Forskning

Nu visas arkiv för kategorin Forskning.

PLACEBO- årets uppsats i examen! /Monica Othen

november 30, 2010 i Artikel, Föreningar, Forskning, Utmärkelse av Peter Olsson | Permalänk

Vi har glädjen att presentera ”Årets uppsats” i allmänmedicinsk examen. Den är intressant som exempel på ”kvalitativ” metod! Du som ska skriva ST-uppsats kan läsa och inspireras. Ingvar Ovhed är still going strong som handledare! Grattis!

ALLMÄNLÄKAREN OCH PLACEBOBEGREPPET EN KVALITATIV STUDIE

Ett arbete av Monica Othén, ST-läkare i allmänmedicin, 2010.

Handledare: Ingvar Ovhed, specialist i allmänmedicin, med dr Eva Lena Strandberg, socionom, med dr
”Genom tanken torde man kunna leda och liksom sammanföra Lifskraften till vilken del af kroppen som behagas; och allt eftersom denna tanke åtföljd af fruktan eller hopp derigenom bidraga till att åstadkomma eller att bota sjukdomar”

Cederschiöld P G C. Efter Hygiea. 1908:32
”Hela vårt sätt att arbeta – det rymmer jättemycket placebo”

SAMMANFATTNING/ABSTRACT
Använder vi allmänläkare oss av placeboeffekter i vårt dagliga arbete? Vad har vi för syn på innebörden i begreppet placebo och placeboeffekt? Är vi medvetna om och använder oss av begreppet ”doctor as a drug”?

Det var några av de frågor jag hade inför denna studie. Genom fokusgruppsintervjuer och analys av dessa belystes dessa frågor.

Helandets konst och kraften hos doktor-patientrelationen spelar stor roll för att öka välbefinnandet hos patienten.

Slutsatsen blev att de allmänläkare, som intervjuats använder placebo både medvetet och omedvetet i sin vardag. Dels i form av förskrivningar av icke bevisat verksamma läkemedel eller naturmedel, dels i form av råd om egenvård och hälsokurer. Även begreppet ”doctor as a drug” eller ”doktorn som bot”, är tydligt för allmänläkaren och används medvetet i konsultationen för att skapa en god dialog och en trygg patient. Diskussionen mynnade ut i;

- att placeboeffekt finns i varje intervention.

- att vi är viktigare än vi trott i vår doktorsroll

- att vad doktorn säger och gör är viktigt för patientens välmående

- att en del av vårt handlande kan tolkas som direkt farligt för patienterna

LÄNK till hela uppsatsen

/Peter Olsson, Jokkmokk

Norr och söder – betydelse för hjärtkärlsjukdom och därmed för allmänläkares uppdrag

april 29, 2010 i Artikel, Debatt, Forskning av Andreas Karlsson | 2 kommentarer

Peter Nilsson inlägg på Ordbyte:

Hej igen!

När jag tog en kvällspromenad igår i Dalby och funderade på våra meningsväxlingar på Ordbyte om blodtryck, statiner, diabetes och annat så slog det mig hur avlångt vårt land är. I Skåne blommar krokus och snödroppar medan det i norr råder den uppskattade vårvintern med ljusare dagar och fin skidåkning.

Samtidigt finns det andra skillnader, inte minst på hjärtkärlsjukdomarna område. Jag besökte därför, som gammal MOTPOL-journalist, Socialstyrelsens aktuella statistik för hälsotal som finns på Socialstyrelsens statistikdatabaser.

Där fann jag bl.a. detta baserat på statistik från 2008:

Antalet sjukhusvårdtillfällen för cirkulationsorganens sjukdomar per 100.000 invånare var i Norrbotten 4083 (män: 4688, kvinnor: 3469), medan samma mått i Skåne var 3406 (män: 3919, kvinnor: 2916).

Motsvarande siffror för antalet drabbade patienter för samma sjukdomar per 100.000 invånare var i Norrbotten 2543 (män: 2836, kvinnor: 2245), och i Skåne 2115 (män: 2368, kvinnor: 1873).

Faktiskt framgår det att antalet vårdtilfällen för cirkulationsorganens sjukdomar för män i Norrbotten är högst i landet! Detta bör rimligen korrelera med riskfaktorers utbredning i befolkningen i BD-län.

Om man nu antar att inlandskommunen Jokkmokk knappast har lägre, snarare högre, ohälsotal än genomsnittet för hela Norrbotten leder det till slutsatsen att cirkulationsorganens sjukdomar snarare är mera uttalade i denna kommun än i länet som helhet, och betydligt över riksgenomsnittet, förstås även influerat av den demografiska strukturen och befolkningens högre medelålder.

Påsk-fråga: Om man nu råkar vara allmänläkare på just denna ort, vilket bl.a. kollegorna Markus Beland och Peter Olsson är, så kan ju denna SoS-statistik leda till funderingar – man undrar vilka?

