Samtal mellan Andreas Karlsson, numera anställd på den privatägda vårdcentralen Hermelinen, Luleå och Peter Olsson envist offentliganställd distriktläkare i Jokkmokk.
Vi försöker att göra jämförelser och beskriva vad som sker konkret i vårdvalet, och även se framåt, vi ser gärna kommentarer från kolleger till vårt tankeutbyte! Hur påverkar anställning/ägande vårt arbete? Vi hoppas fortsätta dialogen framöver!
Våra val
Vårdvalet har förändrat förutsättningar för vårt arbete. Det finns nu många olika anställningsformer. Man kan va offentliganställd eller privat på hel eller deltid. Man kan äga sin mottagning eller va privatanställd, vikarie eller stafettläkare. Vad styr oss i valet? Vad styr Dig och vad styr mig? Hur stor roll spelar lön, krav, arbetsmiljö, organisation, kolleger, medarbetare och utvecklingsmöjligheter.
Jag har aldrig varit positiv till privatisering, det beror dels på allmänpolitiska ståndpunkter men även olika erfarenheter i Sverige och världen. Självklart får jag acceptera nuvarande regler i Sverige respektera och samverka med ex Hermelinen för patienternas bästa.
Du frågade mig tidigt om min reaktion på ditt val. Hur och varför reagerade kolleger och andra medarbetare och bekanta på ditt val?
Min enda egna erfarenhet av ”privat”vård är från halvåret i Norge där man var offentliganställd dagtid och egen företagare kväll och natt. Det var korrumperande och mycket fokus på taxor.
Även i biståndsarbetet möter man privata entrepenörer. Jag har nog relaterat till mina första erfarenheter från utbildningstiden i Karlskrona där jag såg både för och nackdelar i privatläkartraditionen. Samma kan sägas om offentliganställda.
Din far har varit långvarigt offentligt anställd, påverkar det ditt val?
Hur påverkar våra val utvecklingen?
Jag har heller aldrig varit positiv till privatisering. Dock måste man diskutera vad ”privatisering ”står för. Jag brukar säga att jag har en privat arbetsgivare, annars är det ingen skillnad i uppdraget. Som jags er det är det grundtanken och det känns bra. Man kan fundera på varför man INTE skulle tycka om privatiseringen. Man kan vända på det: Om det fördelas lika mycket pengar till de olika enheterna per patient, är det bättre att man slarvar och administrerar bort pengarna, eller inte använder pengarna effektivt? Jag har svårt att tro att man i dagsläget gör allt optimalt…Enligt min uppfattning så kommer det vara sig patienterna eller vårdenheten till gagn av att göra ett bra, effektivt jobb med ständig utveckling, om överskotett bara hamnar i det svarta hålet. Det är ganska skrämmande när man ser att vissa vårdenheter år efter åt har ett slutresultat på flera miljoner back, och man inte lyckas göra något åt det.
Jag har mött reaktioner av alla slag. Mina bekanta utanför sjukvården var alla positiva. I sjukvården fick jag både gratulationer (ffa från kollegor inom slutenvården och landstingsanställda utanför primärvården), och beska kommentarer. Jag blev både förvånad och ledsen över att det första folk frågade, av de som var negativa, var ”gör du det för lönen?”. För det första är den frågan ganska irrelevant och för det andra undrar jag om de alltid har sett på mig som om jag endast går till jobbet för att få lön. Sen börjar jag istället fundera på hur DERAS inställning är till arbetet. När jag ”funderat klart” kände jag mig övertygad om jag verkligen gjort rätt, eftersom jag har svårt att jobba i en organisation där mina omgivningen antingen anser att jag bara jobbar för pengar eller att för att de själva bara gör det. I den typen av respons och i den typen av frågor, ligger också en oförmåga att se större, att utvecklas och en oförmåga och ett icke medveten inställning mot att göra något nytt.
Angående min far så har jag sällan gjort som han säger, men jag kan säga att mina erfarenheter av hans långa karriär inom landstinget gjorde att jag inte hade svårt för att byta arbetsgivare.
Kärnan i vårt arbete
Mötet med patienter och kontinuitet, det är detsamma oberoende av anställningsform..
Christer Pettersson visar i sin bok ”Allmänmedicinens vardag, mitt i det mänskliga” två olika arbetsätt. Dels akut jourmottagning och dels vanlig mottagning. Bägge kräver en allmänmedicinsk generalistkompetens.
Påverkar anställningsformen, organisationen eller omständigheterna mötet och flödet av patienter?
Osäkert. Jag skulle säga att Vårdvalet kommer påverka allt ovan, men hur och på vilket sätt på de olika enheterna blir spännande att se
Hur tänker Du/Ni Er det nu när ni startar upp? Och hur blir det i framtiden? Kommer Ni att försöka knyta personligt ansvar för patienter till enskild läkare?
