att se vissa likheter med Kung Bore själv.

Carl-Edvard Rudebeck föreläser

Varför är då ST-dagarna så viktiga? 350 ST-läkare och AT-läkare kom på konferensen i år. Det är närmare en tredjedel av Sveriges alla ST-läkare i allmänmedicin. Tillsammans fick vi lyssna på inspirerande talare som Carl Edvard Rudebeck som filosoferade kring begreppen sjukdom och friskhet, Helge Lannerbäck (operasångare) som talade om konstens betydelse i läkningsprocessen samt Jan Håkansson och Anders Hernborg som berörde frågan om vad som är en rimlig praxis i hjärtsjukvård. Alla lyfte de viktiga allmänmedicinska frågor som vi själva måste vara delaktiga i att ställa, för ingen annan kommer att göra det åt oss. Dessa frågor kom att under tre dagar diskuteras, stötas och blötas för att så förhoppningsvis så småningom sjunka in i medvetandet och lägga grunden till en allmänmedicinsk trygghet och identitet.

Onsdagens och torsdagens seminarier var tänkta att zooma in på frågeställningar av mer praktisk betydelse. Vart vänder man sig om man vill börja forska, EKG-tolkning med Piteås egen kardiolog Arne Zingmark, hur fungerar det med hemsjukvård, diskussion kring ST-utbildningen med SFAMs ordförande Annika Eklund – Grönberg och mycket mer. Som en Grande Final på fredagen höll provinsialläkare Torgny Karlsson, från Övertorneå, sitt sista framträdande med det passande namnet ”Doktor förr och nu” och därefter avslutningstalade Norrbottens egna järnladys Maria Truedsson och Meta Wiborgh.

De höll den allmänmedicinska fanan högt och passade på att lyfta fram 10 teser för en god allmänmedicin som vi alla tog med oss hem!

Meta Wiborg och Maria Truedsson avslutningstalar på ST-dagarna i Piteå

Det blir inte så mycket bättre än det här… Tack alla ni som varit med och gjort dessa dagar till vad de blev. Ett särskilt tack till Maria Truedsson, Piteås fantastiska studierektor som nu låtit meddela att hon kliver av sin studierektorstjänst. Utan hennes inspiration, klokskap och drivkraft hade detta aldrig blivit av.

Till sist: Lycka till Kalmar med ST-dagarna 2009! Jag, Sven och Andreas kommer troligen vara de som njuter mest av denna konferens!Logga för ST-dagarna i Piteå

För organisationskommittén Full Fart Framåt

Höstmörker i Norrbotten

Madelene Andersson

ST-läkare Norrfjärdens vc

(Bilder från ST-dagarna 2008 i Piteå)

« Äldre inlägg § Nyare inlägg »