Det har ju varit flera debattinlägg från kollegor i norr på temat att behandling av kardiovaskulära riskfaktorer är överdriven, att behandlingsmålen är för lågt satta, att det skrivs ut för mycket statiner, etc. Om man då går från det allmänna resonerandet ner till den mycket konkreta verkligheten gällande folkhälsoproblemet med kardiovaskulär sjukdom i BD-län samt i t.ex. Jokkmokks kommun (har dock inte tillgång till kommunspecifik statistik) så ställs frågan på sin spets: Hur ser det allmänmedicinska uppdraget ut just i Jokkmokks kommun vad gäller att bidra till att förebygga hjätkärlsjukdom? Naturligtvis behövs samhällsstrukturella insatser som trygga jobb och boende, trygg ekonomi, bra mat och mindre rökning – javisst – men nu skulle jag vilja pressa vännerna i norr på en ståndpunkt just i vad mån dessa fakta spelar roll eller inte om man är allmänläkare i just Jokkmokk. Vad kan man tänka om det som är ”frasradikalism” och vad som är att ta den lokala befolkningens högst konkreta medicinska problem på allvar i just denna fråga?? Inget hindrar min namne Peter att lägga ut detta inlägg + sitt svar på SFAM-BD:s hemsida, där han är redaktö.

Vänlig hälsning från den djupa södern till denna snöiga nord,

Peter

P.S. Mao var alltid mycket konkret och brukade säga ”utan undersökning ingen rätt att tala”, en sentens som lätt stannar i minnet hos folk i vår generation…

/Peter Nilsson

Ideer till ST-uppsatser? Se årets examensprojekt!

december 1, 2009 i Forskning, Länkar, Utbildning av Peter Olsson | Permalänk

http://www.sfam.se/media/documents/pdf/uppsatsersammanf2009.pdf

ex:

Spännande verktyg för att bedöma och utveckla receptskrivningsmoduler i datorjournal! VAS fick inte så bra betyg! Blir det bättre med VAS-Plus?
länk till Lovisa Jäderlunds uppsats!

/Peter Olsson, Jokkmokk

Jokkmokksmötet – intimt och kunskapstörstande

maj 5, 2009 i Artikel, Föreningar, Forskning, Konferens, Utbildning av Madelene Andersson | 1 kommentar

Det var under två soliga dagar som ett femtiotal allmänläkare eller blivande allmänläkare träffades på SFAM norrbottens vårmöte i Jokkmokk. Fokus låg på vardagsnära frågor och torsdagens seminarier handlade om dagliga frågeställningar. Hjärtsvikt, sorkfeber, EKG-tolkning och axelsmärta var några av de teman som föreläsarna gick igenom. Små och öppenhjärtiga grupper gjorde att det snabbt blev en livlig diskussion kring hur man gjorde hemmavid.

Uffe var där!, klicka för större bild
Uppfriskande var Uffe Ravnskovs föreläsning om myten om kolesterolet. Är allt kolesterol av ondo och skall man sänka kolesterolet hos alla hjärtsjuka? Jag anser dock att det var en stor nackdel att inte någon var inbjuden att försvara den mer etablerade teorin idag. Trots att trovärdigheten särskilt bör ifrågasättas när kontroversiella föreläsare utan att bli emot sagda får tala fritt, måste jag säga att Ravnskovs statistik och lugna sätt övertygande även mig om att det här i alla fall är något som behöver belysas mer noggrant. Kanske något för en framtida allmänmedicinsk forskare att sätta tänderna i? Det skall bli spännande att se var forskningen står 30-40 år framåt i tiden.

Time of mind and time of body, Iona Heth höll en föreläsning under rubriken </p> <blockquote><p>Matters of life and death</p></blockquote> <p>, klicka för större bild
Iona Heath´s föreläsning var ingen besvikelse. Efter att ha sett henne tala på Wonca mötet i Istanbul om ”matters of life and death” har jag sett framemot hennes avslutnings seminarium/workshop. Iona har arbetat vid samma allmänläkarmottagning i London i över 30 år. Hon har under dessa år följt flera patienter genom livet och in i döden och därigenom kommit att reflektera kring hur sjukvården i allmänhet och vi läkare i synnerhet hanterar skeendet kring döden. Hon har många tänkvärda tankar kring hur vi som läkare ser dödsprocessen som något enbart jobbigt som till alla medel måste medicineras och smärtlindras, stundtals mot patientens vilja och på bekostnad av ett klart sinne och förmåga att kommunicera med anhöriga. Iona menade bl.a. på att en av de viktigaste uppgifterna är att hjälpa patienten att förena ”time of body” – tidpunkten när kroppen är redo att dö, med ”time of mind” – tidpunkten när sinnet är redo att dö.

Delar av organisationskommittén samt Iona Heath, klicka för större bild
Efter att inför mötet ha varit något nedslagna över de låga anmälningssiffrorna kände sig arrangörsgruppen efter mötet återigen fyllda av energi och beslutade att genast ta tag i arrangerandet av Vårmöte i Jokkmokk år 2010! Välkomna åter då.
Som avslut skriver jag de ord som yttrades av den mest långväga deltagaren – enda från Blekinge: ”Så här skall ett äkta allmänmedicinskt möte vara!”