Vårt mål är givetvis att ha ett personligt ansvar för en grupp patienter. Man ska dock komma ihåg att d et är en viss skillnad glesbygdsvård och stadsvård. Problemet ligger i att vi inte får säga nej till patienter. Just nu har vi snart 7000 patienter och endast 1,75 anställda läkare. Från och med 1 december börjar Björn Olsson på heltid, men vi växer för fort. Vill man ge bra vård till alla som kommer vill man också kunna säga: ”Du är jättevälkommen till oss, men nu har vi inte möjlighet att ta på oss ansvaret för dig eftersom vi redan har så många patienter”.
Det är en långsiktig process, som är jättejobbig och som tar tid, det märker jag nu när jag tar över ansvaret för Kjells lista när han flyttar hem till Härnösand och startar eget med kollega i vårdvalet.
Hur skiljer sig en arbetsdag för dig på VC Porsön och på Hermelinen?
Skillnaden är enorm, men också patientunderlaget. Porsö Vc är extrem på det sättet att den stora andelen patienter är studenter. De har andra krav, andra förväntningar och andra mål med sin primärvård än de som aktivt bytt till en vårdcentral, oavsett anledning till bytet. Förutom det höga patienttrycket, de höga förväntningarna (och många ganska sjuka patienter) så är dagarna fyllda med organisatoriska frågor, inköp av utrustning, nya rutiner, lokalproblem och nya problem som vårdvalet fört med sig.
När det gäller privatiseringen av skolväsendet har det hävdats att friskolorna lett till pedagogisk förnyelse, men även till segregation. Kan man göra en parallell till vårdvalet? Hur då?
Nej. Det har helt felaktigt skrikits ut i media att ”Hermelinen bara tar unga, frisk patienter. Både av politiker och chefer på andra vårdenheter. VI väljer ingen, patienterna väljer oss. Tvärt emot ser jag att många svårt sjuka patienter byter för att de inte är nöjda. Ffa med psykisk ohälsa eftersom den vården är så eftersatt i Norrbotten. Vi kan inte räkna på vårdtyng, men vår vårdcentrals patientåldersfördeling sticker inte ut jmf med Luleås vårdcentraler. Viktningen är ca 1,0, och det är rätt högt i Luleå jmf med andra vårdenheter.
Jag är helt övertygad om att man inte kan överföra de negativa erfarenheterna från Stockholm till Norrbotten; Det är en annan del av Sverige, vi har ett helt annorlunda ersättningssystem och Luleå är inte lika stort och segregerat.
Det har även talats om vinster i privat skattefinansierad verksamhet i valrörelsen. Spelar det någon roll?
Nej. Du ska inte tro på allt som sägs i valtider eller i tidningar Peter…
Vad behövs för att övervaka kvaliten? Det måste utformas utan att fördärva för alla seriösa, hur utformar man uppföljning som är vettig? Prestation, kapitation och tak. Är avvägningen lagom?
Vi vill och måste följa samma mål som landstingen ger oss. Jag, liksom du, anser att vissa av dessa mål saknar evidens och är helt missvisande. Vad är endpoint på att räkna antalet UTSKRIVNA FAR-recept?Vi kommer givetvis föra fram våra synpunkter på de målen när vi anser att de är helt irrelevanta och missvisande.
Utöver det kommer vi internt göra en egen uppföljning, t ex PV-kvalitet, antal jourbesök utanför dagtid, antibiotikaförskrivning osv. Jag tror att det är här man kan göra den stora nyttan, men det spelar ingen roll ii vilken sorts organisation man arbetar.
Konkurrensen på en marknad kan ju leda till avarter, på alla håll. Hörde om erbjudanden av hälsokontroller med provbatterier som ex professionen är tveksam till. Finns här en skillnad offentlig/privat?
Nej. Inte inom vårdcentralen Hermelinen. Sen finns det rent privat sjukvård eller sjukvård som finansieras av försäkringstagare. man måste lära sig och komma ihåg att det är helt olika saker.
En sak som jag fundera på är att många patienter kommer till oss och hävdar att de t ex ”alltid fått en hälsoundersökning” på sin förra vårdcentral. Jag tror att sådana avarter förekommer överallt. Fördelen med vår koncern är att vi då enkelt kan säga att ”visst kan du få det, men boka då en tid på företagshälsovården”. i Jokkmokk är det svårt att hänvisa patienterna.
Många som jag pratar med, liksom du, berättar att ”de hört att Hermelinen görs det och det”. T ex att vi skulle ha 7 semesterdagar mindre, är tvingade att skriva remissser till slutenvårdsremisser till det egna företaget osv. Förutom att alla saker som folk har hört är helt felaktiga så är det psykologiskt intressant att det blir på det sättet. Många kollegor har i alla år knutit näven i fickan, muttrat i fikarummet och på sitt rym slitit sitt hår över tokigheter i landstinget. Nu när det finns andra alternativ så kryper man mentalt ihop och letar på fel ”om dom andra”. Som konkurrent gläds man å andra sidan åt det, men varför inte istället tänka att man nu har världens möjlighet att göra nått bra på den egna enheten. Ställa sig frågan: ”vad ska vi göra nu?, Hur kan vi bli bättre”. Inkonsekvent och destruktivt, men bra för oss.
