Föreningar

Nu visas arkiv för kategorin Föreningar.

Glesbygdsmedicin Åre

maj 1, 2012 i Föreningar, Konferens av Peter Olsson | Permalänk

Tyvärr krockade mötet med arrangemang i Norrbotten, rapportera gärna! Här kommer programmet:

”Ett sätt att jobba, ett sätt att vara, ett sätt att leva”

Svensk Förening för Glesbygdsmedicin

 inbjuder alla intresserade till 12 nationella konferensen i Glesbygdsmedicin

i Åre, Fjällgården 25-26 april 2012.

Alla medlemmar och andra intresserade är välkomna till ÅRSMÖTE den 26 APRIL kl 08.00 – 09.30, Fjällgården. Dagordning fås på mötet, Verksamhetsberättelse bifogas.

 

”Glesbygdsmedicn, primärvård i framkant”

 

Välkomna att delta i ett spännande program!

Vi startar med presentation av allmänmedicinsk forskning i glesbygd, följt av aktuella fria föredrag. På onsdagseftermiddagen har man chans att delta i flera av de praktiska verkstäderna.

Dr John Wynn Jones, President i Euripa, europeiska WONCAs rurala gren, kommer att hålla torsdagens huvudföredrag som följs av en paneldebatt med primärvårdschefer i glesbygdslänen, tongivandeglesbygdspersonligheter , politiker och sist men inte minst distriktsläkare och ST läkare samt andra intresserade. Som avslutning ligger fokus på rekrytering och utbildning

 

PROGRAM och inbjudan finner du i bifogad PDF fil, inklippt som text nedan eller på denna länk http://glesbygdsmedicin.info/aare2012/Program%20are%2025-26april%20redigerad%20AF%2015%20feb.pdf

Vi saknar mångas medlemsavgifter. Ett billigt medlemskap, betala in 150 kr på Bg 5358-6756 skriv namn och mailadress i meddelanderutan. Välkommen med som medlem!
Vi startar med presentation av allmänmedicinsk forskning i glesbygd, följt av aktuella fria
föredrag. På onsdagseftermiddagen har man chans att delta i flera av de praktiska
verkstäderna.
Dr John Wynn Jones, president EURIPA, WONCAs rurala gren kommer att hålla
torsdagens huvudföredrag som följs av en paneldebatt med primärvårdschefer i
glesbygdslänen, tongivande glesbygdspersonligheter, politiker och sist o inte minst
distriktsläkare och ST läkare samt andra intresserade. Som avslutning ligger fokus på
rekrytering och utbildning. Programmet följer nedan, revideras fortlöpande på vår
hemsida www.glesbygdsmedicin.info
Konferensavgiften 2000 kr inkl. måltider
tillkommer logi Fjällgården
Anmälan med namn, telefonnummer, mail till konferens@fjallgarden.se
Ange gärna önskemål praktiska momenten onsdag eftermiddag
Fjällgården www.fjallgarden.se ligger mitt i backen,
nås med klassiska Bergbanan eller bil, Åre HC ligger 20 min promenad efter man tagit
bergbanan halvvägs. Bergbanan går 00, 20, 40 varje timma

Program Fjällgården ÅRE 25-26 april 2012

Onsdag 25 april
8.00 – 09 30 Registrering och kaffe
09.45-10 00 Välkomna! Ordförande Anna Falk och Verksamhetschef Alf Lerner Åre HC
10.05–12.30Tema 1 Forskning och vetenskaplig verksamhet i glesbygd
moderator Prof. Christer Andersson Umeå univ., dl Arvidsjaur
Dr Peter Berggren, Storumans sjukstuga
Forskningsrapport Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman
(25+5 min)
Dr Mats Agnvall, Åre Hälsocental
Skidskador 20 år I Åre
(15 +5min)
Dr Gunnar Nilsson, Myrvikens HC
Män väntar längre med att söka sjukvård vid hjärtinfarktsymptom
(15+5)
Dr Per Magnusson, Järpens HC, ordförande läkemedelskommittén Jämtland (15 +5)
Äldres läkemedel i glesbygd
Dr Eva Samuelsson, Krokoms HC, lektor allmänmedicin Jämtland (15+5)
Behandling av inkontinens via nätet www.tät.nu
Dr Mikael Lilja, Odensala HC (20+5)
Fetma och blodsocker ökar mest bland unga i Norr- och Västerbotten, trender 1986-2009
12.30–13.20 Lunch

Onsdag em. 13.30–17.00
Tema 2 Medicinska verkstäder ( välj ett av alternativen )
Alternativ 1: Fjällgården 2 stationer+ studiebesök Åre HC

1330 -15.00
Station I Hjärt- o lungräddning
D-A- HLR, hjärtkompressioner, luftvägar, defibrillering
Peter Roos Åre HC, Carina Keskitalo Storumans sjukstuga
Station II Fria Luftvägar
Dr Magnus Hultin , helikopterläkare , narkosläkare Sunderbyns sjukhus
15.00–15.30 Bergbana + promenad till Åre HC
15.30–16.30 fika + presentation av ÅRE HC
Alternativ 2: Åre Hälsocentral 3 stationer
Bergbana + promenad till Åre HC
14.00–17.00
station I ABCDE -övningar-patient med hotade vitalfunktioner, simulator
Dr Peter Berggren, Distriktsläkare Storuman Sjukstuga
station II Reponering
Dr Mats Agnvall, Ortoped Åre HC
station III Avancerad Proktologi i primärvård, sclerosering , slyngning mm
Dr Lars Agréus, Distriktsläkare Öregrund, professor i allmänmedicinsk
gastroenterologi, Karolinska Institutet
19.00 MIDDAG Fjällgården

Torsdag 26 april

08.00-9.30 Årsmöte svensk förening för Glesbygdsmedicin
09.30-09.50 Fika
Tema 3 Glesbygden är en arena för utveckling av en primärvård i framkant
moderator Anders Ehnberg, Dl Närsjukvården Strömsund
09.50-10.10 Dr Alf Lerner Åre HC Glesbygdsmedicinens roll för och i en turistort
10.15–11.10 Dr John Wynn-Jones, Wales, President EURIPA, WONCAs
glesbygdsmedicinska gren i Europa
“Rural Practice – Changing Aspirations into Reality” – en överblick över framsteg
och framtida utmaningar för hälso- och sjukvård I glesbygd I Europa och världen.
* What is meant by quality care in the rural setting and how do we achieve it?
* What can we learn from experiences in other countries and are their experiences relevant?
*How can we bring rural practice into the academic mainstream?
*Developing relevant rural curricula and research strategies
*Identifying good practice in Europe
*What will rural practice look like in the future? Future demographic projections and
technological possibilities
11 15-12.30 Paneldebatt med inbjudna företrädare för professionen, politiken och
administrationen. Vilken strategi har vi i frågorna som ställts under förmiddagen?
Dr John Wynn Jones, Dr Mats Bauer VD Svenska Läkaresällskapet, Dr Margareta
Berglund Rödén landstingsdirektör Västernorrland, Olle Christmansson PV chef
Jämtland, Dr Eva Jaktlund ordförande SFAM, Dr Anders W Jonsson vice partiledare
Centerpartiet, Dr Markus Kallioinen chef beställarenheten primärvård Västernorrland,
Dr Alf Lerner verksamhets chef Åre HC, Dr Jonas Raastad landstingsdirektör
Västerbotten
12.30–13.30 LUNCH
13.30-15.0 Tema 4 Rekrytering och utbildning i glesbygd – praktik och vision?
Moderator Dr Anna Falk studierektor Västernorrland, dl VC Ånge
* How do we train a workforce to work in rural practice and how do we ensure retention?
Inledning av dr Wynn-Jones. Alla deltagare I fm paneldebatt välkomna att delta!
Konkreta rapporter från ST på VC i glesbygd. AT i glesbygd – hur är läget?
Dr Elin Khokhar dl Backe, Olle Christmansson PV chef Jämtland, Dr Sara Backlund ST
Dorotea och ordf. SYLF Västerbotten, Dr Cecilia Högberg AT studierektor Jämtland, dl
Brunflo, Dr Lena Lilja ST studierektor Jämtland, Tanya Ni ST Strömsund
Välkommen till Svensk förening för Glesbygdsmedicin, öppen för alla intresserade!
Vad är glesbygd? I sjukvårdssammanhang handlar det redan vid en transporttid över 30 min
om att vården behöver vara organiserad så att personal är van att handlägga sjukdomstillstånd
och situationer som i städerna oftast räknas som sjukhusens ansvar. Det ställer krav på
ledarskap och organisation och kräver en bred medicinsk kunskap om både akut och kronisk
sjukdom, trauma, vård på sjukstugeavdelning, rehabilitering, men också ökade krav på ansvar
för t ex psykiatri och palliativ vård i hemmet.
Två huvudprinciper kännetecknar god glesbygdsmedicin:
Den är en integrerad del av vårdkedjan, t ex med ambulansverksamhet, räddningstjänst och
slutenvård, med god kommunikationsteknologi och tekniskt utrustning.
Verksamheten behöver vara differentierad till lokala unika förhållanden för säker, effektiv,
likvärdig, evidensbaserad vård så nära patienten som möjligt – vilket kan innebära sjukstugor
eller glesbygdssjukhus med heldygnsvård.
För detta behövs dessutom en ingående kunskap om människors sociala, psykologiska,
ekonomiska och samhällsstrukturella villkor i glesbygd
Varför Svensk förening Glesbygdsmedicin?
Vi vill främja utvecklingen av hälso- och sjukvård i glesbygd.
Vi arbetar för att öka kunskapen om glesbygdsmedicin, skapa nationellt och internationellt
samarbete kring forsknings- och utvecklingsprojekt och främja en god grund- och
vidareutbildning för läkare verksamma i glesbygd.
Som medlem är du välkommen till ett nätverk av läkare och övriga verksamma i glesbygdens
sjukvård. Årligen ordnar föreningen ett nationellt tvådagars möte med gediget program och med
tid för utbyte av erfarenheter.
Föreningen önskar organisera alla läkare och andra med intresse för glesbygdsmedicin.
Associerad medlem av Svenska Läkaresällskapet sedan 2005.
Anmäl dig genom att betala medlemsavgift 150 kronor på bankgiro nr 5358-6756
Ange din mailadress!
Mer information på vår hemsida www.glesbygdsmedicin.info

