Myndigheter

Nu visas arkiv för kategorin Myndigheter.

SFAM-BDs styrelse skrev ett remisssvar på Caj Skoglunds diskussionsunderlag om Vårdval.

 

 

Vi har valt att utforma vårt remissvar några sammanfattande punkter och därefter kommer en genomgång av  hela förslaget.

OBS: Detta är en sammanfattning hela förslaget finns att läsa här!!

 

Vi tycker att det är anmärkningsvärt att den medicinska professionen inte har varit involverade i utredningen. Vi förutsätter att allmänläkarna, som innehar det högsta medicinska ansvaret för den vård som bedrivs på landstingets primärvårdsenheter, kommer att konsulteras i det framtida arbetet med att utforma Vårdval Norrbotten.

 

Sammanfattning av de punkter vi anser viktigast när ett Vårdval Norrbotten skall utformas

 

  1. Den läkare som är verksam i vårdvalet skall vara specialist i allmänmedicin eller ämna förvärva sådan kompetens.

      Detta bör tydligt anges i villkoren för att kunna gå in i vårdval

  1.  Listningen skall ske på läkare, och det skall finnas ett tak på listan. Det är viktigt att vårdvalet medför en reell chans för norrbottningen att välja en egen fast doktor.
  2. Man skall ha en hög fast ersättning s.k. kapitering . Vi anser att det är viktigt att man tar hänsyn till socioekonomiska faktorer
  3. Vi är kritiska till att man använder s.k., öppna jämförelser i uppföljningssyfte. Och vi är medvetna om svårigheterna att hitta indikatorer som på ett korrekt sätt speglar den allmänmedicinska verksamheten, men sådant arbete pågår inom SFAM och vi är beredda att bistå i detta arbete.
  4. Alla enheter i vårdvalet ska vara skyldiga att ta emot AT-läkare, medicine studerande, och andra elever. Man bör tydligt formulera vilka krav som skall ställas på den enhet som får anställa ST-läkare. ST-läkare inom såväl privat som landstingsdriven regi bör ligga under samma områdes studierektor.
  5. Det är  viktigt att betona kompetensutveckling som en skyldighet och inte bara en rättighet.  
  6. Det saknas också närmare beskrivning av hur allmänmedicinsk forskning skall stimuleras och tillgodoses.

 

 

Lagen om vårdval och förändringen av hälso- och sjukvårdslagen § 5 (som innebar rätt för varje medborgare att välja en egen läkare, en specialist i allmänmedicin), innebär ett paradigmskifte i svensk sjukvård.

 Det har visserligen under många år varit svårt att fylla upp rocken, dvs. leva upp till de uttalade intentionerna om en egen läkare för alla medborgare. Men nu har man beslutat att tvärtemot vad som fungerar i så många andra länder (bl.a. våra grannländer Danmark och Norge, med egen fast läkare), införa ett system där man som patient/medborgare inte är garanterad rätten att välja annat än en organisation. Detta går stick i stäv med vad all internationell forskning visar: Om man vill ha ett system som är hälsobefrämjande, så skall medborgaren kunna välja på individnivå och kunna välja en allmänläkare.

 

En översyn av ansvars- och resursfördelningen mellan landstingets primärvårdsorganisation och andra delar av landstinget bör genomföras under 2009, skriver Caj Skoglund.

 

Det krävs mod och en humanistisk grundsyn från de politiker som beslutar om en sådan åtgärd.

 

 

Fast läkarkontakt

 

All forskning på området visar att en fast läkarkontakt med möjlighet till kontinuitet, förbättrar trygghet och hälsa för patienter, minskar läkemedelsanvändandet och ger den mest lönsamma vården.

Därför är det viktigt att samtliga norrbottningar skall ha möjlighet till fast läkarkontakt. Detta skall inte enbart vara förbehållet patienter med vissa sjukdomar.

En specialist i allmänmedicin är utbildad att hantera hälsoproblemen i hela befolkningen. Man kan inte erbjuda endast delar av befolkningen kontinuitet, utifrån vilken sjukdom man har. Detta strider helt mot allmänmedicinska principer.

 

SFAM Norrbotten vill vara väldigt tydliga med att en välfungerande primärvård bygger på att de läkare som etablerar sig skall ha ett och samma uppdrag: att ta hand om befolkningen utan avgränsning utifrån sjukdomar och symtom.

 

SFAM Norrbotten föreslår:

Den fasta läkaren skall vara specialist i allmänmedicin eller en läkare på väg att bli specialist i allmänmedicin.

