Inlägg av Peter Olsson

Nu visas inlägg skrivna av Peter Olsson.

Kontinuitet-begrepp att skydda och vårda?

maj 1, 2012 i Artikel av Peter Olsson | Permalänk

Kontinuitet- begrepp att skydda och vårda?
SFAMs vårmöte Luleå 2012 (mitt arbetsmaterial, utkast artikel) se Kontinuitet
Vilken  symbol skulle man välja för att illustrera begreppet kontinuitet? Förstår vi på samma sätt som patienter? Ouroboros ormen är upptagen av läkare med gränser, liggande 8an coops tidigare? Vi ska va rädda om våra goda begrepp, annars risk att de mals sönder, mäts fel och associationer blir tokiga. Jag valde en bild på renflytt över Pårek, livets ström.

Jag har fått två olika uppgifter om programmet, dels begreppet Kontinuitet, dels hur vi organiserat i Jmk. (Uppgiften utförande och utvärdering) vi bör vårda, skydda mot felaktig användning.(Ämnet passar bra med andra inslag på kongressen, Ulvestad om individualisering, Fugelli om behovet av personligt ansvarig läkare, engelsmannen om relationen till patienten över tid.)

Planen är att dra definition, vårdval och ersättningar, nationella patientenkäten, bemannning, exempel, tillgänglighet, dagjoursverksamhet, kallelsesystem, Jokkmokk med olika bemanning. Sedan lämna ordet fritt.

Definition: Enligt Wikipedia betyder kontinuitet ”utan avbrott, ett flytande sammanhang utan fasta hållpunkter, utan att vara uppdelat i steg. (som livet, eller en flod)”
Patient-läkarkontinuitet innebär övergripande ansvar för vården över en längre tid, direkt eller samordnare. (Relationer har ju hållpunkter och steg, når olika nivåer och platåer)
Lagstadgat HSL paragraf 5 .De viktiga nyckelorden är relation o-ansvar.

Troons ST-uppsats (ref: Om läkarkontinuitet- en litteraturstudie och en studie av läkarkontinuitet på vårdcentralerna i Jönköpings län 2008.Primärvårdens Fou-enhet 2009:5) Om läkarkontinuitet. Bästa sammanfattningen och en del saker mera begripliga, snårigt område. Behövs en läkare utbildad i annat land för att se vår brist? (Josette är utbildad i Holland?)

Internationell jämförelse , låga värden, kritik vi ska ta till oss, vad vi än tycker om sådana här undersökningar. Rubrik från dagens medicin.

Olika mått och perspektiv Besöksbaserade eller individbaserade, listning på läkare eller inte
Informativ, longitudinell/management, interpersonell/relationell
Andra definitioner – ganska obegripliga.ex i artiklar och även läroböcker återkommer.
Det som vi menar är den relationella, personella.
Jag tänkte inte gå in på olika komplicerade index som mäter på olika sätt.
Hur välja definition i vår kultur med ganska få besök/inv/år?  Vilken patientgrupp väljs (ofta äldre multisjuka?) Vilket tidsintervall?
Infomational- the use of information on past events and personal circumstances to make current care appropriate for each individual
Management – a consistent and coheren t approach to the management of atealth condition that is rospnsive ti a patiaents changing needs

Relational an ongoing therapeutic relationship beteween a patient and one or more providers.
Den informativa-viktigt i datorjournalen-NPÖ och översikt i VAS-tidsbesparande och helt annan användning av journalen-sekretess och integritetsproblem.
I läroböcker – McWhinney, Norska Hunskår/Hovelius.

A fortunate man – en tolkning av vår uppgift, Berger, inte att bota så mycket som att dokumentera människors liv, förändras idag när så många dokumenterar sina liv på nätet.

Infomational- the use of information on past events and personal circumstances to make current care appropriate for each individual
Management – a consistent and coheren t approach to the management of atealth condition that is rospnsive ti a patiaents changing needs
Relational an ongoing therapeutic relationship beteween a patient and one or more providers.

Vårdvalet ej på personlig läkare, så politiskt fanns ingen ambition? Möjligen var det realistiskt i den bemanning som existerar?
Annonser – verkar inte lyfta fram begreppet kontinuitet!, reservation senaste tiden närläsning vissa fall där begreppet används!

Patientenkäten  nationella i sammanfattning, exakt frågor bild på Jmk resultat i Jämföresler, goda resultat, Hur ställs frågorna, Kontinuitet ej i sammanfattning i patientenkäten

Kontinuitet/tillgänglighet Tillgänglighet, finns motsättning mot kontinuitet, mera vid sämre bemanning

Västerbotten – hur förstå, senaste tre besöken tid jan-okt – begränsning. Rapporten slogs upp i Dagens Medicin.
Västerbotten Hur sk man förstå höga och låga värden,Hur långt kan man nå i en flerläkarorg i sverige, Frånvaro ledighet komp jourer utb etc Samverkan med sköterska löser mycket . Visar inte diagrammet bemanning/vakansläge?

Omöjlig ekvation på dåligt bemannade VC. Såvida man inte är ensam dr – då blir det full kontinuitet.

Jourverksamhet – spelar det någon roll. I de flesta som har öppet kontorstid räknas inte jourbesök in. Vi som har 7/24/365 öppet året runt, blir det med jourer olika läkare man träffar. Men det viktiga är det långsiktiga ansvaret för utredning behandling åtgärder.

Ersättning i vårdvalet? Behövs det verkligen? Tårta på tårta,Skåne hur blev det?
Alla som driver verksamhet i vårdval vet hur lönsamt det är med fasta läkare. Viktiga också barn, årsbesökare för många kroniska åkommor!
AXEL- prel utkast i NLL över 75 år mångbesökare, index

Stafetter, vikarier, även återkommande mera anställningform, artiklar i Dalarnas tidningar Sluta mobba hyrläkare
Vi själva när vi jobbar med bistånd, då är 6 mån riktigt lång tid.
Även ledare, koncentrerade sig på direkta lönekostnader per vecka för fasta och hyrläkare, även ledare som menade att kompetensen avgörande. I artikel nämndes kontinuitet till slut: Den st-kollega som puffade för en chat på tidningen i Ordbyte avslutade med att han var föräldraledig. Visar på komplexa, frånvaro.
Privata vet vad fasta läkare betyder ekonomiskt
Stafetter som återkommer samma veckor varje år tar en del årsbesökare och ger viss kontinuitet?
– Men vi kan erbjuda kontinuitet. Det kan behövas för patienter med kroniska sjukdomar. Vi kan boka in läkare på längre perioder. Eller flera som växlar med varandra under en period. Men då måste vi få veta detta av dem som beställer – och inte bara få samtal som går ut på att lösa en akut kris,

Jfr Jönköping- Troon Dagjour, listning,”Bra mottagning”(senare lite tveeggat, kallelsesystem omfång Kallelsesystem (Bra mottagning) vilken procent av listan hur otympligt diagnoser.)