/Dr Maddis, Piteå

Regionsträff för primärvårdens ST-läkare 2-4 Mars 2009

maj 5, 2009 i Forskning, Konferens, Kurser, Kvartaltidsskrift, Utbildning, Utmärkelse av Urban Mikko | 1 kommentar

BildspelMinnesdagbok och funderingar.Måndag: Tåg tåg tåg. Snö snö snö. Trötta efter tidig morgon anlände en med landstingsmått avundsvärd stor skara läkare lagom till lunchtid. Björkliden var dagen tillärad med både snålblåst och snöfall. Efter en kort introduktion och presentation kunde konstateras att vi var ovanligt många närvarande, hela 44 av primärvårdens totalt 58 ST-läkare! Det var många för mig okända ansikten: 14 stycken (30%) gör första året på sin ST – man får onekligen en bra magkänsla av att rekryteringen börjar ta sig! En något utdragen lunchkö försenade de fysiska aktiviteterna något. För mig slalomåkning, vädret till trots. Efter återsamling med bland annat diskussion kring det dåvarande mycket diffusa vårdvalet, inleddes temat för dagarna. Väl valda artiklar delades ut för genomläsning under kvällen. Innehållet berörde olika etiska brännpunkter, bland annat läkarassisterat suicid och medicinska prioriteringar. Det blev en kväll fylld av samtal med både kända och tidigare okända kollegor.

En perfekt dag, klicka för större bils

Tisdag: Göran Waller inledde med en mer katedral föreläsning kring etikens grunder. Vi hade alla förberett några etiska problem från vardagen som vi därefter stötte och blötte i mindre grupper. Engagemanget för frågorna var varierande, liksom synsätten. Efter kort lunch tog merparten av oss tillfället i akt och njöt av en solvarm eftermiddag i hårt pistade backar. På skönt värkande glutealmuskler satte vi oss sedan tillrätta för en genomgång av Läkarförbundets ”Etiska regler”. En tankeväckande lista där en del punkter till viss del onekligen står i kontrast till den kliniska vardagen, till exempel angående skillnad i omhändertagande för asylsökande kontra svenska medborgare. En annan diskussion handlade om på vilket sätt man hjälper mest. Hjälper man mest genom att skänka pengar, oavsett hur de intjänats, till välgörenhet? Eller hjälper man mest genom sin egen gärning i sitt yrke? Vem hjälper andra mest, den som har råd att skänka mest eller den som använder sitt yrke för att hjälpa andra men inte skänker något? Och går det ens att värdera vem som hjälper mest? Frågan blev minst sagt ställd på sin spets när exemplet handlade om en välgörenhetsgivare som skänker pengar han tjänat på porrfilmsdistrubition – en verksamhet som nog får anses som generellt tveksam ur etiskt perspektiv, som dock är helt laglig i motsats till vad en av deltagarna trodde. Onsdag: Åter en solig dag. Vi diskuterade nya målbeskrivningen med förtydligande av vissa punkter. Bland annat angående obligatoriskt intygsbehov efter auskultation respektive ”sidotjänstgöring på annan klinik” (det som förr kallades randning). Målbeskrivningen hittas för övrigt via www.sfam.se, under fliken utbildning. Alternativt sök på ”SOSFS 2008:17 Läkarnas specialiseringstjäntgöring” via google. Innan hemresan hann vi med en kort information om fadderskapet (se separat artikel) och om det planerade kombinerade ledarskaps-/forskningsprogrammet som alla ST kommer att ingå i inom något år. Å ena sidan har vi ätit gott, badat bastu och åkt skidor, förvisso i både bra och dåligt väder. Å andra sidan har vi träffats, diskuterat, lärt känna varandra, kanske kommit till någon form av insikt och rentav utvecklats. Framförallt har vi byggt lite till på vår ömsesidiga gemenskap, något som i slutändan kan vara väl så viktigt för att få fler kollegor till länet. Men framförallt för att behålla de vi har.

/Urban Mikko, Piteå

Gräv där du står – i Söråkra eller annorstädes

maj 5, 2009 i Artikel, Debatt, Forskning, Utbildning av Robert Svartholm | Permalänk

Vår allmänmedicinska verksamhet handlar alltmer om att värdera risker, behandla riskfaktorer uppfylla vårdprogram, som rekommenderas från olika håll.Vi uppmanas använda skattningsskalor, kontrollera högsensitivt CRP, kolesterol av olika typer, HbA1C med flera decimaler, blodtryck på 2 mm när. Konsultationerna ska ske akut, snabbt och därigenom oöverlagt. Det mesta av detta arbete kan ske via dataskärm eller via opersonliga registreringar. Den allmänmedicinska konsultationen hamnar i skymundan – liksom den allmänmedicinska forskningen. Registeringarna och mätvärdena
blir också allt oftare kopplade till vår ekonomi. Lobbygrupperna når framgång. Många allmänläkare blir trötta, duger vi – vad är vårt arbete värt?Hur bearbetar man sådant missmod? Läser en god bok? Det finns. I dagarna har det kommit en bok från Linköping universitet – en avhandling författad av en allmänläkare som grävt där hon stått – i den småländska myllan. Efter mer än 20 år på sin arbetsplats visar Ulla Petersson att den allmänmedicinska konsultationen är effektiv och säker. En lisa för trötta allmänmedicinska själar.