SFAM BD årsmöte 2012

mars 1, 2012 i Artikel, Föreningar av Andreas Karlsson | Permalänk

2012-02-22. Efter en chefsdag med landstingschefer och en inspirerande föreläsning av
tidigare David Cup-kapten CA Hageskog kommer jag till Sunderbyn och stiger in i rummet
där Birgitta Hovelius föreläser.
Birgitta är professor i allmänmedicin i Lund och talar över ämnet ”Skapar vården ohälsa”.
Hovelius är redaktör för boken med samma namn. Alla vi som läst boken känner väl igen
oss i föreläsningens tema och många av de exempel som tas fram. Det ger dock
ytterligare en dimension att höra Hovelius engagemang i ämnet och hon inbjuder oss att
vara med i samtalet på ett mycket bra sätt.
Detta är minst lika inspirerande att lyssna på och innehållet är inte så annorlunda som
man kan tro. Det handlar i båda fall till stor del om vad man ska ägna sig åt och vad man
bör lämna. Davis Cup-chefen och Hovelius har båda även haft en majoritetsuppfattning att
jobba emot i perioder.
Ohälsan vården skapat går inte att motsäga. Däremot finns det flera uppfattningar kring
om de var nödvändiga och vem som är skuld till dem.
En god avslutning med samtal kring hur läkemedelsföretag tillsammans med vissa av
våra kollegor jobbar för att få ”nya” sjukdomar, som varit ”gamla” normalförhållanden,
erkända. Hovelius kallar dessa för medikaliseringsprojekt. Exempel på dessa är enligt
Hovelius; Bukaortasceening/män 65 år, hypogonadism/testosteronbrist hos män, female
sex dysfunction (FSD)/hypoactive sex desire disorder (HSDD)
Efter denna mycket intressanta föreläsning som gav flera goda tankar var det dags för
SFAM-BD´s årsmöte.
Till ordförande för årsmötet valdes Robert Svartholm, Boden och han lotsade oss med
varm och van hand genom dagordningen. Robert och avgående ordf Björn Forssén hjälpte
oss att se vad året som gått inneburit för SFAM-BD. Föreningen har haft flera aktiviteter,
glädjande nog har medlemsantalet ökat under året och tillskottet består till stor del av STläkare
vilket känns lovande för föreningens framtid.
Föreningen har en god ekonomi och styrelsens ansvarsfrihet beviljades utan
betänkligheter från årsmötet.
Flera ledamöter byttes ut och vi har nu en ny styrelse med både nya ST-läkare och mogna
specialisträvar. Kollega Wallmark från Boden valdes till ordförande för kommande år och
årsmötet samtalade kring aktiviteter under 2012.
En av de viktigaste händelserna under året kommer givetvis bli SFAM´s vårmöte i Luleå
under mars 2012. Vi är många som ser fram emot både mötet och chansen att visa upp
vår bygd för sörlänningarna under den underbara vårvintern.
Flera frivilligkrafter efterlystes och kontakt tages med Jan-Olof Grym eller Kenneth Widäng
för detta. Mailadresserna konstrueras med det välkända suffixet @nll.se efter namnen.
Efter en mycket god middag och trevligt umgänge till denna åkte vi hem i ymnigt snöfall. I
början av veckan funderade jag på om det var värt att vara hemifrån flera kvällar denna
vecka. På väg hem från mötet var jag glad att jag satsat min tid på SFAM och unna mig att
bli uppfylld av kollegialt umgänge och laddad med en stor dos sund ”Hoveliansk” skepsis.
Läs gärna boken ”Skapar vården ohälsa” (Studentlitteratur) om du missade denna kväll.
Vid tangenbordet – Magnus Tufvesson, Hortlax vårdcentral

Årets chef – grattis Kalle W!

januari 27, 2012 i Artikel, Föreningar, Utmärkelse av Andreas Karlsson | Permalänk

 

Norrbottens Läkarförening

har glädjen att utse

Carl-Johan Westborg

till

Årets Chef 2011

Carl-Johan bedriver snabbt och omsorgsfullt kliniskt arbete med tydlig förankring i allmänmedicinsk tradition. Han klarar att vara både kollega och chef i vardagsarbetet. Han har utrymme till ledarskap i vardagsarbete på vårdcentralen genom ett klokt samarbete med enhetschefen och lägger intresse på långsiktiga frågor. Detta kompletterat med blick för strategiska utvecklingsarbeten och en förmåga till ”helikopterseende” gör att Carl-Johan väl förtjänar denna utmärkelse.

Luleå 111222

Robert Svartholm

Robert Svartholm

Ordförande Norrbottens Läkarförening

 

Pressmeddelande

diplom_kalle

 

Presskonferens – utmärkelse i Boden 111222 kl 1150.

 

 

Svensk sjukvård står inför stora utmaningar och inte minst i Norrbotten har vi stora ekonomiska problem att hantera. En viktig nyckelfråga är då att sjukvården ska kunna rekrytera – och behålla – kompetent personal på en i övrigt dynamisk och internationell arbetsmarknad.

 

Detta och mycket annat ställer stora krav på en fungerande ledning och att cheferna är kompetenta och engagerade. För att stimulera detta har Norrbottens Läkarförening sedan fyra år utsett Årets Chef, och nu är det dags att utse årets pristagare. I år äger ceremonin rum i det nya konferenscentret på Björknäs Vårdcentral – Bodens centrala vårdcentral på Idrottsgatan i Boden. Prisutdelningen kommer att äga rum torsdag 22 december kl 11.50.

 

 

Massmedia hälsas välkomna och kommer då att få reda på vem som får utmärkelsen och motiveringen till detta.

 

 

Det första priset gick till GITT STRÖM, Jokkmokks Vårdcentral 2008. Gitt är en sköterska som en längre tid kunnat driva vårdcentralen som en attraktiv arbetsplats med full läkarbemanning och med aktivt deltagande i både lokal och nationell utveckling av primärvården.

 

2009 gick priset till Meta Wiborgh, Bergnäsets Vårdcentral, som på några år vänt en nedläggningshotad central till en attraktiv och komplett enhet som numera kunnat ta ansvar för att härbärgera delar av den Regionala Läkarutbildningen – en ”filial” till Umeå universitet.

