Fat is beautiful, but are fat happiness?

I slutet av 70-talet arbetade jag ofta som extravak till patienter inneliggande på psykiatriska kliniken i Umeå dvs en period då ideologin på kliniken var så lite psykofarmaka som möjligt. Förnedringen för vissa patienter var total. Detta blev också påtagligt när man organiserade om psykiatrin så att psykiatrikerna från Umedalen klampade in med en helt annan behandlingsregim. Om det var bra eller inte vet jag ej men många svårt sjuka patienter fick ett bättre liv med hjälp av psykofarmaka. I slutet av 80-talet randade jag mig vid Psykiatriska kliniken i Boden, en tid med ganska höga doser och ofta kombinationer av neuroleptika. Många av patienterna har jag följt från den tiden. De flesta som jag träffat i efterförloppet har varit föremål för 90-talets syn på neuroleptika; monoterapi och så låga doser som möjligt. En av de psykotiska patienter som jag haft kontakt med sedan -88 blev föremål för sanering och nedtrappning av mediciner, bort med Haldol, Nozinan och Theralendropparna till förmån för Zeldox i relativt låg dos. Vikten ned 50 kg, började tvätta sig och borsta tänderna, skaffade hund, promenerade, tog kontakt med sin dotter för första gången på 13 år och har sedan dess inte kontakt med psykiatrin. Jag tror inte att hans livskvalité i mina ögon skulle kunna kallas bra men den blev bättre.
I dag upplever jag att vi är på väg tillbaka till 80-talet, neuroleptika har fått en uppsving för behandling av bipolär sjukdom och jag ser även en tendens till kombinationsbehandling av psykoser.
I samband med mitt deltagande i Läkemedelsverkets workshop så blev problematiken med neuroleptika till äldre dementa mycket tydlig.
Drygt 20.000 patienter i eget boende och lika många i Säbo studerades retrospektivt
Totalmortalitet i gruppen hos de i eget boende utan neuroleptika var 1,2%, i gruppen med atypiska neuroleptika 2,7% och de som erhöll traditionell neuroleptika 4,6%. I Säbo fick 2,3 % utan neuroleptika stroke. atypiska 5,2% och traditionella neuroleptika 6,5%
Allvarliga biverkningar var 3,2 gånger vanligare i gruppen med atypiska och 3,8 gånger vanligare i gruppen med traditionell neuroleptika.
Strokerisken med Risperdalbehandling har i tidigare studier visat sig vara 3,1% jämfört med placebogruppens 1,2%. Vid vilka andra sjukdomar skulle man acceptera den frekvensen biverkningar
Det jag reagerat på sista tiden är vad behandlas hos yngre? Det verkar inte alltid vara bipolära sjukdomar utan sömnstörning, resultat av missbruk, dåliga rutiner i livet avseende aktivitet och dygnsrytm. De flesta med bipolär sjukdom har fått diagnosen via skattningskalor och i många fall vid depressiva besvär så förefaller det som om man inte provat sedvanliga antidepressiva fullt ut innan neuroleptika sätts in.
Nydebuterad diabetes efter viktuppgång på 20-30 kg efter insättning av Zyprexa har dykt upp på min mottagning. Vad värre är så har jag sista tiden stött på en patient utan psykossjukdom som utvecklat tardiva dyskinesi och ytterligare en inte fyllda 30 år med uttalade parkinsonistiska symtom och suspekt tardiv dyskinesi.
Att Schizofrena patienter lever 25-30 år kortare än friska patienter är välkänt. Själva sjukdomen ökar risken för hjärtkärlsjukdom, men även diabetes är överrepresenterad, i befolkningen i stort är ca 4% drabbade men i bland schizofrena 15-18%. Studier tyder på att neuroleptika bidrar till problematiken.
Viktuppgång är en vanlig biverkan av atypiska neuroleptika, endast 10% undgår detta. Jag vill inte tillbaka till en terapi med traditionell neuroleptika men vi kanske måste uppmärksamma problemet och vara mer noggrann i mötet med dessa patienter vad som gäller andra riskfaktorer för hjärtskärlsjudkom både profylaktiskt och behandlingsmässigt.
Hur ser framtiden ut för de som får atypiska neuroleptika för annan orsak än schizofreni och demensproblematik. Jag har försökt söka på PUB-med. Risken för hjärtkärlsjukdom verkar vara ökad för patienter med bipolär sjukdom även utan medicinering. Jag har inte hittat några studier vad som händer med icke-dementa och icke-psykotiska vid behandling av neuroleptika.
Vad händer med frekvensen av hjärt-kärlsjukdom, stroke, och diabetes under 20 års behandling med ett preparat som ger påtaglig viktuppgång och påtagliga rubbningar av blodfettter. Dessutom hyperprolaktinemi och ökad risk för benskörhet..
Många patienter som fått diagnosen bipolär sjukdom är yngre kvinnor i fertil ålder. I rekommendationerna skall Neuroleptika helst inte användas under graviditet, men hur ofta är inte graviditeten en överaskning. Så vitt jag förstått är riskerna för missbildning av Zyprexa mycket låg eller obefintlig men Lamotrigion ökar risken dubbelt upp.
Kommer psykatrin att ta hand om komplikationerna? Knappast. De hamnar på primärvårdens bord med ökade lab- och läkemedelskostnader. Redan nu står vi för halva kostnaderna för neuroleptika.
Zyprexa 10 mg kostar i runda tal 25 kr tabletten.
Vi bör nog se över vår egen förskrivning av neuroleptika, vara mer observant på de som har pågående medicinering. Ifrågasätta diagnoser och behandling ur ett patientperspektiv även hos våra patienter som sköts vid andra kliniker.

/Stellan Båtsman, Kalix