 

Tvärtemot vad som skrivs, kan Norrbottens landsting använda argumenten som vi för fram för att rekrytera allmänläkare. (”Norrbotten-modellen” innebär en satsning på allmänmedicin, det man satsar på kan man uppnå, jfr Halland som satsade på teckningsgrad och man har uppnått en ökad sådan).

 Vi menar att de läkare med annan specialistkompetens som går in i vårdvalet skall göra det i akt och mening att förvärva specialistkompetens i allmänmedicin (jämför husläkarreformen). Detta skall tydligt anges i villkoren för att kunna gå in i vårdval. På så vis kan kvalitet i vården för befolkningen i Norrbotten garanteras.

Man borde se vårdval som en möjlighet att locka till sig läkare.  I Norrbotten finns det många specialister i allmänmedicin som, om sådana möjligheter öppnade sig kanske skulle välja att komma tillbaka till primärvården.

 

 

CS föreslår listning på vårdenhet, och argumentet för detta är att det inte finns tillräckligt många läkare.

Den uppenbara bristen med detta förslag är att dessa enheter inte blir bättre bemannade för att man inför vårdval. Det förefaller vilseledande inte minst för patienterna då de även i fortsättningen kommer att behöva gå till ”veckans stafett”. 

 CS:s förslag innebär att på vårdenheter med få ”fasta” doktorer skall de multisjuka patienterna koncentreras till dessa doktorer. Denna  skrivning vänder vi oss starkt emot. Modell uppbyggd i enlighet med CS:s skrivelse innebär  att de allmänläkare som arbetar på en underbemannad enhet riskerar att endast  få arbeta med svårt sjuka eller kroniska  patienter. Detta medför en mycket hög arbetsbelastning och är varken bra ur patient eller läkarperspektiv.

 Samtliga doktorer i vårdvalet skall ha samma uppdrag.

 

Förslaget om hög fast ersättning, kapitering stöder vi.

 

Gör vårdval i Norrbotten så attraktivt så att de privata specialister i allmänmedicin som vi har i länet väljer att ansluta sig.  

Vi kan inte stödja förslaget att den enhet där patienten är listad skall betala kostnader hos privata sjukgymnaster eller andra privata vårdgivare om vi inte skrivit remiss till dessa. Detta är onödigt kostnadsdrivande.

 

Vi vill poängtera att när man fastställer kapitering så bör man ta hänsyn till socioekonomiska faktorer.

 

Uppföljningssystem

Naturligtvis skall landstinget ha en möjlighet att följa upp vad man gör med skattebetalarnas pengar.

Men vår erfarenhet av de uppföljningssystem som används idag är att de säger mycket lite om allmänmedicinsk verksamhet. ”Öppna Jämförelser” fungerar inte på vårdcentralsnivå.

De olika register som finns är i allmänhet endimensionella och lyfter fram en enda sjukdom. Så ser inte den allmänmedicinska verksamheten ut,

Möjligheten att länka sig direkt från VAS till www.pvkvalitet.se bör ses över. Pvkvalitet är ett verktyg för kvalitetsutveckling som allmänläkare kan använda sig av för att se över sitt vardagsarbete. Det är ett webbaserat verktyg som bygger på SFAMs ”Mål och Mått” och är skapat av svensk expertis på kvalitetsarbete i primärvården.  Det arbete med kvalitetsindikatorer som pågår inom primärvården i norra regionen bör granskas.

 

 

 

Utbildning, kompetensutveckling och forskning.

Det är bra att det tydligt markeras att alla leverantörer ska vara skyldiga att ta emot AT-läkare, praktikanter och andra elever.

Villkoren för ST utbildning bör lyftas fram. Man bör tydligare markera vilka krav som skall ställas på den enhet som vill anställa ST-läkare. Vi tänker främst på utbildning, ST-träffar, handledning.

 Man bör tydligare markera på vilket sätt studierektorsorganisationen påverkas av vårdvalet. Vi rekommenderar att man precis som idag har en områdesgemensam studierektor och att eventuella ST-läkare på privata enheter hör till den studierektorsfunktionen.

 

Vi saknar skrivning om kompetensutveckling som en skyldighet och inte bara en rättighet.  Stimulering och behovet av allmänmedicinsk forskning måste lyftas fram.

 

Detta remissförslag har nu lämnats in, troligen tillsammans med flera andra. De kommer bearbetas, och beslut skall tas av våra politiker på försommaren.

 

Jag tror att vi det är viktigt att alla allmänläkare och blivande allmänläkare talar med ”sina” politiker om denna fråga.