 

2010 delades priset mellan Pia Byström och Christer Nordenhäll. Pia är psyksköterska som i ett krisläge tog över ledarskapet vid kliniken på Sunderbyn och snabbt skapade en attraktiv utbildningsmiljö för unga läkare – AT-läkare – trots de välkända problemen som finns inom länets psykiatri.  Christer Nordenhäll var verksamhetschef på Hortlax vårdcentral. Christer var nybliven pensionär som varit chef i ”eviga tider” och hållit ihop sin enhet trots alla stormar som härjat genom vårdsverige under årens lopp. Han lyckades vidmakthålla en situation med synnerligen god och kontinuerlig vård – ett föredöme för omgivningen och en stimulans för nya läkare som tänkt sig satsa på allmänmedicinen och primärvården.

 

 

Nu är det alltså dags igen – årets chef är föreslagen av Norrbottens Läkarförenings medlemmar och ska få sin utmärkelse.

 

 

Robert Svartholm

Ordförande

0706234509

 

 

Vi publicerar åter intervjun med Kalle när blev chef:

LEDARSKAP
E-intervju med Kalle Westborg
Hur har Du förberett dig?
I flera år har jag tänkt på ett chefsskap. I första hand på Björknäs, annars nån annanstans. Vid årsskiftet sökte jag, och fick, tjänsten som chefläkare i PV Luleå-Boden, men som chefläkare är man egentligen inte ”chef”. Man har ingen budget och bestämmer inte nåt, utan är mer ett smörjmedel i organisationen (så ser jag det, i alla fall).
Jag har varit MAL på jourcentralen i Boden sedan 2000, och den vägen deltagit i landstingets chefsutbildningar, två omgångar, samt varit med i vårt lokala regionråd i Boden.
Att vara studierektor, och leda ST-läkarnas utbildningar och vara med och träffa andra studierektorer är mycket utvecklande. Det är ett härligt, egensinnigt gäng!
Efter årsskiftet har jag även deltagit i Luleås regionråd samt ingår i ledningsgruppen för primärvården. Jag ser allt detta som förberedelser för chefsskapet på vårdcentralen.
Kurser, utbildning, fackligt, förenignar etc. Viktigast?
Det fackliga arbetet med dess kurser, möten, förhandlingar etc är en jättebra chefsutbildning. I allmänhet finns ingen motsättning mellan fack och arbetsgivare utan vi arbetar mot samma mål. I övrigt vill jag påstå att allt som formar mig som person även tränar mig för ledar- och chefskap. Det jag saknar mest är nån sorts kurs i ”praktiskt chefskap”. Allt detta datorpysslande!
Vad beror det på att så få tar på sig ledarskap samtidigt som det efterlyses?
Så få läkare antar jag att du avser. Jag tror det beror på att vi har en tradition att det ska vara de bästa klinikerna som blir chefer, och de ska fortsätta med patienter i oförminskad omfattning. Det kanske gick för 15 år sedan, men kraven på ledarskapet har vuxit, administratörerna centralt blivit färre samtidigt som administrationen snarast vuxit. Datorn avlastar inte, snarare tvärtom. Den öser in uppgifter, i IP, PAW, budgetuppföljningar i LUPP, å så denna evigt förbannade och välsignade mail!
Läkare som blir chefer idag måste vara beredda på att avstå från viss del kliniskt arbete. Jag har chefläkeriet på 30%, och har en förhoppning att det ska finnas synergier så att chefskapet på vårdcentralen ska ta ca 20% till. Utmaningen framöver är att få ner patientantalet så jag kan klara dem på en halvtid. Få se hur det går!
Kommer Du att fortsätta med kliniskt arbete? Hur blir fördelningen?
Se ovan.
Hur skulle Du karaktersiera din ledarstil? Vem bestämmer hemma? (Frun chef på ögon) Jag försöker arbeta med konsensus och att alla om möjligt ska vara med på båten. Samtidigt har jag en tendens att bestämma mig ganska fort, ibland för fort, och trycka min åsikt på omgivningen. Gäller att balansera de två. Hemma bestämmer vi tillsammans, lite olika beroende på kompetensområde. Numera är barnen så stora att även de har ord med i laget, och t o m veto i vissa frågor./Kalle

Från Bibbi Breitholtz, Kalles föregångare:
Men så här är det att jag har varit chef i knappt tretton år. Det är ett roligt men intensivt arbete. I perioder har vi haft glest med dr vilket slår tillbaka på hela vc dvs all personal och våra patienter.
Att jag avgår nu ja jag tycker att det är dags vc är i ”balans” Jag får en mkt duktig efterträdare och för mig ger det möjligheter att utforska nya områden ännu oklara för mig dock

 

Kvalitet enl DLF och SFAM

november 30, 2011 i Debatt, Föreningar av Peter Olsson | 1 kommentar

Svenska Distriktskläkarföreningens förslag gällande  utvecklandet av det nationella kvalitetsregisterarbetet

·         Kvalitetsarbete viktigt och bör stimuleras i vardagen på alla nivåer inklusive den enskilda vårdenheten och den enskilde individen.

·         Krav på passiv datainhämtning  ur en för verksamhetens vardag  funktionell vårddokumentation.

·         Utveckla  endast indikatorer som är relevanta och accepteras av alla berörda

·         En garanterad  integritet och patientsäkerhet genom avidentifierade data

·         En tydlig  fristående nationell ägarstruktur  för insamlade data

 

 

SFAMs kvalitetsindikatorer:

1. God telefontillgänglighet.
2. Hög kontinuitet vid läkarbesök.
3. Att kallelsesystem finns för patienter med kronisk sjukdom som vill bli kallade.
4. Tillgång till rökavvänjning.
5. Tillgång till årlig läkemedelsrevision för patienter boende på särskilt boende.
6. Tillgång till årligt hembesök av läkare/distriktssköterska för patienter i hemsjukvården.
7. Tillgång till teambedömning av långtidssjukskrivna.
8. Vårdenheten deltar i systematiskt förbättringsarbete.

Peters kommentar till punkt 5: Det är svårt att formulera på ett bra och uttömmande sätt; vi fick argumentera med vår socialnämnd då vi inte ville lägga mycket tid på årliga läkemedelsgenomgångar, vi hade redan en mycket låg förskrivning och det genom att kontinuerligt ifrågasätta ordinationer. Det är ju inte själva genomgången som är målet utan rationell användning av läkemedel!?

Vårmöte 21-23 mars 2012 Luleå – kontinuitet

september 2, 2011 i Artikel, Föreningar av Andreas Karlsson | Permalänk

Vårmötet i Luleå den 21-23 mars  Prel : Uppdrag, Utförande, Utvärdering?

Förberedelserna är i full gång. De mest aktiva har fått erbjudande att berätta, men de är väl för upptagna?

Jag har via Kenneth Widäng blivit ombedd att hålla ett parallell-seminarium om Kontinuitet.

Har förstås många idéer, men Du som har tänkt/jobbat/skrivit/läst om ”Kontinuitet” får gärna höra av Dig. Tänkte försöka hålla det konkret och praktiskt men bra referenser vore inte fel!

Peter

Bli examinator! gå v 3-kurs

februari 1, 2011 i Artikel, Föreningar av Peter Olsson | Permalänk

Bli examinator!

För att bli SFAMs kompetensvärderare, dvs examinator eller mitt i st-värderare måste man gå den sk v-3 kursen (helst vart tredje-fjärde år). Det är en mycket inspirerande kurs där man får möta intresserade, kreativa kolleger som brinner för ämnet allmänmedicin.

Jag tror man blir en bättre handledare om man även blir kompetensvärderare. Då får man träna sig i att ge konstruktiv kritik. Det är svårt och fodrar ett självkritiskt tvivel. Som värderare får man möta unga entusiastiska kolleger som ser på uppgiften med friska fräscha ögon. Man får även en inblick i vårdcentralens och områdets utveckling och möjligheter.

I år var v 3 kursen i Grimslöv utanför Växjö. Som deltagare får man även se olika delar av landet, ofta väljs lite avlägsna platser.

Kursen bygger på kalibrering av instrumentet värdering i konkreta exempel i smågrupper. Att skriva examinatorrapport har blivit lättare att strukturera nu när man följer rubrikerna i den nya målbeskrivningen. Medicinsk, ledarskaps, kommunikativ, vetenskap kompetens. Men fortfarande brottas jag med formuleringarna där orden vägs på guldvåg för att inte missförstås. För samtidigt som man vill berömma det som är bra bör ju examinanden få ut något konstruktivt av processen.