Dagjour akutverksamhet-min käpphäst att dagjour är destruktiv och avgörande i inre organisation i allmänmedicinsk verksamhet, orsakar negativ sjukvårds produktion

datorverksamheten-registreringar (andra får reg?) helt orimliga arbetsuppgifter och tidsåtgång vid läkarbrist

Jokkmokk  Vi avskaffade dagjouren, det var det avgörande steget, saknad av ingen!
Ansvarig läkare, även vid halverad bemanning, får det bli olika? Ändå lika i uppföljning, sköterskorna, överenskommelse vad gör ”täckande dr”, avslöjar den som inte klarar, otroligt komplicerat system för att få behålla, styrda av datorns begränsningar,
Olika mätningar, blir samma resultat? Exempel Ordbyte, Meta, Karin Träff N, etc.

Bättre kvalitet, mindre kostnader, nöjdare läkare och patienter?
Kontinuitet kan ses som en inriktning i tydligt ansvarstagande, går inte mäta. Personlig läkare Hippokrates.

Avslutning Flytande modernitet (Zygmund Bauman) maktlösheten i vad som sker, registeringar och krav i mötet, hur bevarar vi kontinuitet för den personlige läkaren, det handlar om relation-hur mäter man det? Kvantitet, antal vänner på facebook eller läsare på twitter?
Vi måste få ha lite mystiska, odefinierade begrepp som vi värnar!
Vi är vid  Luleälvens mynning, samernas ovilja till sjukhus i annan dalgång. Flödet eller floden har många mytiska valörer. Avslutande renflyttnings bild.

//Tillägg, starter för:diskussion vilka är hindren för att organisera för kontinuitet? ordet fritt Indikatorer

a)Sköterskor som inte vågar pröva ansvar
b)Läkare som inte vill eller våga ta ansvar, avgränsat, för stort
Beskrivning av primärvård
Organisera själv sin tillgänglighet – flödar över till andra?
Twitter – flöde liten del som väljer att läsa meningsmotståndare.
Bättre kvalitet, mindre kostnader, nöjdare läkare och patient – behöver en extra mätning?
Är det mer läkare som vill ha kontinuitet – än patienter eller åtm grupper av dem?
Ska vi acceptera operationaliseringar som bara fångar en liten aspekt av komplicerat begrepp.
Avslutning-, ska vi mäta och följa, bara lokalt? POLICY

Hur gick presentationen? Som alltid nervös och tog en liten betablockerare även om jag kände de flesta i den lilla lyssnarskaran. Klockade till 15 min på morgonen men enl Göran W tog det i verkligheten 45 min, pladdrade och upprepade mig? Men närvarande bodförlag föreslog faktisk en bok i ämnet, smickrande men orealistiskt, Christer P låg kanske bakom?

Peter Olsson mars 2012

Rudebeck

maj 1, 2012 i Artikel, Läst av Peter Olsson | Permalänk

Rudebeck Carl Edvard Kropp och ord i allmänläkares rum. ISBN 978 91 44 07832 8
Så har den äntligen givits ut, sedan länge förutskickad. I inledningen beskrivs om projektets start med en humanistisk läroboksversion under Göran Sjönell i Fammi för över tio år sedan. Men förberedelsen är väl egentligen livslång. Utsidan är en vacker textil applikation ”Hjärteblod.”
Varför förlaget tvekat framgår inte. Olika kolleger och referensgrupper har påverkat utformningen, kanske till ökad begriplighet och enkelhet? Säker kan man inte vara, dvs om det varit till det bättre när det gäller en så här egensinnig och principiell författare och tänkare. Utmärkande i texten är tilltalet Du, med referens till Martin Buber. Stundtals blir det ”ranelidska” och poetiskt, filosofiskt, på gränsen till humoristiskt. Metaforerna är många liksom ordlekar. I titeln saknar jag ordet känsla.

Upplägget är tredelat, Att inte må bra (utgående från patientens upplevelse), Mötet (mellan läkare och patient), Helhetssynens verklighet (i vårtsamhälle).
De teoretiska presentationerna varvas i layouten parallellt med en genomgång av ”den existentiella anatomin”(jag tycker att ”fysiologi” hade fångat dynamiken bättre) och oftast korta och avskalade beskrivningar av ”möten” med patienter.

Boken är förvånansvärt lättläst, och det mesta genomarbetat språkligt. Jag läser igenom hela boken på tåget under en längre resa, med en viss vaksam kritisk blick. Har inte alltid varit överens med författaren genom åren. Det har gällt bl a sjukförsäkringarna, vår uppgift och ansvar i förhållande till olika sjukdomsgrupper ex diabetes, privatiseringarna i vården. I boken utvecklas argumenten och blir logiskt begripliga även om vi nog aldrig blir överens om sociala skillnader, försämringar i socialförsäkringen och effekterna av detta. Ibland flirtas med meningsmotståndarens referenser. Läroboksvisionen tonas ned i inledningen med tanke på andra böcker som givits ut.
Istället beskrivs boken som en subjektiv aspekt där läsaren ska värdera om ”igenkänning” uppstår. För egen del känner jag mest igen mig i det humanistiska anslaget, att mötet i första hand är moraliskt, inte naturvetenskapligt. Mötena är också fint och känsligt reflekterande beskrivna. Men når de längre än vid medsittning eller handledning i vardagen? När det gäller livsåskådning är inte existentialismen den enda möjliga (eller faktiskt förekommande). Jag uppfattar ett tämligen definitivt, slutet skrivsätt där påståenden avslutas med punkt. Alternativet hade varit mera öppet resonerande och ett avslutande frågetecken kunde lett vidare i läsarens tänkande. Det är också modigt, eller pretentiöst, att försöka beskriva hälsans förutsättningar hos män, kvinnor och barn i vår sekulära tid på ett par sidor. Som det nu är tror jag den ”existentiella anatomin” nått sin slutpunkt. Har den lett till någon användbar klinisk erfarenhet, som redskap i våra konsultationer? Knappast heller den fenomenologiska teorin har fått praktiskt påtagliga konsekvenser.
Kritiken mot effekterna av olika hälsokampanjer och tveksamma screeningprogram är skarp och jag kan bara instämma. De stärker inte människornas egen tro på, makt över och ansvar för sina egna förhållanden och val. Detaljregleringen av registreringar och åtgärder blir också absurd i den professionella roll som beskrivs i boken. Däremot känner jag tvekan till den uppdelning som sker i kroppsliga och psykiska symtom, det är en kapitulation för dualismen.
Epilogen, att det ”blir som det blir”, i den verklighet vi lever och under de arbetsförhållanden vi verkar är lysande i sin praktiska realism!
Hur länge kommer boken att upplevas aktuell och läsare att kunna känna igen sig? Kan den bli utgångspunkt för en fortsatt utveckling av begreppet ”den personligen ansvarige läkaren” i motsats till dagens mekaniska ”utförare” av fyrkantiga ”åtgärder” specifikt ersatta program i vårdvalet.
Peter Olsson, Jokkmokk, april 2012