Ev avhandling följer fasta mallar och innehåller exakta vetenskapliga mått. Konfidensintervall, Odds Ratio – mätvärden med många decimaler stör en avslappad läsning, men det finns också konkreta och lättlästa sammanställningar av gammal och bortglömd (?) kunskap, som friskar upp och breddar vår kunskap. En avhandling innehåller oftast 4 artiklar – som man borde läst tidigare, men nu finns de samlade på ett ställe, tillsammans med en ”kappa” av övergripande kunskap. I detta fall handlar det om 76 sidor, med en vacker sammanfattning på svenska.

Ulla har följt sin medelålders befolkning i över 20 år. Hon har upptäckt att ett förhöjt kolesterol hos kvinnor ofta beror på hypothyreos, som ju annars är svårt att finna. Hon visar att kvinnor, rökare och hjärtsjuka är duktiga på att förändra sin livstil – om man ger dem lite tid. Hennes tålmodiga uppföljningar visar att patienterna åldras, en del får diabetes och drabbas av hjärtsjukdom. 10-20 % får någon variant av dessa åkommor under uppföjningstiden – det är inte ofarligt att leva.

Kronan på verket – bokens avgörande kapitel – knyter ihop det hela. Ullas inledande allmänmedicinska konsultation med noggrann anamnes följer hon upp under åren som går, och jämför med avancerad provtagning (tänk att spara nerfrusna prover i 20 år!) och med det nu så populära och anbefallda SCORE / HEARTSCORE. Utvecklingen går framåt, tekniken blir bättre – men spelar det någon roll? Ulla visar tydligt: ”gammal är äldst” – mänskligt omdöme och god allmänmedicinsk konsultationskonst är effektiv – evidensbaserat effektiv . En konsultationsbaserad riskvärdering är bättre än en provtagningsbaserad. Kolesterol och högspecifikt CRP är krångliga omvägar runt det allmänmedicinska samtalet och undersökningen. Hade boken varit en deckare hade den blivit en bestseller – nu kommer den bara att ligga på några tusen allmänläkares nattygsbord. Se till att inte DU blir en av dem som missar denna viktiga undersökning. Läs, vila och lär!

http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:211338/FULLTEXT01

/Robert Svartholm, Boden

Kursrapport: Grundläggande forskningsmetodik för läkare i norra sjukvårdsregionen

november 24, 2008 i Forskning, Kurser, Kursrapport av Andreas Karlsson | Permalänk

Kursrapport grundläggande forskningsmetodik för läkare i norra sjukvårdsregionenSedan förra hösten går undertecknade en kurs i grundläggande forskningsmetodik i Umeå. Kursen är på 30 högskolepoäng (dvs. en termins heltidsarbete) fördelat på 3 terminer, dvs. ca 25 % arbetstid. Kostnaden delas mellan vårdcentralen/kliniken och den centrala budgeten, avgiften är 23 000 kr, till detta kommer kursavgift, resor och ledig tid.

Bakgrund

Kursen har hållit i av Umeå universitet sedan -98. Ca 80 % fullföljer kursen och ca 10-15 % går vidare till en doktorandutbildning. Sedan något år riktar sig kursen även till slutenvårdsspecialiteterna, det är nu totalt ca 25 deltagare per kurs.

Mål

Målet med utbildningen är att öka intresset till forskning och skapa kontaktnät för forskningsintresserade. Syftet är också att ge tid och utrymme för det som har svårt att ”få ledigt” för forskningen, samt att på sikt få fler som doktorerar, viktigt inte minst med utbyggnaden av läkarutbildningen.

Upplägg

Kursen läggs till stor del upp kring det projektarbete som varje deltagare har. Har man inget arbete eller någon idé från början, vilket jag starkt rekommenderar att man har, får man hjälp av kursledningen med förslag på projekt och handledare. De flesta arbeten mynnar ut i en artikel i en tidskrift. Föreläsningar ger grundläggande kunskaper i forskningsmetodik, etik, epidemiologi och statistik. Dataövningar med sökning i databaser, programvara för statistik (SPSS) och referenshantering (EndNote). Diskussion kring varje deltagares projektplan sker återkommande i grupper. Efter 2 terminer görs en hemtentamen.

Tidsåtgång

Den reella tidsåtgången är ca 25 heldagar i Umeå inkl själva slutpresentationen. Hemuppgifter och hemtentamen tar ytterligare ca 2 veckor i anspråk. Själva projektets storlek styr hur mycket övrig tid man måste lägga ner, men räkna med minst 4 veckors heltidsarbete utanför själva kursplanen.

Personliga reflektioner:

Andreas:
Anledningen till att jag anmälde mig till kursen var att jag som en del i min ST skulle göra ett ”mindre arbete” och ett projekt dök upp. Nu visade sig att det ”mindre arbetet” var ett ”större arbete”. Dock har jag haft stor nytta av kursen och mitt intresse för forskning har kommit tillbaka. Det nya kunskaperna jag har fått har i min bedömning gjort mig till en bättre läkare på mottagningen. Jag har blivit bättre på att förhålla mig till ny information, ordentligt mycket bättre på statistik och att bedöma artiklar. Jag har också fått en ytterligare dimension i arbetslivet.