Deltagarstyrt är konceptet och presentationerna blir alltid lika spännande. Här samlas inte de med vassa armbågar eller för ekonomiska incitament. Deltagarna brinner för saken!
Kvällsmöte hade vi denna gång med Christer P från Växjö som berättade om deras bokläsande cirkel som firar 25 år. Gav en svindlande expose över viktiga läsefrukter från Ivan Illich, Hyllinger, Tolstoj, Berger, Ekelöf mm mm. Många intressanta aspekter på tvivel och ambivalens inför förenklad positivism och EBM, medikalisering, vetenskap om det unika, undantaget och Tystnadens betydelse.
Deltagarna får vid morgonsamling läsa en dikt, sjunga en sång eller berätta en historia. Jag läste texten Om konverstionskonsten från 1600-talet som innehåller en hel del iakttagelser som är tillämpliga också på konsultationen. Olika typer av tystnad t ex.

Du som varit handledare ett tag: Gå kursen nästa gång den anordnas och låt Dig inspireras!

/Peter Olsson, Jokkmokk

Om vådan av att välja fel utsiktspunkt

november 30, 2010 i Debatt, Föreningar av Peter Olsson | 6 kommentarer

Rapport SFAMs Årsmöte ÅRE UTSIKT

Höjdpunkten i Åre var för mig var Steinar Hunskår dystopi, den ligger som bildspel på www.sfam.se men då saknas kommentarerna med den speciella norska humorn. Många tänkvärda inslag. Flera hot mot allmänmedicinen, beskrev fastlegereformen och hade några invändningar, bla den okontrollerade utvecklingen vad gäller slutenvårdsläkare.
Det är få som ser vår kompetens, möjligen i framtiden försäkringsbolagen! Den avslutande utblicken mot allmänmedicinsk utbildning i Sudan var spännande.

Bra var också Rut Öien om bensår vård, från Blekinge sårcentrum. Rut har nu fokuserat endast på detta och lämnat generlaistrollen. Kanske skulle vi gå med i sårregistret och pröva, får kolla  och jämföra pvkvalitet och rikssår! Det är ju i så fall något för sjuksköterskegruppen.

Examinandmöte, årets uppsatser verkade hålla en genomgående mycket hög kvalitet, jag var även på en lite tveksam redovisning av ”kostdoktorn” som inte hade haft handledare… Vetenskap är när man kan tvivla på sin egen hållning och inte ensidigt propagera för ett budskap.
Det är de som är fullt övertygade, säkra, och bara hittar stöd för sin ståndpunkt som är livsfarliga.
Det budskapet vill jag framföra.

Kenneth Widäng återvaldes till styrelsen! Kul och viktigt med hans erfarenhet av datorisering och LMK, se vår tidigare e-intervju med Kenneth!

Sjukskrivningar –togs upp i någon programpunkt, väl oproblematiskt följande av FK och försäkringsläkare? Märkligt att det inte framfördes mera invändningar med tanke på utvecklingen!

Margareta Troein, ordförande i Svenska Läkaresällskapet, för länge sedan verksam i Luleå, var ”På strövtåg genom maktens korridorer”. Det handlade mycket om avd som finns bokm de olika formella bokstavskombinationerna men inte om de stora ekonomiska intressena eller vad som händer med oligopolutvecklingen inom primärvården.

Att äta i badmiljö var inte så läckert men anläggningens sauna world-del var fin och avkopplande.

Läkaren på Piedestal?

Åsa Nilsonne, känd KBT profet, deckarförfattare och psykiater gjorde ett personligt framträdande och gav ett mera positivt intryck än jag tidigare fått.

Annars hade programmakarna betonat ”Läkare med gränser” med motiveringen att det var en aktuell och kontroversiell föreläsare, Åsa Kadowaki, som framträdde i tre programpunkter.
Man menar att uppslutningen på seminarierna visar att man valt rätt!? Det är i så fall trist.
Jag hade redan mina onda aningar redan när jag läste programmet och känner stor tveksamhet till budskapet. Hemsidan för ”Läkare med gränser” har kanske hyfsats något men inte ger det någon insikternas utsikt! Man har dragit nytta av ”Läkare utan gränsers” goda renomme. Det som jag tycker leder fel är problemformuleringen, verklighetsbeskrivning och förenklade lösningar.

Presentationen i  programmet var som följer:
1)gränssättning, sunt självhävdande i den professionella rollen, – När ska vi sätta gränser och på vilket sätt? Hur kan vi utöva läkekonst i konsumtionssamhället? Skillnaden mellan att vara informerad och att vara kunnig och om att ta makten över sina egna beteenden när nöjda kunder eftersträvas.
2) Jag en curlingdoktor. Läkarrollens förändring har försvårat våra möjligheter att agera professionellt. Curlingsjukvård, medveten närvaro och vikten av att vårda sig själv för att kunna utöva läkaryrket.
3) Läkare med gränser. Workshop om att sätta gränser. En praktisk övning i att stå för en bedömning som går emot patientens beställning.

Med reservation att jag bara kunde se punkten 2 ovan har jag invändningar. Jag har fått instämmande av flera erfarna kolleger. Framförandet kan dock tilltala lite trötta, trängda och utarbetade läkare.
Flera upplever budskapet som försåtligt, delar som kritik mot onödig medikalisering är förstås vettig. En kollega associerar till dansk folkepartis Pia Kjersgaard och ser en unken och gammaldags förkvävande läkarroll. En annan att vi inte ska avgränsa oss gentemot patienter men väl myndigheter, riktlinjer och ledning. En som sett hemsidan undrar vilka patienter som vill bli curlade.

Vår professionalitet förtjänar auktoritet bara om vi i handling kan respekteras. Jag tycker som examinator, handledare, studierektor och kollega inte att problemet är att läkare engagerar sig för mycket i patienterna och deras problem utan tvärtom. Självklart kommer frågan om avgränsning upp i t ex handledning, men oftast på tidig AT-nivå.

Att välja inlärningsteori som grund eller utsiktspunkt för läkarrollen riskerar att söka återskapa en förlegad läkarroll. Själv minns jag från utbildningen ronder med ortopedpatienter, även ”ryggar” som förbereddes noga, sängen skulle vara bäddad och patienter stå i givakt till ronden.
Det är en bristande förståelse för att patienten nästan alltid är i underläge vid konsultationen. Att betona att läkaren ska ta makten och vara den som bestämmer och bedömer är för mig ett besynnerligt sätt att beskriva och formulera problemen.
Här ser jag en parallell till hur diskussionen gått om barnuppfostran med skamvrår och supennannies. Barnläkaren Lars H Gustafsson har envetet pläderat för barnets perspektiv, till försvar mot kränkande behandling, bestraffning och skamvrår.
Ytterligare ett buddistiskt influerat begrepp inom KBT som riskerar att missbrukas är acceptans. Det finns massor av tillstånd, besvär och samhällsförhållanden som absolut inte ska accepteras.

Jämför med Saskia Bengtssons utopi, vida spridd och även i detta nummer av vår tidskrift. Den utgår inte från aggression eller frustration mot patienten!

En läkarroll på piedestal är riskfylld och ganska trist att jobba för. Någon kommer att peta ner oss!

Någon som tycker annorlunda? Välkommen med korta eller långa kommenater!

/Peter Olsson Läkare utan gränser

PLACEBO- årets uppsats i examen! /Monica Othen

november 30, 2010 i Artikel, Föreningar, Forskning, Utmärkelse av Peter Olsson | Permalänk

Vi har glädjen att presentera ”Årets uppsats” i allmänmedicinsk examen. Den är intressant som exempel på ”kvalitativ” metod! Du som ska skriva ST-uppsats kan läsa och inspireras. Ingvar Ovhed är still going strong som handledare! Grattis!

ALLMÄNLÄKAREN OCH PLACEBOBEGREPPET EN KVALITATIV STUDIE

Ett arbete av Monica Othén, ST-läkare i allmänmedicin, 2010.