 

Olofsson

maj 1, 2012 i Artikel, Läst av Peter Olsson | Permalänk

Olofsson Christer Läkares yrkesliv – om läkares arbete och arbetsförhållanden ISBN 978 91 44 07185 5
Som FV-läkare i Blekinge gjorde författaren och jag en enkät om allmänmedicinarnas syn på arbete och framtidsplaner. Den lilla rapporten publicerades i Allmänmedicin, det var kanske 25 år sedan. Christer intresserade sig sedan bl a för försäkringsmedicin och engagerade sig i fackligt arbete i DLF även centralt, (medan jag valde Norrbotten och SFAM)
Christer har nu skrivit en bok som bl a tar sin utgångspunkt i att läkarrollen förändrats från att vara läkare till att arbeta som läkare. På omslagets utsida är läkaren en kvinna som i stark belysning lyssnar med stetoskop på en patient.
Efter inledning avhandlas läkare som yrke och identitet, utbildningen, arbetsmarknad o arbetsrätt, sjukförsäkringen, receptblocket, ledarskap, AT första tiden, den professionella yrkesrollen, läkekonst, konsultationen, hållbart yrkesliv, när det inte håller. Ett avsnitt om rekommenderad läsning, referenser till texten, person och sakregister.

Faktarutor som lättar upp texten med ordförklaringar, citat och presentationer av personer
Utslagning eller utbrändhet kan drabba alla och de fackliga erfarenheterna av rehabilitering känns ändå trösterika.
Boken innehåller en hel del korrekturfel och även en del upprepningar av resonemang.
Det nämns både ”socialistiska läkare” och även ”läkare utan gränser”. När det gäller referenser är det intressant att se vad som är med, men också vad som inte är det.
Jag blir inte riktigt klok på vem boken riktar sig till även om den förändrade rollen visst har ett allmänt intresse.
Det fackliga perspektivet och erfarenheterna slår igenom på gott och ont. Jag menar att det är lite märkligt att inte läkaren som affärsman finns med i boken. Dagens vårdval och uttalade kommersialisering ger ekonomisk detaljstyrning av verksamheten. De sociala följderna av den striktare tolkningen av socialförsäkringen nämns inte ens. Läkemedelsfrågan hanteras utan att jävsaspekten berörs eller industrikontakter. Den viktiga formtiva första tiden som AT-läkare beskrivs känsligt. Arbetsmiljö och skyddsombud är ofta negligerade frågor liksom ledarskapet där läkarna abdikerat. Om jag förstår Christer rätt ser han den beskrivna förändringen av yrkesrollen som en nödvändig modernisering men ställer frågan är om nuvarande trender är hållbara (sustainable) på sikt?

Det visar sig i lästipsen och referenserna vår läsning, dvs Christers och min,  genom åren till stor del överlappar varandra. Men jag tror att jag kan ana skillnaderna i nyanserna i tolkning och synsätt mellan SFAMs allmänna, ganska breda perspektiv och DLFs mera strikt fackliga.
Peter Olsson april 2012

 

Procedurhandboken

maj 1, 2012 i Artikel, Läst av Peter Olsson | Permalänk

Procedurhandboken praktiska moment för diagnos och behandling Caroline Gertzen Jintoft
ISBN 978 91 44 05018 8
Den här boken fyller ett behov för utbildningsläkare i Sverige som checklista över utförda procedurer. Mera erfarna kan ha den tillhands som en trygghet vid sällsyntare ingrepp. Den kan säkert minska ångesten hos de som åtar sig biståndsarbete om inte den organisation man far med har egna manualer. MSF, läkare utan gränser, har en som delvis överlappar, ”Minor surgical procedures”. Själv har jag många gånger släpat med mig Maurice Kings böcker om kirurgi och anestesi.
Läkare från andra länder, inte minst från de fattigare har ofta mycket praktisk kunskap och erfarenhet.

Kortfattat presenteras i boken nästan 70 olika diagnostiska och terapeutiska ingrepp från många specialiteter. Instruktionerna hamnar på exakt rätt nivå då författaren har utbildningen aktuell. Upplägget är enhetligt med Indikation, Material, Teknik och Tips. Allt i telegramstil och punktform. En del ritade bilder med anatomiska landmärken. För en del anges den latinska benämningen för åtgärden.
Den svenska sjukvården blir alltmer subspecialiserad och det sätter omdömet på prov både vad gäller indikationer och kontraindikationer. Patientsäkerheten kan äventyras av den som gärna vill träna sig själv.
Jag tror jag under mina år i yrket utfört de flesta ingreppen, förutom inläggning av artärkateter, en del endast enstaka gånger och ibland under handledning. I Jokkmokk under över 20 år blir det mycket färre, men en del utförs av annan personal. Vi ska nog ha boken i akutrum eller lilla op-salen.
På insidan av de plastade pärmarna finns A_HLR avancerad hjärtlung-räddning och handlingsplan för luftvägstopp.