Under kursen har jag haft möjlighet att sitta på FoU-enhetens nya forskningsplatser med plats för mitt material och tillgång till dator då det är näst intill omöjligt att göra icke-kliniskt arbete på vårdcentralen. Jag saknar möjligheten att ha tillgång till programmen EndNote (går ej att få på landstingets datorer) och SPSS (finns endast tre(!) i hela landstinget), om jag inte köper dessa själv. Det går inte heller att söka via på databaser via Umeå universitet på landstingets datorer. Dessa tre bitar är en stor del av själva kursen, och det är orimligt att man måste jobba hemma för att tekniskt kunna lösa detta. Ett förslag på förbättringar till FoU-enheten kommer att skickas in under hösten, då jag tror att ett sätt att få fler att forska inom primärvården är att göra det hela lite enklare.

Kristina
Forskningen har alltid lockat mig och när kursen utlystes kändes det genast rätt att söka. Precis som Andreas såg jag även det som en öppning att genomföra det specialarbete som ingår i ev. specialistexamen i allmänmedicin. Kursen har motsvarat mina förväntningar och mer därtill. Att på detta sätt få en sammanfattande bild över forskningen, dess villkor och möjligheter, är en fantastisk ”löneförmån” inom NLL!! Kursen är välorganiserad och strukturerad med utmärkta föreläsare överlag.

Det har varit givande med en blandad kurs när det gäller deltagare från allmänmedicin och
slutenvård. Olika infallsvinklar och forskningsämnen gör diskussionerna intressanta. Skulle dock önska att vi var fler allmän medicinare, då den stora majoriteten i denna kurs är från sjukhusspecialiteter. Är det så att vi familjeläkare överlag inte är så intresserade av forskning? Eller är det så att ”traditionen” för forskning inte är lika stark inom allmänmedicin och därmed också strukturen för att ge möjlighet till forskning otydlig? Kan man forska på en underbemannad vårdcentral? Ska en specialist i allmänmedicin ha möjlighet att forska kontinuerligt eller bara om det finns utrymme för detta i verksamheten? Många frågor som tål att diskuteras. Personligen tror jag att det är nödvändigt att fastställa den allmänmedicinska forskningens villkor inom landstinget på hög ledningsnivå. För mig har denna forskarutbildning inneburit att jag tillägnat mig grunderna i forskning och en stark vilja att fortsätta med allmänmedicinsk forskning. Hoppas att fler tar chansen nu när kursen anordnas igen!

Kristina Bergstedt             Alette Brostad            Andreas Karlsson
Öjebyns vc                       Piteå vc                      Porsö vc