Handledare: Ingvar Ovhed, specialist i allmänmedicin, med dr Eva Lena Strandberg, socionom, med dr
”Genom tanken torde man kunna leda och liksom sammanföra Lifskraften till vilken del af kroppen som behagas; och allt eftersom denna tanke åtföljd af fruktan eller hopp derigenom bidraga till att åstadkomma eller att bota sjukdomar”

Cederschiöld P G C. Efter Hygiea. 1908:32
”Hela vårt sätt att arbeta – det rymmer jättemycket placebo”

SAMMANFATTNING/ABSTRACT
Använder vi allmänläkare oss av placeboeffekter i vårt dagliga arbete? Vad har vi för syn på innebörden i begreppet placebo och placeboeffekt? Är vi medvetna om och använder oss av begreppet ”doctor as a drug”?

Det var några av de frågor jag hade inför denna studie. Genom fokusgruppsintervjuer och analys av dessa belystes dessa frågor.

Helandets konst och kraften hos doktor-patientrelationen spelar stor roll för att öka välbefinnandet hos patienten.

Slutsatsen blev att de allmänläkare, som intervjuats använder placebo både medvetet och omedvetet i sin vardag. Dels i form av förskrivningar av icke bevisat verksamma läkemedel eller naturmedel, dels i form av råd om egenvård och hälsokurer. Även begreppet ”doctor as a drug” eller ”doktorn som bot”, är tydligt för allmänläkaren och används medvetet i konsultationen för att skapa en god dialog och en trygg patient. Diskussionen mynnade ut i;

- att placeboeffekt finns i varje intervention.

- att vi är viktigare än vi trott i vår doktorsroll

- att vad doktorn säger och gör är viktigt för patientens välmående

- att en del av vårt handlande kan tolkas som direkt farligt för patienterna

LÄNK till hela uppsatsen

/Peter Olsson, Jokkmokk

SFAMs årsmöte 20 maj Sunderby folkhögskola

april 29, 2010 i Föreningar av Meta Wiborgh | Permalänk

I samband med SFAM-BDs årsmöte 20 maj på Sunderby Folkhögskola,  kommer vi ha en gäst,  Riyadh Al-Baldawi från Orienthälsan i Stockholm. Han är psykiater och arbetar med smärta hos människor som kommer från andra kulturer, men mycket av det han säger är också användbart för oss när det gäller även andra patienter.

Välkommen

Mötet börjar med lunch kl 12

Föreläsning kl 13-15, eventuellt ngt längre om det blir många frågor

Hur vi i Sverige medikaliserar existentiella problem. Riyadh Al-Baldawi kallar sin föreläsning: ”Migration relaterat syndrom och dess psykosomatiska besvär” jag kommer så långt tiden ger mig möjlighet att tala kulturens roll i mötet med patienter och tolkning av deras psykosomatiska besvär. Samt om den stress som utvecklas i samband med anpassning till en ny miljö och hur den ska tolkas klinisk”

/Meta Wiborgh, Luleå

Björkliden – istället för rapport

april 29, 2010 i Artikel, Föreningar, Konferens, Kurser, Kursrapport, Utbildning av Peter Olsson | Permalänk

Bjorkliden2010, bilder av Samuel Blomqvist Bjorkliden2010, bilder av Samuel Blomqvist Bjorkliden2010, bilder av Samuel Blomqvist Bjorkliden2010, bilder av Samuel Blomqvist Bjorkliden2010, bilder av Samuel Blomqvist Bjorkliden2010, bilder av Samuel Blomqvist Bjorkliden2010, bilder av Samuel Blomqvist Bjorkliden2010, bilder av Samuel Blomqvist Bjorkliden2010, bilder av Samuel Blomqvist Bjorkliden2010, bilder av Samuel Blomqvist Bjorkliden2010, bilder av Samuel Blomqvist
Vi har ingen rapport från ST mötet om psykosomatik, kursvärderingen var dock övervägande positiv mot innehållet, ackomodationen undantagen… Med dagens teknik kan man ju utbyta mail under själva kursen och här är ett svar till en kursdeltagare:

Bäste X
Jag kan inte litteraturen tillräckligt men jag är själv tveksam till fibromyalgidiagnosen och tycker det är rätt att den är på väg ut. Jag tror nog att föreläsaren uppfyller diagnoskraven.
Överhuvudtaget har jag massor med invändningar till åtminstone vartannat påstående men tycker ändå det är intressant att få en presentation av en samlad världsbild. Att det alltid måste vara tillsammans med en frustration mot socialförsäkringen.
Sen har jag svårt med den moderna psykiatrins brist på förståelse och analys, bara noterande av symtom och kriterier och skalor, tror mera att det är ett skydd mot patienternas lidande ofta existentiell. Sen finns det kanske luckor som du skriver och den sponsrade filmen var ju bedrövlig och slutsatsen blir ju ökad farmaka vilket jag inte tror på för denna grupp. Det borde vara noggrannare med presentationen av godkända indikationer för farmaka.
Således har jag mest åsikter men inte så mycket kunskaper om litteraturen.
Bra att Du är kritisk, Du får gärna formulera ett inlägg i Allmänmedicin Norrbotten.

Jag tycker också med anledning av ett aktuellt problemfall att beskrivningen av kronisk hyperventilation var intressant. http://www.medicallink.se/news/showNews.cfm?newsID=1877

/Peter Olsson, Jokkmokk

SFAM och Glesbygd – Vårmötet i Jokkmokk

april 29, 2010 i Artikel, Föreningar av Peter Olsson | Permalänk

Som arrangör missar man tyvärr en del programpunkter. Vet inte om vi lyckades få till en dialog mellan Glesbygdare och Sfam? Vi som är med i bägge dessa små föreningar kan bara se fördelar med ett samarbete framöver. För egen del hade jag gärna utvecklat och specificerat tankarna som presenterades i bildspel i förra numret om kompetens i praxis. Listor på tillstånd, diagnoser, åtgärder, utrustning och användningen av multimedia, simulatorer och dockor är viktiga i framtidens utbildning och recertifiering. Det framhölls inte minst av  Maaret Kastren – narkosprofessor som höll en  insiktsfull, spännande och lärorik föreläsning. Vi som ser tillstånd sällan måste träna mer – samma slusats vi en gång drog när vi värderade ambulansvården när den byggdes ut i glesbygd. Se pdf-fil från föreläsningen!
Tyvärr verkar vårdvalsreformen urvattna nödvändiga grundresurser till glesbygden även om det kanske inte är avsikten. Kan ”närsjukvården” motverka eller göra ont värre?
Jokkmokk 2010, bilder av Samuel Blomqvist Jokkmokk 2010, bilder av Samuel Blomqvist Jokkmokk 2010, bilder av Samuel Blomqvist

PO Persson som talade om mediciner i världen med tuberculos som exempel- blev av med ett USB-minne som tyvärr inte återfunnits. Hör av Dig om Du sett det! Det är så trist att tappa minne!

Stort tack till Markus Beland som dragit det tyngsta lasset!
Blir det en fortsättning nästa vår eller höstmöte i Norrbotten?

/Peter Olsson, Jokkmokk

Ansiktsboken – för ST

december 1, 2009 i Debatt, Föreningar, Information av Patrik Warg | Permalänk

Hej Peter och Stefan,
hoppas Jokkmokkarna för en ljusare tillvaro än vi här vid svartkusten.
Har börjat bygga en hemsida som kan beskådas (under konstruktion):

http://dl.getdropbox.com/u/1849584/Hemsida.html

Har skickat ut mejl till nästan alla för att kunna få in foton och snabbinfo.
Några adresser fattades till de ”nyanlända” ST:arna. Maria Norden….? (som exempel)
Tänkte också att det ska finnas lite plats för att kalla till informella fester, brännboll och allmänt skvaller om studierektorer.
Ad Hoc och lite knäppheter för närmandets skull och som kontrast till allt övrigt vi tvingas läsa…

Hemsidan är i huvudsak en förteckning, en ”MostWanted”-lista för att förenkla igenkännandet av våra egna.
Den kommer inte att släppas ut som domän till allmän beskådan förrän alla kan vara med att eventuellt besluta om det. Tills vidare kommer den att finnas endast för de som har URL-adressen enligt ovan. Om adressen av någon anledning sprids så går den att byta ut.
Eventuell senare publicering på nätet kan göras som Andreas har gjort med AMN – en privat server men med faktura till Jan Lundberg. (från 12 kr/mån)
Jag tror att det är viktigt att denna hemsida inte har samma layout eller annan koppling till NLL eller AMN. Den behöver vara skitigare helt enkelt. När man har för mycket av det som är viktigt tenderar man att vilja trösta sig med sånt som är genuint oviktigt istället.