Här kommer en del kommentarer och randanmärkningar:
I appendix, som egentligen är en innehållsförteckning uppdelad på specialitet saknas sidhänvisning.
Man kan alltid diskutera och ha olika uppfattning vad som ska vara med i en sådan här bok. Jag saknar reposition av axelledsluxation men tycker att PEF-mätning kunde utgått. Det enda korrekturfelet jag funnit är i texten om PEF-dygnsmätning i hemmet. Det ska vara ut, inte in-blåsningar.
Även frysning av hudförändringar och vårtor kunde tagits med liksom reposition av fingerluxation.
Intubation är med rätta på väg ut till förmån för ex larynxmask.
Vad gäller infarter är det märkligt att inte tekniken från enkla förhållanden att gå in i bukhåla används i Sverige, t o m blodtransfusion kan ges intraperitonealt.
Inte heller nämns fördröjd sekundärsutur vid misstänkt infekterade sår, det verkar vara ett kulturellt motstånd här, men mycket användbart i tropikerna.
Tömning av abscess bör i de flesta fall utföras trubbigt med peang eller fingret.
Vid modifierad König bör man undvika att klippa genom huden vid nagelbandet för att inte få uttalad blödning när stasen släpps. Tekniken är mycket mera skonsam och vi har haft patienter som direkt återgått till älgjakten efter ingreppet. Stor skillnad med lång läkningstid med ursprunglig metod.
Vid främmande kropp på cornea är det viktigt att påtala skillnaden i trubbig och spetsig del av främmande kroppsinstrumentet och att mindre rostring går att skrapa eller fräsa bort.
Vid upphettning av gem till glöd för att punktera nagelhemtom bör man skydda sina egna fingrar (med ett instrument eller kork) som annars riskerar blir brännskadade.
Figuren för axelinjektion blir jag inte riktigt klok på, förstår inte vad som är fram och bak och vilken vinkel som avses. Inte brukar man väl injicera i leden vid luxation?
Vid rektoskopi bör man försöka komma förbi kröken vid 15 cm, om det går ökar informationsvärdet av undersökningen.
Tuppkamvätska för knäartros är helt ute, det var längesen det var modernt, evidensen var svag.
Den enkla ventilen tillverkad ett avklippt finger från en skyddshandske kunde nämnts vid luftning av pneumothorax (bild finns i Lennquists ”katastrofmedicin”). Specialventiler är sällan tillhands när de behövs.
Lokala förhållanden och överenskommelser liksom teknisk utveckling påverkar vilka procedurer vi utför.
Subspecialisterna vill själva ta specialprover för korrekt hantering och preparering. Det gäller till exempel hematologerna. Röntgenologiska bildframställningar har gjort andra undersökningar mera sällsynta, t ex lumbalpunktion.
Barnmorskorna tar i Sverige cellprover från livmoderhalsen, det är läkaruppgift i många andra länder. Här saknar jag tipset att använda tång när det är svårt att komma åt cervix. Man slipper det tråkiga svaret att det inte är representativa endocervikala celler i provet. Det besparar omständiga för patienten oroande omtagningar.
Vi gör inte käkspolningar eller incisioner av halsböld och då visar sig behovet vara mycket litet. Blir paracentes av trumhinnor något att ta med för framtiden, när antibiotikareistensen ökar?

Avslutningsvis vill jag upprepa att detta var randanmärkningar. Boken rekommenderas och kan användas praktiskt i handledning. Det går komplettera med samma kortfattade koncept med ytterligare procedurer. Det blir intressant att se vad som förändras till nästa version.
Kanske skulle boken förutom denna behändiga pappersutgåva ligga på Internet och där med klickbara instruktionsfilmer? Det vore god och modern pedagogik!
Peter Olsson Jokkmokk april 2012

 

Varför ställa diagnosen KOL – om rökaren inte vill?

maj 1, 2012 i Artikel av Peter Olsson | Permalänk

Varför ställa diagnosen KOL – om rökaren inte vill?

Vår uppföljning i ”pv-kvalitet” ledde till reflektioner om det speciella med ”Kronisk obstruktiv lungsjukdom” och varför vi är ambivalenta. Diagnosen beror oftast på rökning, är därmed självförvållad.  Experterna som utformar riktlinjer och utbildning är helt integrerade med industrin och läkemedelskostnaderna är mycket höga till måttliga effekter. En mer strukturerad vård riskerar leda till än mer överförskrivning av läkemedel, som möjliggör fortsatt rökning.
Registret riksKOL kan användas som checklista för en mera strukturerad vård. Tyvärr är dock erfarenheten av andra ”kvalitetsregister” nedslående med grovt misstolkade data, osaklig ranking och ytterligare medikalisering.

 

PrimärVårds-kvalitet
På Jokkmokks vårdcentral valde vi diagnosen KOL som uppföljning i PV-kvalitet (1). Det ingår i beställningen att årligen göra minst två uppföljningar per år. Vår sekreterare utförde förtjänstfullt jobbet med att hitta patienterna med diagnosen i vårt journalsystem VAS. Spirometrier registreras numera i Spirare. Nikotinanvändning har noterats på lite olika sätt, och på olika ställen, under åren som journalen har utvecklats. Fördelen med PV-kvalitet är att vi själva äger vårt resultat och kan jämföra med övriga som registrerat. Redan tidigt fick vi problem, för att få ett rimligt antal registrerade fick vi sträcka ut tidsintervallet längre bakåt än de två år som är instruktionen. Vi valde att ta med de med lägst ålder och som ännu var i livet. Trots det fick vi låga värden på antal spirometrier de senaste åren och notering om fortsatt rökning och även andel rökfria. Kvinnor var rejält överrepresenterade. Skillnader mellan olika läkare noterades i det lilla materialet.
Detta ledde till reflektion då vi i tidigare uppföljningar för andra diagnoser haft ”goda” resultat.
Vad beror då vår ambivalens i förhållande till diagnosen KOL på?
Jag tror att det har med rökning och blygsam medicineffekt att göra. Hur ska vi gå vidare?

Rökning
Vi har certifierade rökavvänjare både för grupp och individuellt, de är skolade i (manipulerande intervju) MI, dvs motiverande samtals-metodik. De skulle kunna motivera patienter även till spirometri och använda resultaten för ytterligare påverkan. Distriktsköterskor möter många i sitt arbete med blodtryckskontroller och andra uppföljningar.