Frihet, avgränsning och FoU
Frihetgraden i arbetet? Skiljer den? Möjligen paradoxalt friare i offentligt?Till ex kan en kollega argumentera här för att inte ta betalt för sjukintyg via telefon, är det möjligt i privat verksamhet?
Än så länge ser jag ingen skillnad. Varför skulle det vara skillnad? Menar du att ni inte har en ekonomisk kontroll på de landstingsägda vårdcentralerna (det låter i så fall VÄLDIGT oroande). Jag tror att du glömmer att det är en lika ny tid för landstingsägda vårdcentralerna som för de privatägda vårdcentralerna. VIlket är bra, man får inte slösa bort pengarna.
Hur beskrivs detta i Beställningen? Det finns en risk för alltför mycket styrning av konsultationen, med registreringar och fasta formulär? Nu ska extra ersättning utgå för register och projekt.
Det är bara att läsa i beställningen hur detta beskrivs, Ni har samma beställning från Landstinget, samma krav. ”Att mäta för att Leda” (eller ”Att mäta till Leda”) har länge varit den högsta ledningens ledord…
Skiljer vår uppgift individ / grupp, folkhälsa?
Nej.
Har vi vår uppgift från patient eller beställare?
Oklart tycker jag. Vet du? Ordet ”uppgift” är för komplex. I detta ligger uppdrag, styrning, utvärdering osv. Men i slutändan är det alltid patienten, vi har en politisk styrning, och politikerna är folkvalda/patientvalda.
Gränssnittet – Hur har diskussionen gått kring exempelvis ansvaret för hjälpmedel, provtagning, läkemedel, rtg, MR? Hermelinen har väl (eller planerar?) egen MR och det måste väl påverka kösituationen. Hur har Ni löst omfattning av BVC MVC.
Ansvaret är det samma. BVC och MVC det samma. Det är ju själva grundtanken med vårdvalet. Inte att ge möjligheten att starta en privat verksamhet med egna regler. Vi har ingen egen MR än, men en slätrtg är beställd. Självklart kommer det underlätta och fungera lika bra som det har gjort på gelsbyggdsvårdcentralerna, patienten kan få den genomför direkt om så behövs, utan att skickas 1 mil enkel väg för us och sen tillbaka till vårdenheten.
Hur gör Ni om patienter i särskilt boende tecknar sig? Kan man beskriva detta, samverka och undvika överföring av kostnader.
Vi har samma uppdrag som alla andra, återigen. Jag uppfattar det som du inte riktig förstått skillnaden mellan den gamla modellen med privat vårdgivare och en privatägd vårdcentral i Vårdvalet? Skillnaden i och med vårdvalet är att det blir mer tydligt vem som skall utföra det. Våra sjukgymnaster och arbetsterapeuter gör samma jobb. Problemet kan uppstå när vi endast har en eller några få boende på ett boende eller på ett boende på annan ort, tex i Haparanda. Då blir det enklare och billigare att köpa tjänsten av annan enhet. Man kan tycka att det då är onödigt att de har listat sig hos oss, men man måste komma ihåg att patienten själv har gjort det valet. Orsakerna till vårdcentralbytet är många, men i slutändan så har patienterna upplevt att deras tidigare vårdcentral inte har motsvarat deras förväntningar.
Du har förklarat att vårdcentralen är en särskild del av koncernen. Hur påverkar anknuten forskning (mest läkemedelsprövningar i olika faser?) förskrivning och utredningar? Inte alls?
Inte alls. Det är helt skilda saker. Jag anser inte att FOU-verksamheten inom landstinget påverkade min förskrivning tidigare heller.
Utbildnings och forsknings möjligheter – skiljer det? Under utbildningen har du gått FoU.kursen, kommer det att erbjudas ST hos er? Har Ni ST-läkare?
Ja, det kommer att erbjudas. Vi vill (och är dessutom ålagda) att utbilda elever, kandidater, AT och ST. I januari har jag min första medicinstuderande.
Dock har landstinget inte helt gjort klart hur det kommer att fungera med ersättning osv.
Vi läkare får 10 dagar per år med betald utbildning, inkl resor och traktamente, för specialister. Utöver det kommer den interna utbildningen.
Påverkas möjligheten att delta i ideellt arbete? Fackligt och vetenskapligt deltagande i ex DLF SFAM ?
Inte som jag ser det.
Hur påverkar konkurrensen och driftsformen vår syn på krävande patienter vad gäller intyg, utredningar, beroendeframkallande medel. Finns det lönsamma och olönsamma patienter? Blir det mer uttalat nu? Eller blir det en naturlig fördelning där alla får sin beskärda del?
Vårdvalet påverkar vår syn på det, men inte vilken arbetsgivare man har. När jag var landstingsanställd har jag gått kurser där jag ska lära mig att ta mindre labprover, skriva ut billigare mediciner och inte remittera till privat sjukvård eftersom det belastar min vårdcentrals budget. Jag tycker att det är bra att man har en övergripande, kontinuerlig diskussion om kostnader, men aldrig på individbasis.
/Peter och Andreas
Senaste kommentarer