Om AMN vill hjälpa till så vore det förstås önskvärt med en slags marknadsföring, en uppmaning att skicka in bilder på sina nunor och information enligt de instruktioner som tidigare gått ut till alla ST:are.
Under planeringen, uppbyggnaden och de informella beslut som tagits i ärendet har jag haft Mehran och Julie som föräldrar. Creds till dom också alltså.
Bilder och info skickas till mig, som får betraktas som någon slags webmaster tills vidare.
patrik.warg@bredband.net Inte till nll-adressen således.

Må gott grabbar!

/Patrik Warg, Luleå

VÅRMÖTE 24-26 Mars Jokkmokk. Glesbygdmedicin och SFAM!

december 1, 2009 i Artikel, Föreningar av Markus Beland | Permalänk

Handledarseminarium i Tärendö

december 1, 2009 i Artikel, Föreningar, Information av Peter Olsson | Permalänk

Några länkar från handledarseminarium i Tärendö:

/Peter Olsson, Jokkmokk

Pub-afton 7 dec! Vårdval o ekonomi

december 1, 2009 i Föreningar av Maria Truedsson | Permalänk

Hej!

Nu är det dags för Allmänmedicinsk pub-afton igen.

Måndagen den 7:e decemeber kl 18.00, på Teaterrestaurangen i Luleå.

Vi bjuder på smörgås!  Obs kräver anmälan

Kvällens ämne är hur Vårdvalet ska se ut i besparingstider. Hur ska den primärvård se ut som ska bedrivas med en betydligt mindre mängd pengar?

I mars i år beslutade landstingsstyrelsen att mer arbete skall läggas över från sjukhusen till primärvården, och i november beslutade man att dra ner budgetramen rejält. Hur skall detta gå ihop?

Inbjudna gäster är ansvariga politiker och tjänstemän, som vi räknar med ska kunna svara på dessa frågor.

Välkomna!

Anmälan med vändande mail så att vi vet hur många smörgåsar vi ska beställa.

SFAM-BD

Ps anmäl er till meta.wiborgh@nll.se och snälla observera att detta går ut till SFAM medlemmar ( det är bara till dem vi har en fungerande sändlista) men det innebär att flera av era kollegor får inte denna inbjudan så ta gärna ansvar för att sprida inbjudan till fler.

Brev rån SFAM-BD samt svar från Caj Skoglund

Länk till SFAMs kvalitetskriterier för vårdvalet

/Maria Truedsson, Piteå

Neuroleptikafunderingar

augusti 31, 2009 i Artikel, Debatt, Föreningar, Konferens, Kvartaltidsskrift, Länkar av Stellan Batsman | 2 kommentarer

Fat is beautiful, but are fat happiness?

I slutet av 70-talet arbetade jag ofta som extravak till patienter inneliggande på psykiatriska kliniken i Umeå dvs en period då ideologin på kliniken var så lite psykofarmaka som möjligt. Förnedringen för vissa patienter var total. Detta blev också påtagligt när man organiserade om psykiatrin så att psykiatrikerna från Umedalen klampade in med en helt annan behandlingsregim. Om det var bra eller inte vet jag ej men många svårt sjuka patienter fick ett bättre liv med hjälp av psykofarmaka. I slutet av 80-talet randade jag mig vid Psykiatriska kliniken i Boden, en tid med ganska höga doser och ofta kombinationer av neuroleptika. Många av patienterna har jag följt från den tiden. De flesta som jag träffat i efterförloppet har varit föremål för 90-talets syn på neuroleptika; monoterapi och så låga doser som möjligt. En av de psykotiska patienter som jag haft kontakt med sedan -88 blev föremål för sanering och nedtrappning av mediciner, bort med Haldol, Nozinan och Theralendropparna till förmån för Zeldox i relativt låg dos. Vikten ned 50 kg, började tvätta sig och borsta tänderna, skaffade hund, promenerade, tog kontakt med sin dotter för första gången på 13 år och har sedan dess inte kontakt med psykiatrin. Jag tror inte att hans livskvalité i mina ögon skulle kunna kallas bra men den blev bättre.
I dag upplever jag att vi är på väg tillbaka till 80-talet, neuroleptika har fått en uppsving för behandling av bipolär sjukdom och jag ser även en tendens till kombinationsbehandling av psykoser.
I samband med mitt deltagande i Läkemedelsverkets workshop så blev problematiken med neuroleptika till äldre dementa mycket tydlig.
Drygt 20.000 patienter i eget boende och lika många i Säbo studerades retrospektivt
Totalmortalitet i gruppen hos de i eget boende utan neuroleptika var 1,2%, i gruppen med atypiska neuroleptika 2,7% och de som erhöll traditionell neuroleptika 4,6%. I Säbo fick 2,3 % utan neuroleptika stroke. atypiska 5,2% och traditionella neuroleptika 6,5%
Allvarliga biverkningar var 3,2 gånger vanligare i gruppen med atypiska och 3,8 gånger vanligare i gruppen med traditionell neuroleptika.
Strokerisken med Risperdalbehandling har i tidigare studier visat sig vara 3,1% jämfört med placebogruppens 1,2%. Vid vilka andra sjukdomar skulle man acceptera den frekvensen biverkningar
Det jag reagerat på sista tiden är vad behandlas hos yngre? Det verkar inte alltid vara bipolära sjukdomar utan sömnstörning, resultat av missbruk, dåliga rutiner i livet avseende aktivitet och dygnsrytm. De flesta med bipolär sjukdom har fått diagnosen via skattningskalor och i många fall vid depressiva besvär så förefaller det som om man inte provat sedvanliga antidepressiva fullt ut innan neuroleptika sätts in.
Nydebuterad diabetes efter viktuppgång på 20-30 kg efter insättning av Zyprexa har dykt upp på min mottagning. Vad värre är så har jag sista tiden stött på en patient utan psykossjukdom som utvecklat tardiva dyskinesi och ytterligare en inte fyllda 30 år med uttalade parkinsonistiska symtom och suspekt tardiv dyskinesi.
Att Schizofrena patienter lever 25-30 år kortare än friska patienter är välkänt. Själva sjukdomen ökar risken för hjärtkärlsjukdom, men även diabetes är överrepresenterad, i befolkningen i stort är ca 4% drabbade men i bland schizofrena 15-18%. Studier tyder på att neuroleptika bidrar till problematiken.
Viktuppgång är en vanlig biverkan av atypiska neuroleptika, endast 10% undgår detta. Jag vill inte tillbaka till en terapi med traditionell neuroleptika men vi kanske måste uppmärksamma problemet och vara mer noggrann i mötet med dessa patienter vad som gäller andra riskfaktorer för hjärtskärlsjudkom både profylaktiskt och behandlingsmässigt.
Hur ser framtiden ut för de som får atypiska neuroleptika för annan orsak än schizofreni och demensproblematik. Jag har försökt söka på PUB-med. Risken för hjärtkärlsjukdom verkar vara ökad för patienter med bipolär sjukdom även utan medicinering. Jag har inte hittat några studier vad som händer med icke-dementa och icke-psykotiska vid behandling av neuroleptika.
Vad händer med frekvensen av hjärt-kärlsjukdom, stroke, och diabetes under 20 års behandling med ett preparat som ger påtaglig viktuppgång och påtagliga rubbningar av blodfettter. Dessutom hyperprolaktinemi och ökad risk för benskörhet..
Många patienter som fått diagnosen bipolär sjukdom är yngre kvinnor i fertil ålder. I rekommendationerna skall Neuroleptika helst inte användas under graviditet, men hur ofta är inte graviditeten en överaskning. Så vitt jag förstått är riskerna för missbildning av Zyprexa mycket låg eller obefintlig men Lamotrigion ökar risken dubbelt upp.
Kommer psykatrin att ta hand om komplikationerna? Knappast. De hamnar på primärvårdens bord med ökade lab- och läkemedelskostnader. Redan nu står vi för halva kostnaderna för neuroleptika.
Zyprexa 10 mg kostar i runda tal 25 kr tabletten.
Vi bör nog se över vår egen förskrivning av neuroleptika, vara mer observant på de som har pågående medicinering. Ifrågasätta diagnoser och behandling ur ett patientperspektiv även hos våra patienter som sköts vid andra kliniker.