Det förekommer att patienter, kanske mest män, inte vill göra spirometri, de vill inte få  konstaterat KOL. Det är ingen diagnos man vill ha, och kanske inte heller ge. En del vill ha medicin för sin ”astma” för att kunna fortsätta röka. Nyligen hade jag en diabetespatient som rökte, symtom och PEF antydde KOL-utveckling men patienten ville vänta med spirometri till nästa årsbesök. Hur han låg till vad gäller diabetesvärden var han mycket noga med.
Medicinsk behandling i rökavvänjningen är en stor marknad där preparatens biverkningar måste uppmärksammas, gäller inte minst vareniklin.
Rökavvänjning ses ofta ur samhällets perspektiv och blir då fyrkantigt enhetlig. Rudebeck rapporterar hur annorlunda det kan vara ur rökarens perspektiv. (2)
Frekvensen rökare i befolkningen beror i väldigt liten grad på sjukvårdens insatser. Det är helt andra trender som bestämmer. Andelen rökare bland yngre lågutbildade kvinnor är oroande.
Det finns också en intressant skillnad i vår kulturellt betingade föreställning av registrering av olika osunda vanor i journalen. Vi kan utan vidare problem och säkert ganska trovärdigt ange antal paketår och antal cigaretter per dag. När det gäller alkohol däremot protesterar vi mot dåliga och tveksamma mått som har en helt annan stigmatiserande effekt i vårt samhälle.

Spirometri
Vi borde sannolikt öka antalet spirometrier och rikta oss mot rökare över 45 år. Nu utför vi enligt ”spirare” cirka 100/år (på en befolkning på cirka 5000 individer) och det var dubbelt så många kvinnor som män som undersöktes. . I vår uppföljning ingår även de som har astma-frågeställning.
En hel del gör undersökningar i andra sammanhang, via företagshälsovård och många är med i det sk OLIN-projektet.
Undersökningen skulle bli mera lätt tillgänglig om fler sjuksköterskor lärde sig utföra och dokumentera, men läkare måste nog stå för den inte alltid så enkla tolkningen av data.
Diagnostiken är i riktlinjer något förvirrande. Oftast anges under 0,7 i kvoten FEV1/FVC och över 65 år under 0,65. Samtidigt anges grad I klassificeringen enl GOLD över 0,8 eller 80%. Den stora volymen av patienter är i tidiga stadier.
Ofta är det svårigheter att genomföra spirometri vid mera avancerad KOL och vi har få registrerade med riktigt låga värden (eller annorlunda uttryckt grad III och IV). Vi tror att dessa ändå är omhändertagna och diagnosticerade av oss eller lungklinik. Associerade sjukdomar kan vara mera insatskrävande och KOL-diagnosen hamnar då i bakgrunden.
Tidigare har vi fört en lång, lite snårig, diskussion om vad det skulle innebära att skaffa blodgasanalys till vårdcentralen. Det aktualiserades av en helt annan typ av patient. Med alltmer avancerad teknologi ställs nya kvalitetskrav, ibland dygnet runt, året runt som vi då ska leva upp till och ha kvalificerad läkarresurs för. Vi har ännu avvaktat till skillnad från en del andra  vårdcentraler i glesbygd.
Syrgasmättnad utförs enkelt och ofta både i ambulans, akutrum och på OBS-avdelning.

Experter hårt bundna till industrin
Ytterligare en orsak till vår ambivalens i förhållande till diagnosen KOL är specialisternas närmast totala integration med läkemedelsindustrin. Detta skiljer kanske inte så mycket från övriga stora områden inom primärvården som hypertoni, hjärtkärlsjukdomar och diabetes.
När Läkemedelsverket samlar till utformande av nya rekommendationer 2009 (3) är jävsdeklarationerna visserligen inte angivna i detalj men det är enkelt att fastslå att industrin var väl företrädd. (4). Deltog det överhuvudtaget någon oberoende expert som kunde värdera evidensen i bakgrundsdata?
Behövs det verkligen en myndighet som mellanhand när industrin utformar riktlinjer och rekommendationer. Ska man kanske se LMV mera som en moderator av olika industriintressen?
Spelar jäv någon roll? Det anges inte ännu för författare till Läkemedelsboken, inte heller när vår fackliga tidskrift, Distriktläkaren, presenterar en (välskriven) KOL-översikt (5). Intresset verkar mycket lågt, grävande journalister som annars undersöker jäv i andra samhälls-sektorer verkar helt acceptera förhållandet. För övrigt borde jävsdeklarationerna vara betydligt mera specifika så det framgår storleksordningen på anknytningen. Nu går det ofta inte skilja på de som får 5 000 kr/ år från de som får 500 000/år (eller mer) i ersättning eller anslag

Stor kostnad och liten effekt
När Läkartidningen nyligen upplät utrymme för ett antal professorer om kvaliteten i KOL-behandling (6) begärs ingen jävsdeklaration. Ett uppenbart brott mot regler för  författare till artiklar i tidskriften. Redaktionen presenterar en sådan, i efterskott, efter påpekande, motvilligt, efter långt om länge, på undanskymd plats på LT-webb.
En noggrann analys av argumenten i artikeln visar på en total överensstämmelse med synpunkter från industrin. Är det då självklart att det blir så?
Relativt ofta nämns i artiklar och årsberättelser problemet med överförskrivning i förhållande till riktlinjer, men knappast någon vettig strategi för att åtgärda problemet. Prevalens för olika grader av KOL visar  även var den stora försålda volymen förekommer, nämligen i de stadier där det inte finns evidens, eller där denna är svag.
En detalj kan tyckas, men KOL-medicinering utgör den i särklass största kostnaden (för en enskild diagnos) för samtliga vårdcentraler i Sverige. Så om den största delen av förskrivningen är på tveksam indikation, med bristande stöd i vetenskaplig evidens, och tvivelaktig effekt är ju situationen allvarlig och betydelsefull.
Kostnaden för medicin för en enskild patient kommer snabbt upp i tio-femton tusen kronor per år enbart för KOL-läkemedel.
Som invändning till denna kritik kan hävdas att inhalationerna av betastimulerare, cortison och antikolinerga har revolutionerat vården. Antalet sängplatser på lungklinikerna är numera en bråkdel av hur det var i början av min karriär. Då var patienter på mottagningar med inhalationer, astmadropp och teofyllin mycket vanliga. Förutom psykiatrins förvandling är detta kanske den mest anmärkningsvärda förändringen utöver kardiologins enorma expansion.
Kan dagens ganska ostrukturerade förskrivning ändå träffa hyggligt rätt och den samhälleliga effekten blir betydligt bättre än i de små enskilda, tillrättalagda studierna som tröstlöst försöker påvisa effekter i patientgrupper av väl utvalda preparat för att kunna hävda evidens i nästa samling av industriexperter för riktlinjeförfattande. När inte detta går, de objektiva resultaten uteblir, efterfrågas antal akutbesök eller patientupplevelse, och det är ju svårt att argumentera emot.
Ytterligare en fråga som riskerar att undervärderas vid jävsituation är relevanta biverkningar av given behandling, Till exempel vilken andel av den osteoporos som förekommer i allvarligare grader av KOL beror av medicinering.
Så gott som all utbildning inom astma och KOL är finansierad och anordnad av industrin vilket med tanke på ovanstående är mycket olyckligt. Det främjar inte utveckling och självständigt kritiskt tänkande.