Karin Lindahl-Beland: Avhandling om skogskonflikt, METODEN

november 24, 2008 i Artikel, Debatt, Forskning av Peter Olsson | Permalänk

ISBN 978-91-85913-93-0
Frame Analysis, Place Perceptions and the Politics of Natural Resources Management. Exploring a forest policy controversy in Sweden. SLU Doktors avhandling.
En invecklad konflikt om skogen utspelades i Jokkmokk 2003 med Green-peace-aktion i Pakkojåkko. En koalition fick många undertecknare till ett upprop (Forests Reserve for Survival). Företagarföreningen gick till motangrepp och många ångrade sig.
Det handlar om arbetstillfällen, skyddsvärda skogar, skogsbruk, renbetesland, ekoturism, jakt fiske och rekreation. Karin, biolog, som varit aktiv i miljörörelsen har analyserat denna snåriga konflikt.
Vi kan hoppas att det kommer en förkortad populärvetenskaplig svensk version?
Konflikten som analyseras är egentligen inte huvudsaken utan bara en tillämpning av den sociologiska neo-Durkheiminspirerade metoden för förståelsen av ”frames” tillsammans med begreppet ”place” perception liksom ”influence”, ”power” och ”outcome”. Det metodologiska avsnittet är utförligt speciellt vad gäller ”frames” (tolkningsram) och ”places”.
Vetenskapligt bör den således kunna användas på andra liknande kontroverser kring naturresurser. Att bedöma det övergår mitt förstånd men disputationen gick visst bra.
I referenslistan finns en finsk avhandling med liknande ämnesval också från 2008.
Karin har genomfört trettioen tematiska intervjuer med inblandade analyseras och vad som skiljer och vad som faktiskt lite förvånande förenar faller ut av analysen. Fem eller egentligen sex olika ”frames” urskiljes med olika ”place perceptions”. The Government Commission får hård kritik och utfallet redovisas. Underliggande finns kanske en ouppnåelig vision, om alla talade med varandra skulle konflikten undvikas? Men det ser bort från de ekonomiska reella intressemotsättningarna!
Steinar Kvale är en viktig referens vad gäller intervjuerna. Honom känner många igen som gjort försök med kvalitativa intervjuer inom medicinen.
Emile Durkheim (1858-19179 var en tidig fransk sociolog och pedagog som bl a skrivit om självmordet, arbetsdelning och mycket mera.
Då jag nyligen läst ”Pillret” kan jag inte undgå jämföreslen med den ”journalistiska” metoden- vad hade resultatet blivit med en sådan genomgång? Jag tänker på min egen ”frame” (ideologi, tankemönster, ram för åsikter) om skogen som mera ett nödvändigt andligt rum för rekreation och återhämtning efter lång jourbundenhet. Den är egentligen ganska romantisk i sin natursyn, helt orealistiskt att se skog som en åker som skördas var femtionde år. Den grundas på ”place” (inte bara geografisk) mytisk tänkande om barndomens utflyktsmål med myrstack och bärplockning. Just den småländska skogen är för lång til skövlad av de kraftiga stormarna.
Tvärvetenskap är alltid intressant och metoden vore intressant att tillämpa inom medicinen där ”platsen” ”kroppen” är arena för lika motsatta föreställningar och intressen. Jag menar då inte bara de ”kultursjukdomar” maken Markus intresserat sig för. Metoden vore intressant att tillämpa på våra reaktioner på Myndigheternas Riktlinjer och Guidelines för ex: Blodtryck, Kolesterol, Diabetes.
I en ganska komplicerad figur (s 127, se nedan) kan jag för egen del se hur jag resonerar. När det gäller Blodtryck accepterar jag till viss del Riktlinjerna (men ser problem när man försöker få hela befolkningen sjukförklarad)
Nått för sjukvården?
Kolesterolhypotesen har jag alltid tvivlat på och rycker att Uffe Ravnskov påvisat så många anomalier. Till och med förespråkarna verkar vilja lämna analysen för andra! Diabetes som varit ett fördjupningsämne visar mig hur ovetenskapliga vetenskapsmännen är helt styrda av ekonomiska intressen utan hänsyn till patienterna. För dessa olika tillstånd skulle min ”thought style” placeras väldigt olika. För blodtryck kanske moderate hierarchy, för lipider en hel del apati, jag måste ju verka inom skolmedicinen. För Diabetes kanske egalitarian. I teorin är det lättare att röra sig diagonalt än horisontellt vertikalt, den som är mera intresserad får läsa avhandlingen! Med denna utvikning ville jag bara visa på vilka tankar man kan få av att läsa om metoder som inte ligger så direkt nära de biomedicinska.

/Peter Olsson, Jokkmokk

Årets Nobelpris i fysiologi/medicin

november 24, 2008 i Forskning, Intervju av Andreas Karlsson | Permalänk

Här kommer en länk till föreläsningen på Läkarsällskapet.

Och en annan intervju:

/Andreas Karlsson, Luleå

Viktiga länkar april 2008

april 17, 2008 i Forskning, Information, Länkar av Andreas Karlsson | Permalänk

Länknamn Förklaring
Smittskyddsbladet Nr 2 – 2008 Senaste informationen från smittskyddsinstitutet: Smittskyddsbladet Nr 2 -2008
Artikel i ”Wilderness Medicine” av Ben Lischner Artikel i ”Wilderness Medicine” av Ben Lischner
Cochrane kritik mot multipel riskfaktorintervention AUTHORS’ CONCLUSIONS: The pooled effects suggest multiple risk factor intervention has no effect on mortality. However, a small, but potentially important, benefit of treatment (about a 10% reduction in CHD mortality) may have been missed.
Militära insatser som bistånd? Läkare utan gränser: Debatt om militära insatser som bistånd…läs Läkare utan gränsers tidning..
Rudebeck om allmänmedicin »Hela sjukvården behöver mer av allmänmedicin« Generalism är mer än bredd; Carl Edvard Rudebeck
Debatt om nya diabetesläkemedel LÄKSAK: Läs artiklarna i läkartidningen om debatten kring nya diabetesläkemedel
Läkemedelsverkets rekomendationer Peter Olsson´s kritik mot Läkemedelsverkets rekomendationer om diabetes
Läkemedelsdagar i Umeå Rapport från Läkemedelsdagar av Markus Beland
Att tolka NDR Bolsöys förslag

Audit i nordvästra Ryssland

april 17, 2008 i Artikel, Forskning, Utbildning av AK Fahlen | Permalänk

klicka på bilden för att förstora

Auditverksamheten i Sverige går på sparlåga. Så är inte fallet i Ryssland. Hösten -07 gjordes en hypertoniaudit i 6 ryska län, de deltagande läkarna har gjort nära 8000 registeringar; St Petersburg, Murmansk, Pskov, Archangelsk, Vologda och Kaliningrad. Motorn i denna verksamhet, tidigare distriktsläkare Ingvar Ovhed, finns dock i Sverige och bearbetningen görs vid Blekinge läns utvecklingenhet.

I februari hade vi uppföljningmöte i Murmansk. Många intressanta fakta kom fram.

Vi såg att man där har högre andel unga män som kontrolleras för högt blodtryck än i Sverige. I 40-årsåldern är de flera än kvinnorna. Över 50 år är det bara hälften så många män som kvinnor som kontrolleras för högt blodtryck. Vart försvinner de? Troligen har de högt blodtryck eftersom hjärt-kärlsjukdom är den dominerande dödsorsaken som förkortar många ryska mäns liv. Kanske är männen så hjärt-kärlsjuka att de kontrolleras av kardiologer? Detta förnekade den kardiolog som var närvarande på mötet.