Hur vill vi att Vårdvalet i Norrbotten ska se ut?

 

 

 /Meta Wiborgh, Luleå

Inte alltid lyckas integrationen av utländska läkare i Sverige. För att förbättra detta har jag under mitt arbete i läkarbemanningsprojektet i primärvården i Norrbotten sökt information hur man gör i andra lände, främst i Australien och Kanada.

Australien

Sjukvårdstagarsystemet är statlig finansierad, med gratis sjukhusvård för alla medborgare och viss betalning för konsultation inom primärvården.

Vårdcentraler är nästan uteslutande privata och drivs av läkare som egen företagare.

Utländska läkare utgör 35% av glesbygdsläkarna

Ursprungsländer och antal läkare i Australien

India1                        486

Egypt                          665

Sri Lanka                  608

United Kingdom   559

Bangladesh             508

China                         485

South Africa           431

Iraq                            402

Philppines                372

Pakistan                    359

Legitimation

För att få en australiensisk läkarlegitimation ska ansökarna har tagit en examen (se nedan) som kräver kunskapsnivå som motsvarar början av en ST i internmedicin

Dessutom ska immigrationen, språkkunskaper med internationellt beprövade standardtester samt ett intyg för hälsa och god karaktär införskaffas. Immigrationen från ovan listade länder kan ta mycket lång tid. Under tiden kräver Australien bla. årliga HIV kontroller. Ej godkänd immigrationsstatus kan jämföras med avsaknad av personnummer i Sverige eller icke innehav av social securitynumber i USA och oförmögenhet att bla. köpa hus, skaffa konto, sämre taxering mm.

Examen består av två delar:

En multiple choice som baseras på vanliga sjukdomstillstånd inom det australiensiska samhället inom internmedicin, pediatrik, psykiatri, kirurgi, gynekologi och obstetrik. 55,8% av deltagarna får godkänd

Tillsammans med Kanada planeras det att denna testa ska kunna göras ifrån hemlandet (pre test)

Andra delen är en ”structured clinical assessment” som testar för medicinska kunskaper, kliniska färdigheter, professionell hållning (etik). Ungefär 57,8% får godkänd

Eventuell ska en period med arbete under tillsyn anslutas: detta är enklare för läkare inom sjukhus och svårare inom primärvården där läkarna jobbar som egen företagare.

En planerad vidareutveckling av denna granskningsprocess för utlänska läkare är bland annat tillägg av testning av kommunikationsfärdigheter samt träning inom kultur och kommunikation med tonvikt på „cross-cultural skills”. Dessutom utbildning inom det australiensiska hälso-och sjukvårdssystemet.

Lärdomar som man i Australien har dragit från läkarrekrytering hittills är att det är dålig med för många aktörer inom rekryteringsprocessen. För närvarande är olika rekryteringsbolag huvudaktör och det finns nästan ingen statlig aktivitet inom rekryteringsprocessen.

Det ha visat sig ofördelaktig med hänsyn till om läkarna stannar kvar i Australien eller ej att utländska doktorer placeras (via rekryteringsbolagen) ensamt på dem mest underbemannade glesbygdsorter

Rekommendationer som olika granskare av den australiensiska läkarrekryteringen har gett är ett nationellt program. En samkörning och anskaffning av system för lediga jobb, och förutsättningar för att få dessa, nationellt registrering av legitimation, nationellt språkkunskapstest, nationellt standardprogram för orientering vid ankomst som inkluderar sjukvården samt kulturen på mikro och makro nivå, nationellt enhetlig granskning som garanterar trygg medicinsk praktik, nationellt support program för utländska läkare som är flexibelt och individuellt, nationell tillgång till pengar för att eventuellt sponsrar dela eller hela program plus handledarna.

I vissa landsting inom Australien finns orienteringprogram för utländska läkare.

Handledare rekommenderar att utländska läkare som har kvalificerads som handledare ska involveras i rekryterings- och orienteringsprogrammen då dessa vet bäst vilka problem behöver tas upp eller lösas ( källa: intervjuer med australiska handledare)

Det har visat sig värdefullt med integration av de utländska läkarna och deras familj via ett nätverk av organiserade sociala träffar/arrangemang där kommunmedlemmar agerar.

Kanada

Utländska läkare i Kanada härstammar i princip från samma länder som i Australien. Även i Kanada jobbar läkarna som egen företagare.

Ansökan till att jobba i Kanada som utländsk läkare kan göras online.