RiksKOL
Vi blir tillfrågade av koordinatorn, som faktiskt tidigare arbetat i Jokkmokk, om deltagande i registret. Anslutningen är mycket gles i Norrland. Antalet registrerade  i landet är ännu endast någon procent jämfört med diabetes i NDR. Förekomsten sägs vara likartad,  ungefär lika många individer har KOL som diabetes.

Den som är intresserad kan i Årsrapporten RiksKOL(7) se vad som registreras (persondata, diagnos år, rtg, ekg,utbildning om KOL, längd vikt, lungfunktionsmått, rökvanor, övriga kroniska diagnoser, exacerbatoner, symtomskattning, vaccinationer, saturation ev blodgas, paramedicinsk kontakt, aktuell medicinering)
Argumentet att registreringen är en lämplig checklista vid bemötande av patient har jag personligen inget emot. Vi skulle i journalen kunna använda en liknande sammanställning, översikt, som vi använder för diabetespatienter. Ännu bättre vore om översikten gjordes flexibel för terapeuten.  Denne skulle kunna lägga till eller ta bort variabler. Det är också viktigt att påpeka att utvecklingen måste gå mot förenkling också vad gäller inmatning av data. Det som datorjournalen ska göra är att sammanställa efterfrågade data för överblick. Översikten är också en lämplig plattform vid teamarbete. Här kan läkare, subspecialist, sköterska, dietist, sjukgymnast och arbetsterapeut etc se vad övriga bidrar med. För KOL är det som registreras i Riks KOL relevant för en översikt på samma sätt som det som registreras i NDR är relevant för diabetespatienten.

De kolleger som upplever checklistor som styrande och tvingande måste få avstå, det är viktigt att acceptera olika arbetssätt.

Invändningen att många patienter har flera kroniska diagnoser måste lösas med en lämplig översikt även för dessa patienter. Det handlar bara om hur och ur vilket perspektiv man läser journalen.

Vår erfarenhet av uppföljning i ”kvalitetsregister” är dock mycket negativ. Märkliga och felaktiga, tendensiösa tolkningar och ranking är vanliga.  Inmatade data duger inte för sådana analyser. Ofta förenas detta med krav på ytterligare medikalisering och målnivåer för  förskrivning av farmaka utan hänsyn till vad patient, anhörig och läkare kommer överens om i konsultationen. Sällan handlar det om ”kvalitet”, vad gäller till exempel pressat blodtryck och HbA1C har setts en ökad mortalitet.
Journalföring i en systematisk form som en översikt överensstämmande med RiksKOL möjliggör också registrering. Är det något vi önskar?
För övrigt borde både styrgrupper och utdatagrupper i register öppet redovisa jävsdeklaration.

Patientens medbestämmande?,
Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska patienten vara delaktig i vård och behandling. Det tas knappast hänsyn till i förenklade riktlinjer eller målsättningar i uppföljningar.
Hur ska man se på medicinering för att möjliggöra fortsatt rökning, till hög kostnad? Är det en tveksam moralistisk hållning att bara väcka frågan?

ACG
Kommer att användas för ersättning av vården även i Norrbotten. Individer med olika diagnoser tilldelas olika vikt . KOL blir då viktigt att diagnostisera ur vårdcentralens perspektiv. Vi bör ju åtminstone överväga diagnosen om vi medicinerar eller förnyar recept från lungkliniken? Ska vi göra det mot patientens vilja och vad blir hälso-effekten på sikt?

Strukturerad vård
Reflektionen efter vår genomgång i pv-kvalitet mynnar ut i behov av fler spirometrier men även en mera strukturerad vård. Vi bör erbjuda uppföljning, rökslutarstöd, vaccinationer, spirometri, kostrådgivning, sjukgymnastik och arbetsterapi på samma sätt som vi har en arsenal av förslag och insatser vid diabetes, hjärtsjukdom, långvarig värk och andra kroniska diagnoser. Då måste vi samarbeta mellan olika vårdgivare. Den ångest som uppstår vid lufthunger är smittsam. KOL-rehabilitering kan vara viktig för att fördela ansvaret.( 8)  Stöd kan vi ha i handläggningsöverenskommelse i Norrbotten HÖK.(9)

 

Peter Olsson/Jokkmokk feb 2012

Jävsdeklaration: Offentliganställd allmänmedicinsk specialist.

Referenser:
1.www. Pv-kvalitet .se
2. Rudebeck CE. Var och en slutar röka på sin  fason. Läkartidningen 2011;108:2425
3. Läkemedelverket 2009, Behandlingsrekommendation KOL
4. Jävsdeklaration LMV 2009, endast på nätet
5. Lisspers Karin. Folksjukdomen KOL- en utmaning i primärvården. Distriktläkaren 2011 nr 5 s 7-11.
6. Larsson K et al. Så blir KOL-vården bättre. Läkartidningen 2011;108:1604-5
7. RiksKOL årsrapport
http://www.ucr.uu.se/rikskol/index.php/arsrapporter/doc_download/37-arsrapport-2010
8. Zackrisson AB. KOL-rehabilitering i primärvård lär patienten hantera sin sjukdom. Läkartidningen 2012;109:210
9. Handläggningsöverenskommelse KOL, Norrbottens läns landsting

 

ST i stostad OCH glesbygd – e-intervju med Anna Borg (bild)

maj 1, 2012 i Artikel av Peter Olsson | Permalänk

ST i Stockholm OCH Glesbygd! e-intervju med Anna Borg

Hur kommer det sig att du gör en period som ST-läkare i Jokkmokk?
Jag tycker att utbildningen till allmänläkare ska göra oss kompetenta att arbeta inom hela landet. Under min ST-tid inom allmänmedicin på vårdcentral i Stockholm så har jag emellanåt funderat över om min utbildning är tillräcklig för att framöver kanske arbeta utanför storstädernas närområden.  I samband med att jag gjorde MITT-I-ST i höstas så diskuterade jag detta med min värderare Anders Lundqvist som tyckte det var en bra idé att komplettera med randning i glesbygd. Vad jag vet har ingen gjort någon liknande sidoutbildning tidigare. Det är ju detta som är så fantastiskt med vår utbildning, att jag kan fylla den med ett innehåll som passar just mig.