I Murmansk användes samma preparat som i Sverige, också med ungefär samma fördelning som här. De flesta hade 2 eller flera blodtryckmediciner. Ändå var medelblodtrycket högre hos de ryska patienterna.. Är det livsstilen i Murmansk som orsakar detta? Alkohol?

Man följer rekommendationerna och är betydligt aktivare att behandla med acetylsalicylsyra och statiner vid samtidig hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Däremot har man lika svårt som här i Sverige att nå önskvärt målblodtryck hos dessa patientkategorier.

En viktig riskfaktor som våra ryska kollegor har velat ha med i auditformuläret har varit ”hypodynami”, d v s att man inte motionerar. Där ligger Murmansk inte bra till, 70% hör till denna kategori, att jämföra med 50% i genomsnitt för övriga ryska län. I det samarbetsprojekt som pågår mellan Norrbottens läns landsting och Murmansk län planerar vi för ett seminarium kring detta till hösten, inklusive Fysisk träning på recept. Det är möjligt att detta kan ha större framgång i Murmansk än här i Sverige. Vår samarbetspartner där, viceguvernör Ljudmila Chistova, är chef för kultur, sport, socialvård och sjukvård och kan besluta om betydande stöd för sådan verksamhet.

Få blodtryckskontroller utförs av sköterskor. Sådana kontroller ger tillfälle till samtal kring livsstil där den sammanlagda effekten skulle kunna bli större om läkare och sköterskor framför samma budskap. Kan sköterskor hjälpa till så att man inte ”tappar” de manliga patienterna över 50 år?

Riskfaktorer, klicka på bilden för att förstora

Således flera frågor som kan leda till förbättring av verksamheten. Ingvar Ovhed och Blekinge läns landsting söker nu medel från EU-s Nordliga Dimension för att vi ska kunna fortsätta verksamheten. Vi skulle då ha en uppföljningsaudit om hypertoni i alla deltagande län i november 2008 och sedan fortsätta med en antibiotikaaudit 2009. Det senare mycket angeläget. T ex kan man i Archangelsk inte alls använda tetracykliner p g a resistens.

Närmast reser vi till St Petersburg och Archangelsk för uppföljningar av den pågående auditen. Till St Petersburg kommer Peter Nilsson, ordförande i Europas hypertonisällskap, till Archangelsk kommer Hans-Olof Nylén, tidigare distriktsläkare på Frösön i Jämtland. Han är också avlönad från Vologda län som primärvårdssakkunnig.

Det är mycket givande att vara med i detta sammanhang. Hör av Dej till undertecknad om Du vill vara med i ett spännande utvecklingsarbete!

Anna-Karin Fahlén

/Anna Karin Fahlén


Powerpointpresentation!

NDR Bolsöys förslag

april 17, 2008 i Artikel, Forskning, Information, Utbildning av Peter Olsson | Permalänk

Lathund för värdering av enhetens NDR-data

1. Logga in i NDR.

2. Börja med översikt.
Hur många patienter är registrerade under senaste året?
Åldersfördelning?
Diabetesbehandling – hur många har kost, tabletter, insulin, kombination etc?

3. Gå in på söklista och ange typ av diabetes för att få veta
hur många av respektive diabetestyp som finns på enheten?

4. Gå in på statistik för att få reda på:

· Standardtabeller
komplikationer/riskfaktorer visar ”hur sjuka” enhetens diabetespatienter är
behandlingar/undersökningar visar hur många patienter som har behandling med blodtryckssänkare, lipidsänkare, ASA och hur många som genomgått ögonbottenundersökning och fotstatus

·  Standarddiagram
finns för många variabler – HbA1c, BMI, blodtryck, lipidstatus

·  Skräddarsydd statistik
enligt eget önskemål

5. Genomgången ger en uppfattning om diabetespatienternas status och anger därmed områden för förbättringsarbete.

6. Gå nu in på söklista
ange i aktuell variabel de avvikande värden du är intresserad av
och du får då upp personnummer på de patienter som ligger i det avvikande området, t ex de patienter som ligger med systoliskt blodtryck över den nivå du angivit.

7. Upprätta en plan för förbättringsarbetet och kalla patienterna.

8. Vid arbetet kan nedanstående blankett användas.

 

 

 

NDR-utvärdering

Variabler

OK

Avv.