Landet har ett mycket informativ och attraktiv informationsportal www.img-canada.ca där all viktig informations finns samlad. Från information om lediga jobb till information över de enstaka landsting och kommuner till information om sjukvårdssystemet, detaljerad information om examinationer för legitimation och ST-utbildning, allt om immigrationen, alternativa jobb inom sjukvården i väntan på legitimationsförfarande

I Kanada finns det ett nationellt system med registrering av legitimation/medicinska dokument där ursprungskälla verifieras.(Institutionen tar kontakt med den utlänska universiteten om personen i fråga har läst och avslutad medicinstudier där, om inget positivt svar efterupprepade kontaktförsök kan personen i fråga ej registreras)

För att kommer in i ett legitimationsförfarande som läkare ska dem göras en ”pretest” med ”Objective structured clinical examination” där 35% får godkänd och går vidare till CSAT (clinical skills assessment and training)

Om man är godkänd efter CSAT (90%) få en ST påbörjas (2 år för primärvård, upp till 5 år för övriga specialiteter)

Vad är CSAT?

En tre månaders examination med 500$ lön, där slutresultatet oftast blir en rekommendation inom vilka områden det krävs mera utbildning (exempelvis ytterligare 4 veckor alt månader gynekologi/öron-näsa-hals mm). Först därefter blir man eventuell godkänd för legitimation och påbörjar av en ST.

Med deltagandet i CSAT förpliktar sig deltagarna att jobba åt landstinget som gett/delfinansierad träningen i minst 2år

CSAT finns även i USA.

Referenser

Tack Karin Nilsson för hjälp med litteratursökning!

1. Carlier N, Carlier M, Bisset G. Orientation of IMGs: a rural evaluation. Aust Fam Physician 2005;34:485-

2. Ong YL, McFadden G, Gayen A. Induction for overseas qualified doctors. Hosp Med 2002;63:558-60.

3. Heal C, Jacobs H. A peer support program for international medical graduates. Aust Fam Physician 2005;34:277-8.

4. Hall P, Keely E, Dojeiji S, et al. Communication skills, cultural challenges, and individual support: challenges of international medical graduates in a Canadian healthcare environment. Med Teach 2004; 26: 120-5.

5. McClain TA. IMGs and cultural diversity training. Acad Med 1996; 71: 1138-9.

6. Mayo E, Mathews M. Spousal perspectives on factors influencing recruitment and retention of rural family physicians. Can J Rural Med 2006;11:271-6.

7. Felix H, Sheppard J, Steward MK. Recruitment of rural health care providers: a regional recruiter strategy. J Rural Health 2003;19(Suppl):340-6.

8. Self assessed learning needs of rurally based IMGs Richard B Hays Australian Family Physician Vol. 34, No. 4, April 2005

9. McDonell l, Usherwood T. International medical graduates Challenges faced in the Australian training program Australian Family Physician Vol. 37, No. 6, June 2008

10. Eckhert NL. The global pipeline: too narrow, too wide or just right? MEDICAL EDUCATION 2002;36:606-613

Länk: http://www.cma.ca/index.cfm/ci_id/50130/la_id/1.htm

Länk: http://www.racgp.org.au/afp

http://www.informaworld.com/smpp/content~content=a713626797~db=all

Länk om CSAT för IMG:

http://www.med.mun.ca/pdcs/professional_development/csat.asp

http://www.img-canada.ca/

Länksamling:

http://www.medicalteacher.org/MEDTEACH_wip/pages/home.htm

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/sites/entrez?Db=pubmed&DbFrom=pubmed&Cmd=Link&LinkName=pubmed_pubmed&LinkReadableName=Related%20Articles&IdsFromResult=9217499&ordinalpos=1&itool=EntrezSystem2.PEntrez.Pubmed.Pubmed_ResultsPanel.Pubmed_DiscoveryPanel.Pubmed_Discovery_RA&log$=relatedarticles&logdbfrom=pubmed

http://www.cmaj.ca/cgi/content/full/173/11/1315?maxtoshow=&HITS=10&hits=10&RESULTFORMAT=1&andorexacttitle=and&andorexacttitleabs=and&fulltext=a+regional+recruiter+strategy&andorexactfulltext=and&searchid=1&FIRSTINDEX=0&sortspec=date&tdate=12/31/2007&resourcetype=HWCIT,HWELTR

Länkar till IMG artiklar I Academic Medicine

http://www.academicmedicine.org/pt/re/acmed/searchresults.htm;jsessionid=L21J52TGcBJ2wktvBTBP55lJQgpQLPbY2hgM36LJqhKvZHyG4kZQ!-815685239!181195629!8091!-1?&index=1&results=1&searchid=2

/Anna Beck, Kalix