/Stellan Båtsman, Kalix

Fadderskap för ST i primärvården – vad och varför?

maj 5, 2009 i Artikel, Föreningar, Randningar, Utbildning av Urban Mikko | Permalänk

Under höstmötet 2008 för ST-läkare inom norrbottens primärvård diskuterades ”i vanlig ordning” de problem nyanställda ST-läkare ställs inför. Fokus kom framförallt att hamna kring de problem nyanställda som ej gjort svensk AT kan ställas inför angående arbetskultur, förväntningar på arbetet, utbildningsstruktur men även levnadsförhållandena i norrbotten. Kort och gott vad som är rimliga krav och förväntningar på en svensk ST, och att leva i Norrbotten.
Ett förslag om en personlig ST-läkarkontakt lades fram, ett så kallat fadderskap.
Tanken var att med hjälp av en personlig guide i ”konsten att göra ST” få en bättre arbetssituation, rimligare förväntningar och tydligare definierat uppdrag som ST-läkare – med syftet att trivas bättre i en tillvaro där man vet vad man kan förvänta sig som nyanställd ST-läkare. Samt att vid behov få en stöttepelare och ett bollplank gällande frågor som inte direkt handhas av handledare respektive studierektor.
Vi var inom ST-gruppen eniga att vi själva kunde ordna detta, och att det bästa nog var om vi just ordnade detta själva, utan för mycket inblandning utifrån eller för den delen uppifrån. Sedan dess har åtminstone sex ST-läkare fått en officiell fadder, ytterligare några har en inofficiell. Inget konkret program har funnits utan behovet har i mångt och mycket fått styra innehållet.
Vid uppföljningen under ST-träffen 2-4/3 deltog fem faddrar och tre ”faddertilldelade ST-läkare”. Alla var positiva till fadderskapet. Tidsomfattningen har varierat från en knapp timme totalt till i vissa fall betydligt mer. Träffarna får och ska ske på arbetstid men så har ej alltid varit fallet, mycket kontakt här även skett via mail. En lista med väsentliga punkter att ta upp finns numer, det ska åter påpekas att träffarna ska styras utifrån behovet.
Grunden för detta är att vi som något mer erfarna ST-läkare tar ett frivilligt, men högst nödvändigt ansvar för nya kollegors trivsel samt arbets- och utbildningssituation. Att vi hjälper till att stämma av egna förväntningar mot formella krav och delar med oss av de genvägar som finns så att mer fokus kan läggas på utbildning och lärande.  Det är det bästa fundamentet för såväl arbetsmässig trivsel som reell kompetensutveckling.

  

Rent praktiskt fungerar det så att den som anställer en ST-läkare inom primärvården ansvar för att vidareförmedla anställningen till primärvårdens faddergrupp. Faddergruppen har å sin sida ansvar för att inom rimliga förhållanden tilldela en fadder och att ett första möte schemaläggs. På de orter där detta av praktiska skäl inte är möjligt, t ex pga avstånd till närmsta frivilliga fadder, kommer vi inom faddergruppen aktivt jobba för att rekrytera frivilliga faddrar på orten.

/Urban Mikko, Piteå

Jokkmokksmötet – intimt och kunskapstörstande

maj 5, 2009 i Artikel, Föreningar, Forskning, Konferens, Utbildning av Madelene Andersson | 1 kommentar

Det var under två soliga dagar som ett femtiotal allmänläkare eller blivande allmänläkare träffades på SFAM norrbottens vårmöte i Jokkmokk. Fokus låg på vardagsnära frågor och torsdagens seminarier handlade om dagliga frågeställningar. Hjärtsvikt, sorkfeber, EKG-tolkning och axelsmärta var några av de teman som föreläsarna gick igenom. Små och öppenhjärtiga grupper gjorde att det snabbt blev en livlig diskussion kring hur man gjorde hemmavid.

Uffe var där!, klicka för större bild
Uppfriskande var Uffe Ravnskovs föreläsning om myten om kolesterolet. Är allt kolesterol av ondo och skall man sänka kolesterolet hos alla hjärtsjuka? Jag anser dock att det var en stor nackdel att inte någon var inbjuden att försvara den mer etablerade teorin idag. Trots att trovärdigheten särskilt bör ifrågasättas när kontroversiella föreläsare utan att bli emot sagda får tala fritt, måste jag säga att Ravnskovs statistik och lugna sätt övertygande även mig om att det här i alla fall är något som behöver belysas mer noggrant. Kanske något för en framtida allmänmedicinsk forskare att sätta tänderna i? Det skall bli spännande att se var forskningen står 30-40 år framåt i tiden.

Time of mind and time of body, Iona Heth höll en föreläsning under rubriken </p> <blockquote><p>Matters of life and death</p></blockquote> <p>, klicka för större bild
Iona Heath´s föreläsning var ingen besvikelse. Efter att ha sett henne tala på Wonca mötet i Istanbul om ”matters of life and death” har jag sett framemot hennes avslutnings seminarium/workshop. Iona har arbetat vid samma allmänläkarmottagning i London i över 30 år. Hon har under dessa år följt flera patienter genom livet och in i döden och därigenom kommit att reflektera kring hur sjukvården i allmänhet och vi läkare i synnerhet hanterar skeendet kring döden. Hon har många tänkvärda tankar kring hur vi som läkare ser dödsprocessen som något enbart jobbigt som till alla medel måste medicineras och smärtlindras, stundtals mot patientens vilja och på bekostnad av ett klart sinne och förmåga att kommunicera med anhöriga. Iona menade bl.a. på att en av de viktigaste uppgifterna är att hjälpa patienten att förena ”time of body” – tidpunkten när kroppen är redo att dö, med ”time of mind” – tidpunkten när sinnet är redo att dö.

Delar av organisationskommittén samt Iona Heath, klicka för större bild
Efter att inför mötet ha varit något nedslagna över de låga anmälningssiffrorna kände sig arrangörsgruppen efter mötet återigen fyllda av energi och beslutade att genast ta tag i arrangerandet av Vårmöte i Jokkmokk år 2010! Välkomna åter då.
Som avslut skriver jag de ord som yttrades av den mest långväga deltagaren – enda från Blekinge: ”Så här skall ett äkta allmänmedicinskt möte vara!”

/Dr Maddis, Piteå

Årsmöte SFAMBD 27 mars 2009

maj 5, 2009 i Föreningar av Stefan Wallmark | Permalänk

Mötet hölls i anslutning till vårmötet i Jokkmokk. Skaran som deltog var inte större än att det var lätt att komma till tals.
Under sedvanliga årsmötesförhandlingar föryngrades och förstärktes styrelsen betydligt. Den har nu följande utseende:Maria Truedsson, ordf
Markus Beland, kassör
Stefan Wallmark, sekr
Klara Olsson
Meta Wiborg
Björn Forsén
Magnus Tufvesson
Madelene Andersson
Henrik Brännholm
Adj. ledamot Peter Olsson

Till revisorer valdes Carl-Johan Westborg och Jan Lehto med Birgit Breitholtz som suppl.
I valberedningen fortsätter Göran Waller, Peter Olsson och Anna- Karin Fahlén.

Till årets Anders Lindman- stipendiat utsågs Peter Olsson för arbetet med webtidskriften Allmänmedicin i Norrbotten och för förtjänstfullt företrädande av allmänmedicin även i andra sammanhang. Närmare presentation här intill.

Under det kommande verksamhetsåret förutser årsmötet arbete med Vårdval Norrbotten, fortsatta ”Måndagsträffar”, fortsatta politikerkontakter, planering av nytt vårmöte i Jokkmokk bl annat. Det är också en viktig uppgift att rekrytera fler medlemmar till SFAM.

 

/Stefan Wallmark, Boden

Remissvar Vårdval BD

maj 5, 2009 i Debatt, Föreningar, Myndigheter av Meta Wiborgh | Permalänk

SFAM-BDs styrelse skrev ett remisssvar på Caj Skoglunds diskussionsunderlag om Vårdval.

 

 

Vi har valt att utforma vårt remissvar några sammanfattande punkter och därefter kommer en genomgång av  hela förslaget.

OBS: Detta är en sammanfattning hela förslaget finns att läsa här!!

 

Vi tycker att det är anmärkningsvärt att den medicinska professionen inte har varit involverade i utredningen. Vi förutsätter att allmänläkarna, som innehar det högsta medicinska ansvaret för den vård som bedrivs på landstingets primärvårdsenheter, kommer att konsulteras i det framtida arbetet med att utforma Vårdval Norrbotten.