Hur löser du det rent praktiskt/ekonomiskt?
Eftersom jag har familj med 3 barn så kan jag  inte vara borta veckor i sträck, utan åker enstaka veckor. Nattåg på söndag och framme på måndag förmiddag. Sedan hem på fredag igen. Klart att det hade varit bättre med sammanhängande period, men det passar inte just mig. Nu tar det lite längre tid att lära sig logistiken på vårdcentralen och att komma in i journalsystemet. Tanken är att få ihop ca 8 veckor under mitt sista år som ST. Nu är jag här för tredje gången.

Lön har jag som vid alla sidoutbildningar från min vårdcentral i Stockholm, men resor och uppehälle står Jokkmokks vårdcentral för. Det var en förutsättning för att jag skulle få det hela att fungera. Min utbildningspott äts upp av de obligatoriska kurser som vi ska gå under ST-perioden.

Vad skiljer sig mellan arbete i storstad och glesbygd?
Hos oss söker patienter i ett mycket tidigare skede läkare. Jag ser ofta patienter dag 1 vid tex ”ont i halsen”. Ersättningssystemet i Stockholm gör att specialister bör träffa drygt 70 patienter i veckan och då tar man in det som tidigare kunde hanteras av sköterskor. I Jokkmokk träffar sköterskorna patienter för bedömningar och råd och jag kommer in först vid oklara fall. Här gör jag också telefonbedömningar mycket mer än jag är van vid.

Sedan uppfattar jag det som att stora delar av befolkningen väntar med att söka sjukvård, ibland lite för länge. Jag har aldrig stött på så många patienter med högt blodtryck som under mina få veckor här. Så möjligen har tillgängligheten en vinst där. Men visst, patienterna hos oss har inte 5-6 mil till vårdcentralen.

Men största skillnaden är alla avvägningar som jag gör här och som man sällan ställs inför i en storstad. Jag tänker ett varv extra när jag vet att patienterna får åka 10-15 mil för vidare vård och utredning. Bollar nog mest dessa frågor med min handledare på vårdcentralen.  Man får försöka göra det bästa för patienten i dennes situation, utan att för den skull göra för lite! Och det skiljer sig en del i tänk jämfört med hemma där jag kan skicka patienter på CT- drop in och vb får MR med någon veckas väntetid.

Fördelen i Jokkmokk är ju tillgången till obs-platser vilket framför allt höjer kvaliteten på vården för de äldre patienter samt möjligheten till slätröntgen. Ovärderligt för patienterna.

Vad kommer du att ta med dig av detta i framtiden?
Jag har fått en bra inblick i hur arbetet som allmänläkare kan se ut när man inte har max 1 mil till närmaste akutsjukhus och där patienterna ibland åker 7-8 mil för att komma till vårdcentralen. Det påverkar definitvt hur man arbetar. Sedan tycker jag alltid att det är värdefullt att lyfta blicken och ta in nya intryck.

Jag kommer också vara bättre utrustad om jag någon gång framöver väljer att kombinera arbete i Stockholm med att jobba ute i landet, vilket jag haft funderingar kring.

Men framför allt kommer jag bära med mig några av de patienter jag mött och vars levnadsvillkor är långt ifrån de jag normalt möter.

Synpunkter på VAS? Älskar Du vårt kära journalsystem?
Jag har tidigare jobbat i 4-5 olika journalsystem och aldrig aldrig i något så invecklat som VAS.
Det finns nästan inget i systemet som är självinstruerande och mängder med ologiska knapptryckningar och kommandon för att komma vidare.Ska man ordinera iv läkemedel på inneliggande patient så tryck ”ctrl G”, Märkligt… Ska jag skriva remiss till Sunderby så hittar jag det inte, eftersom man måste veta att det ska stå LB innan!
Skulle säga att 50% av min energi har gått åt till VAS under mina första veckor här. Näst intill omöjligt att använda som ett effektivt arbetsverktyg i mina ögon.

Glesbygdsmedicin Åre

maj 1, 2012 i Föreningar, Konferens av Peter Olsson | Permalänk

Tyvärr krockade mötet med arrangemang i Norrbotten, rapportera gärna! Här kommer programmet:

”Ett sätt att jobba, ett sätt att vara, ett sätt att leva”

Svensk Förening för Glesbygdsmedicin

 inbjuder alla intresserade till 12 nationella konferensen i Glesbygdsmedicin

i Åre, Fjällgården 25-26 april 2012.

Alla medlemmar och andra intresserade är välkomna till ÅRSMÖTE den 26 APRIL kl 08.00 – 09.30, Fjällgården. Dagordning fås på mötet, Verksamhetsberättelse bifogas.

 

”Glesbygdsmedicn, primärvård i framkant”

 

Välkomna att delta i ett spännande program!

Vi startar med presentation av allmänmedicinsk forskning i glesbygd, följt av aktuella fria föredrag. På onsdagseftermiddagen har man chans att delta i flera av de praktiska verkstäderna.

Dr John Wynn Jones, President i Euripa, europeiska WONCAs rurala gren, kommer att hålla torsdagens huvudföredrag som följs av en paneldebatt med primärvårdschefer i glesbygdslänen, tongivandeglesbygdspersonligheter , politiker och sist men inte minst distriktsläkare och ST läkare samt andra intresserade. Som avslutning ligger fokus på rekrytering och utbildning

 

PROGRAM och inbjudan finner du i bifogad PDF fil, inklippt som text nedan eller på denna länk http://glesbygdsmedicin.info/aare2012/Program%20are%2025-26april%20redigerad%20AF%2015%20feb.pdf

Vi saknar mångas medlemsavgifter. Ett billigt medlemskap, betala in 150 kr på Bg 5358-6756 skriv namn och mailadress i meddelanderutan. Välkommen med som medlem!
Vi startar med presentation av allmänmedicinsk forskning i glesbygd, följt av aktuella fria
föredrag. På onsdagseftermiddagen har man chans att delta i flera av de praktiska
verkstäderna.
Dr John Wynn Jones, president EURIPA, WONCAs rurala gren kommer att hålla
torsdagens huvudföredrag som följs av en paneldebatt med primärvårdschefer i
glesbygdslänen, tongivande glesbygdspersonligheter, politiker och sist o inte minst
distriktsläkare och ST läkare samt andra intresserade. Som avslutning ligger fokus på
rekrytering och utbildning. Programmet följer nedan, revideras fortlöpande på vår
hemsida www.glesbygdsmedicin.info
Konferensavgiften 2000 kr inkl. måltider
tillkommer logi Fjällgården
Anmälan med namn, telefonnummer, mail till konferens@fjallgarden.se
Ange gärna önskemål praktiska momenten onsdag eftermiddag
Fjällgården www.fjallgarden.se ligger mitt i backen,
nås med klassiska Bergbanan eller bil, Åre HC ligger 20 min promenad efter man tagit
bergbanan halvvägs. Bergbanan går 00, 20, 40 varje timma

