Kongressen Luleå- Den personlige läkaren
Några spridda noteringar:
Det officiella temat var Uppdraget uppgiften, Utförandet och Utvärderingen. Verkar legat rätt i tiden.
För mig personligen uppfattade jag istället som genomgående tema:
Den personligen läkaren med relation till sin patient som individualiserar utredning och behandling. Och är kontinuerlig.
Per Fugelli efterlyste den personlige läkaren, allmänmedicinaren på sjukhuset (Pers föreläsning finns på nätet som länk) det icke mätbara, gripande och personligt och stimulerande som alltid.
Mikrobiologen Elling Ulvestad tog upp individualiseringen och
Andrew Elder GPs practice a secure base for both the patient and the professional Om den längre kontakten läkare patient.
Vårt eget lilla bidrag gällde kontinuitet.
Studentlitteratur visade Christer Olofssons och Carl Edvard Rudebecks nya böcker. (Se presentationer)
I vilken mån handlar dagens alltmera orealistiska registrering av allt mellan himmel och jord om detta? Nej snarast tvärtom.
Ingen kommer väl att glömma vår presentatör på banketten, Ingen annan landsända har en så Grym personlighet. Många (Maria, Meta Kenneth, Mari, Markus Anna-Karin Stefan Carl-Johan, Jose BIBBI mfl mfl)har jobbat hårt med arrangemanget men vackrast bland värdarna i Luleå var Övertorneås moderiktiga ST-par (Jan-Olof och Carola)!
Saskia fick ett välförtjänt debattpris för sina fina insatser! Vi har tidigare lyft fram hennes norrbottenspåbrå, kommer från Kauppinen.Det är Saskia Bengtsson som gjort vårt korsord i tidgare nummer.
Bland ST-uppsatser
Lyssnade jag särskilt till den imponerande aktionsforskningen av Martin Eckhardt om hur han byggde upp ett litet health care center i Ecuador och försökte relatera detta till en nationell hälsoreform med en fokusgrupp.
Kongressen var lagom stor för en glesbygdsbo drygt trehundra deltagare, numera tillhör man de äldre, tänk vad snabbt det gått!
Charlotte Lindmark, humorist med tänkvärd negativ patient inledde en morgon.
Eva Jaktlund avgick som ordförande för SFAM och tidigare Allmänmedicin redaktören Karin Träff N trädde till, kvinnorna tar över…
Göran Waller hade intressanta iakttagelser från sitt forskningsarbete om självärderad hälsa relaterat till jämnåriga.
Gunnar Carlgren höll med kollega ett viktigt seminarium om vård i livets slutskede. Jag skulle vilja ref till en avhandling jag läste om som beskrev hur svårt det ändå är att förutse när man vid många diagnoser verkligen avlider och begreppet brytsamtal är olyckligt och bara sett ur sjukvårdens perspektiv, för patienterna är det oftast en kontinuerlig försämringsprocess. Men att åldriga multisjuka sällan mår bra på sjukhus är vi överens om. OBS-avdelningarnas långsammare tempo med ordentliga förberedda vårdplaneringar är ett mänskligare alternativ som borde finnas även i tätort. (se även Caj Skoglunds studie i länk)
UTVÄRDERINGEN Grupp-diskussionen på fredagen? Vet inte riktigt hur det gick? Jag åtog mig lite motvilligt gruppledarrollen. Det speglades väl en del meningsskiljaktigheter i gruppen. Att registreringarna tilltagit var vi nog överens om. Kan man lita på ”mötet” mellan läkare och patient dvs det som man där kommer överens om? Kan man t ex gemensamt besluta att bortse från ett BT som är högt i förhållande till riktlinjer.
Måns Rosen, stötte jag ihop med, han hade det ganska hett om öronen i debatten om Guldgruvan.
Åke Thörn refererade bl a till Birgitta Trotzig i sin kritik av den svällande registreringen och de resurser den slukar.
Bo Vesterlund klargjorde de olika perspektiven, den professionella, den administrativa och den politiska. Jag tror här finns en viktig och vanlig felkälla, nämligen den där ex några få spec intresserade inom professionen utses och får lämna synpunkter, det speglar sällan vad hela professionen anser utan utgör oftast ett litet speciellt egenintresse inte sällan med uttalat jäv.
Saskia tog bl a upp det icke mätbara.
Sven Engström , klurig räknenisse, med många viktiga erfarenheter och slutsatser, men vet inte om jag riktigt håller med om följsamhet till riktlinjer, de borde kanske diskuteras mera till sitt innehåll, speciellt vad gäller jäv hos författare och hur det operationaliseras. Jfr också med Linn Getz dragning om en vanlig patient i Tromsö- hur många riktlinjer som är tillämpliga i olika situationer för olika individer. För de flesta patienter har ju faktiskt inte enbart en diagnos utan är som vi alla sammansatta komplicerade varelser. De som argumenterar för ständiga uppföljningar och registreringar måste också ta sitt ansvar för hur det negativt påverkar vår arbetsmiljö, arbetsglädje och faktiskt möjlighet att utföra vårt arbete som personliga läkare.
Studierektorsmöte om eu-läkare frågan, åter tänkte jag på Zygmunt Bauman modernitetens flöde där makten och besluten blir helt ogreppbara. Eu-läkarfrågan verkar inte helt klar ännu. Vad gäller socialstyrelsens granskareoch godkännande av utbildning och utfärdande av specialistbevis är det svårt hänga med i svängarna.
Anders Hansson drog lite om vuxenlärande med ref till Ramsden
Ulf Eriksson, min gamle kompis och vapendragare från Blekinge, om pedagogiken vuxenlärande när det gällde det vetenskapliga arbetet i ST. Realistisk och framgångsrik, inte köra en kurs oberoende av engagemang och förkunskaper och intentioner. Deltagarstyrt med sådana som kan stödja god process. Detta har framtiden för sig och kan bli nödvändigt även i Norrbotten även om motståndet kommer att bli starkt tills man inser realiteterna. Målet är att alla ska bli lite bättre och kunnigare. Kul och nytänkande, ställer gammalt på ända!
Maria Hafstad, vår tuffa deltagare i fjällvandringen, planerar nästa nationella studierektorsmöte i Ystad i början av oktober.
Jag missade Merete Mazarella, författaren som alltid brukar vara tänkvärd, tyvärr för att med bussen kunna komma hem i rimlig tid.
Nästa nordiska kongress är i Tampere 21-24 augusti 2013, var nästa nationella kongress blir har undgått mig.
Peter
Senaste kommentarer