Åtgärd

1

HbA1c < 6,0 %

 

 

 

2

Medelvärden för HbA1c

 

 

 

3

HbA1c måluppfyllelse

 

 

 

4

BMI < 25

 

 

 

5

Systoliskt blodtryck < 130 (125)

 

 

 

6

Systoliskt blodtryck med blodtryckssänkande medicin

 

 

 

7

Diastoliskt blodtryck < 80 (75)

 

 

 

8

Diastoliskt blodtryck med blodtryckssänkande medicin

 

 

 

9

Andel med blodtryckssänkande behandling

 

 

 

10

Manifest njursjukdom

 

 

 

11

Microalbuminuri

 

 

 

12

Kolesterol < 4,5 mmol/l

 

 

 

13

Triglycerider

 

 

 

14

HDL

 

 

 

15

LDL < 2,5 mmol/l

 

 

 

16

Komplikationer/riskfaktorer

 

 

 

17

 

 

 

 

18

 

 

 

 

 

 

 

Har barnen i Hortlax gått upp i vikt?

mars 26, 2008 i Forskning av Andreas Karlsson | 1 kommentar

Intro
Vi är två relativt nyblivna specialister i allmänmedicin som jobbar på Hortlax vårdcentral utanför Piteå. Vi heter Mats Kåhrström och Magnus Tufvesson.
Denna artikel beskriver vårt gemensamma arbete med att skriva en ST-uppsats från idé till färdig uppsats.
Uppsatsen gjordes som en del i specialistexamen i allmänmedicin.
Ämnesval och start
När vi väl bestämt oss att skriva ST-uppsats var valet av ämne inte så svårt. Vi hade mött överviktiga barn och även mött enstaka när de blev äldre och kom till oss som patienter
Utifrån den allmänna debatten kring övervikt i vårt samhälle ville vi bilda oss en uppfattning om hur det såg ut i vårt närområde.
Vi valde därför att titta på åldrarna 4 respektive13 år med 10 års mellanrum, 1996 resp 2006.
Efter ämnesval var det dags att hitta någon som kunde hjälpa oss att kryssa förbi de största fallgroparna då man ska göra en studie för första gången.
Vi tog kontakt med FoU-samordnare dr Åke Thörn. Denne modige man tog sig an oss utan någon större förkunskap om vårt sätt att arbeta och vara. Han förmedlade även kontakt med statistiker Lars Holmgren som hjälpte oss hålla reda på siffrorna och placera dem i rätt kollumn.
Faktainsamling och bearbetning
Det stora arbetet med faktainsamling gjordes under en försommarvecka i juni 2007. Vi gick då igenom ca 400 journaler från BVC och skolhälsovård. Individerna avkodades och vi plockade ut följande parametrar: längd, vikt, kön och föräldrarnas yrke. BMI räknades fram.
Siffrorna vi fick fram bearbetades i statistikprogram vi fick tillgång till genom våra handledare.
Vi arbetar i Hortlax utanför Piteå och våra handledare satt på landstingshuset i Luleå. Vid träffarna åkte vi till Luleå.
Inledningsvis träffade vi handledarna vid ett tillfälle för att planera studien. Under arbetets gång hade vi relativt tät mailkontakt och träffades personligen ytterligare en gång i slutet av studiearbetet för att gå igenom resultaten och hur de skulle redovisas.
Tiden för detta arbete fick vi avsatt motsvarande 5 veckors heltidsarbete, denna tid inkluderade även övriga arbetet med specialistexamen.
Resultat
Studien visar att 4-åringarna i Hortlax genomgått en minimal ökning av medel-BMI  på 0,21 kg/m2 medan andelen överviktiga och feta minskat något.
Bland 13-åringarna såg man en tydlig ökning i medel-BMI på 1,83 kg/m2. Andelen med övervikt har nästan dubblerats och andelen med fetma har mer än dubblerats.
Vår studie visar delvis samma och delvis helt olika resultat mot tidigare studier. Det oväntade var att vi inte fann någon ökning i övervikt och fetma hos 4-åringar, något som man sett i tidigare studier. Däremot såg vi en tydlig ökning av både övervikt och fetma hos 13-åringar. En sådan tendens har kunnat ses i tidigare studier men inte lika uttalat som hos 13-åringarna i Hortlax under studerade årtal.
Vid subgruppsanalys fick vi fram att pojkar i arbetarfamiljer var den grupp som stod för den största ökningen. I denna grupp hade ca 2/3 övervikt eller fetma.
Intressant i sammanhanget är att vår studie är den första vi funnit som gjorts på en landsortsbefolkning.
Redovisning
Resultaten redovisades i en obligatorisk uppsats samt i form av muntlig presentation vid SFAM-dagarna i Visby 10-12 oktober 2007.
Vi planerar även att skriva en artikel för publicering i medicinsk tidskrift framöver men detta är fortfarande på planeringsstadiet.
Dessutom planerar vi att, tillsammans med en av läkarna på barnkliniken , Piteå/Sunderbyn, skriva ett lokalt vårdprogram för övervikt och fetma hos barn.
Epilog
Har vi då lärt oss något av detta arbete?
Det självklara svaret är att vi lärt oss det vi funnit i studien.
Därutöver har vi sett flera olika saker som framträder då man får förmånen att sitta ner och läsa om sin befolkning.
Att göra ett arbete i sin egen vårdcentrals upptagningsområde är väldigt intressant, man får många oväntade kontakter med kommun, skola mm. Det är något vi kan rekommendera alla. Var dock noga med att avgränsa studien och att få tillräckligt med tid avsatt, det blir ändå alltid tidsbrist i slutändan.

/Mats och Magnus