 

Sammanfattning av de punkter vi anser viktigast när ett Vårdval Norrbotten skall utformas

 

  1. Den läkare som är verksam i vårdvalet skall vara specialist i allmänmedicin eller ämna förvärva sådan kompetens.

      Detta bör tydligt anges i villkoren för att kunna gå in i vårdval

  1.  Listningen skall ske på läkare, och det skall finnas ett tak på listan. Det är viktigt att vårdvalet medför en reell chans för norrbottningen att välja en egen fast doktor.
  2. Man skall ha en hög fast ersättning s.k. kapitering . Vi anser att det är viktigt att man tar hänsyn till socioekonomiska faktorer
  3. Vi är kritiska till att man använder s.k., öppna jämförelser i uppföljningssyfte. Och vi är medvetna om svårigheterna att hitta indikatorer som på ett korrekt sätt speglar den allmänmedicinska verksamheten, men sådant arbete pågår inom SFAM och vi är beredda att bistå i detta arbete.
  4. Alla enheter i vårdvalet ska vara skyldiga att ta emot AT-läkare, medicine studerande, och andra elever. Man bör tydligt formulera vilka krav som skall ställas på den enhet som får anställa ST-läkare. ST-läkare inom såväl privat som landstingsdriven regi bör ligga under samma områdes studierektor.
  5. Det är  viktigt att betona kompetensutveckling som en skyldighet och inte bara en rättighet.  
  6. Det saknas också närmare beskrivning av hur allmänmedicinsk forskning skall stimuleras och tillgodoses.

 

 

Lagen om vårdval och förändringen av hälso- och sjukvårdslagen § 5 (som innebar rätt för varje medborgare att välja en egen läkare, en specialist i allmänmedicin), innebär ett paradigmskifte i svensk sjukvård.

 Det har visserligen under många år varit svårt att fylla upp rocken, dvs. leva upp till de uttalade intentionerna om en egen läkare för alla medborgare. Men nu har man beslutat att tvärtemot vad som fungerar i så många andra länder (bl.a. våra grannländer Danmark och Norge, med egen fast läkare), införa ett system där man som patient/medborgare inte är garanterad rätten att välja annat än en organisation. Detta går stick i stäv med vad all internationell forskning visar: Om man vill ha ett system som är hälsobefrämjande, så skall medborgaren kunna välja på individnivå och kunna välja en allmänläkare.

 

En översyn av ansvars- och resursfördelningen mellan landstingets primärvårdsorganisation och andra delar av landstinget bör genomföras under 2009, skriver Caj Skoglund.

 

Det krävs mod och en humanistisk grundsyn från de politiker som beslutar om en sådan åtgärd.

 

 

Fast läkarkontakt

 

All forskning på området visar att en fast läkarkontakt med möjlighet till kontinuitet, förbättrar trygghet och hälsa för patienter, minskar läkemedelsanvändandet och ger den mest lönsamma vården.

Därför är det viktigt att samtliga norrbottningar skall ha möjlighet till fast läkarkontakt. Detta skall inte enbart vara förbehållet patienter med vissa sjukdomar.

En specialist i allmänmedicin är utbildad att hantera hälsoproblemen i hela befolkningen. Man kan inte erbjuda endast delar av befolkningen kontinuitet, utifrån vilken sjukdom man har. Detta strider helt mot allmänmedicinska principer.

 

SFAM Norrbotten vill vara väldigt tydliga med att en välfungerande primärvård bygger på att de läkare som etablerar sig skall ha ett och samma uppdrag: att ta hand om befolkningen utan avgränsning utifrån sjukdomar och symtom.

 

SFAM Norrbotten föreslår:

Den fasta läkaren skall vara specialist i allmänmedicin eller en läkare på väg att bli specialist i allmänmedicin.

 

Tvärtemot vad som skrivs, kan Norrbottens landsting använda argumenten som vi för fram för att rekrytera allmänläkare. (”Norrbotten-modellen” innebär en satsning på allmänmedicin, det man satsar på kan man uppnå, jfr Halland som satsade på teckningsgrad och man har uppnått en ökad sådan).

 Vi menar att de läkare med annan specialistkompetens som går in i vårdvalet skall göra det i akt och mening att förvärva specialistkompetens i allmänmedicin (jämför husläkarreformen). Detta skall tydligt anges i villkoren för att kunna gå in i vårdval. På så vis kan kvalitet i vården för befolkningen i Norrbotten garanteras.

Man borde se vårdval som en möjlighet att locka till sig läkare.  I Norrbotten finns det många specialister i allmänmedicin som, om sådana möjligheter öppnade sig kanske skulle välja att komma tillbaka till primärvården.

 

 

CS föreslår listning på vårdenhet, och argumentet för detta är att det inte finns tillräckligt många läkare.

Den uppenbara bristen med detta förslag är att dessa enheter inte blir bättre bemannade för att man inför vårdval. Det förefaller vilseledande inte minst för patienterna då de även i fortsättningen kommer att behöva gå till ”veckans stafett”. 

 CS:s förslag innebär att på vårdenheter med få ”fasta” doktorer skall de multisjuka patienterna koncentreras till dessa doktorer. Denna  skrivning vänder vi oss starkt emot. Modell uppbyggd i enlighet med CS:s skrivelse innebär  att de allmänläkare som arbetar på en underbemannad enhet riskerar att endast  få arbeta med svårt sjuka eller kroniska  patienter. Detta medför en mycket hög arbetsbelastning och är varken bra ur patient eller läkarperspektiv.

 Samtliga doktorer i vårdvalet skall ha samma uppdrag.

 

Förslaget om hög fast ersättning, kapitering stöder vi.

 

Gör vårdval i Norrbotten så attraktivt så att de privata specialister i allmänmedicin som vi har i länet väljer att ansluta sig.  

Vi kan inte stödja förslaget att den enhet där patienten är listad skall betala kostnader hos privata sjukgymnaster eller andra privata vårdgivare om vi inte skrivit remiss till dessa. Detta är onödigt kostnadsdrivande.

 

Vi vill poängtera att när man fastställer kapitering så bör man ta hänsyn till socioekonomiska faktorer.

 

Uppföljningssystem

Naturligtvis skall landstinget ha en möjlighet att följa upp vad man gör med skattebetalarnas pengar.

Men vår erfarenhet av de uppföljningssystem som används idag är att de säger mycket lite om allmänmedicinsk verksamhet. ”Öppna Jämförelser” fungerar inte på vårdcentralsnivå.

De olika register som finns är i allmänhet endimensionella och lyfter fram en enda sjukdom. Så ser inte den allmänmedicinska verksamheten ut,

Möjligheten att länka sig direkt från VAS till www.pvkvalitet.se bör ses över. Pvkvalitet är ett verktyg för kvalitetsutveckling som allmänläkare kan använda sig av för att se över sitt vardagsarbete. Det är ett webbaserat verktyg som bygger på SFAMs ”Mål och Mått” och är skapat av svensk expertis på kvalitetsarbete i primärvården.  Det arbete med kvalitetsindikatorer som pågår inom primärvården i norra regionen bör granskas.

 

 

 

Utbildning, kompetensutveckling och forskning.

Det är bra att det tydligt markeras att alla leverantörer ska vara skyldiga att ta emot AT-läkare, praktikanter och andra elever.

Villkoren för ST utbildning bör lyftas fram. Man bör tydligare markera vilka krav som skall ställas på den enhet som vill anställa ST-läkare. Vi tänker främst på utbildning, ST-träffar, handledning.

 Man bör tydligare markera på vilket sätt studierektorsorganisationen påverkas av vårdvalet. Vi rekommenderar att man precis som idag har en områdesgemensam studierektor och att eventuella ST-läkare på privata enheter hör till den studierektorsfunktionen.

 

Vi saknar skrivning om kompetensutveckling som en skyldighet och inte bara en rättighet.  Stimulering och behovet av allmänmedicinsk forskning måste lyftas fram.

 

Detta remissförslag har nu lämnats in, troligen tillsammans med flera andra. De kommer bearbetas, och beslut skall tas av våra politiker på försommaren.

 

Jag tror att vi det är viktigt att alla allmänläkare och blivande allmänläkare talar med ”sina” politiker om denna fråga.

Hur vill vi att Vårdvalet i Norrbotten ska se ut?

 

 

 /Meta Wiborgh, Luleå

« Äldre inlägg