Program Fjällgården ÅRE 25-26 april 2012

Onsdag 25 april
8.00 – 09 30 Registrering och kaffe
09.45-10 00 Välkomna! Ordförande Anna Falk och Verksamhetschef Alf Lerner Åre HC
10.05–12.30Tema 1 Forskning och vetenskaplig verksamhet i glesbygd
moderator Prof. Christer Andersson Umeå univ., dl Arvidsjaur
Dr Peter Berggren, Storumans sjukstuga
Forskningsrapport Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman
(25+5 min)
Dr Mats Agnvall, Åre Hälsocental
Skidskador 20 år I Åre
(15 +5min)
Dr Gunnar Nilsson, Myrvikens HC
Män väntar längre med att söka sjukvård vid hjärtinfarktsymptom
(15+5)
Dr Per Magnusson, Järpens HC, ordförande läkemedelskommittén Jämtland (15 +5)
Äldres läkemedel i glesbygd
Dr Eva Samuelsson, Krokoms HC, lektor allmänmedicin Jämtland (15+5)
Behandling av inkontinens via nätet www.tät.nu
Dr Mikael Lilja, Odensala HC (20+5)
Fetma och blodsocker ökar mest bland unga i Norr- och Västerbotten, trender 1986-2009
12.30–13.20 Lunch

Onsdag em. 13.30–17.00
Tema 2 Medicinska verkstäder ( välj ett av alternativen )
Alternativ 1: Fjällgården 2 stationer+ studiebesök Åre HC

1330 -15.00
Station I Hjärt- o lungräddning
D-A- HLR, hjärtkompressioner, luftvägar, defibrillering
Peter Roos Åre HC, Carina Keskitalo Storumans sjukstuga
Station II Fria Luftvägar
Dr Magnus Hultin , helikopterläkare , narkosläkare Sunderbyns sjukhus
15.00–15.30 Bergbana + promenad till Åre HC
15.30–16.30 fika + presentation av ÅRE HC
Alternativ 2: Åre Hälsocentral 3 stationer
Bergbana + promenad till Åre HC
14.00–17.00
station I ABCDE -övningar-patient med hotade vitalfunktioner, simulator
Dr Peter Berggren, Distriktsläkare Storuman Sjukstuga
station II Reponering
Dr Mats Agnvall, Ortoped Åre HC
station III Avancerad Proktologi i primärvård, sclerosering , slyngning mm
Dr Lars Agréus, Distriktsläkare Öregrund, professor i allmänmedicinsk
gastroenterologi, Karolinska Institutet
19.00 MIDDAG Fjällgården

Torsdag 26 april

08.00-9.30 Årsmöte svensk förening för Glesbygdsmedicin
09.30-09.50 Fika
Tema 3 Glesbygden är en arena för utveckling av en primärvård i framkant
moderator Anders Ehnberg, Dl Närsjukvården Strömsund
09.50-10.10 Dr Alf Lerner Åre HC Glesbygdsmedicinens roll för och i en turistort
10.15–11.10 Dr John Wynn-Jones, Wales, President EURIPA, WONCAs
glesbygdsmedicinska gren i Europa
“Rural Practice – Changing Aspirations into Reality” – en överblick över framsteg
och framtida utmaningar för hälso- och sjukvård I glesbygd I Europa och världen.
* What is meant by quality care in the rural setting and how do we achieve it?
* What can we learn from experiences in other countries and are their experiences relevant?
*How can we bring rural practice into the academic mainstream?
*Developing relevant rural curricula and research strategies
*Identifying good practice in Europe
*What will rural practice look like in the future? Future demographic projections and
technological possibilities
11 15-12.30 Paneldebatt med inbjudna företrädare för professionen, politiken och
administrationen. Vilken strategi har vi i frågorna som ställts under förmiddagen?
Dr John Wynn Jones, Dr Mats Bauer VD Svenska Läkaresällskapet, Dr Margareta
Berglund Rödén landstingsdirektör Västernorrland, Olle Christmansson PV chef
Jämtland, Dr Eva Jaktlund ordförande SFAM, Dr Anders W Jonsson vice partiledare
Centerpartiet, Dr Markus Kallioinen chef beställarenheten primärvård Västernorrland,
Dr Alf Lerner verksamhets chef Åre HC, Dr Jonas Raastad landstingsdirektör
Västerbotten
12.30–13.30 LUNCH
13.30-15.0 Tema 4 Rekrytering och utbildning i glesbygd – praktik och vision?
Moderator Dr Anna Falk studierektor Västernorrland, dl VC Ånge
* How do we train a workforce to work in rural practice and how do we ensure retention?
Inledning av dr Wynn-Jones. Alla deltagare I fm paneldebatt välkomna att delta!
Konkreta rapporter från ST på VC i glesbygd. AT i glesbygd – hur är läget?
Dr Elin Khokhar dl Backe, Olle Christmansson PV chef Jämtland, Dr Sara Backlund ST
Dorotea och ordf. SYLF Västerbotten, Dr Cecilia Högberg AT studierektor Jämtland, dl
Brunflo, Dr Lena Lilja ST studierektor Jämtland, Tanya Ni ST Strömsund
Välkommen till Svensk förening för Glesbygdsmedicin, öppen för alla intresserade!
Vad är glesbygd? I sjukvårdssammanhang handlar det redan vid en transporttid över 30 min
om att vården behöver vara organiserad så att personal är van att handlägga sjukdomstillstånd
och situationer som i städerna oftast räknas som sjukhusens ansvar. Det ställer krav på
ledarskap och organisation och kräver en bred medicinsk kunskap om både akut och kronisk
sjukdom, trauma, vård på sjukstugeavdelning, rehabilitering, men också ökade krav på ansvar
för t ex psykiatri och palliativ vård i hemmet.
Två huvudprinciper kännetecknar god glesbygdsmedicin:
Den är en integrerad del av vårdkedjan, t ex med ambulansverksamhet, räddningstjänst och
slutenvård, med god kommunikationsteknologi och tekniskt utrustning.
Verksamheten behöver vara differentierad till lokala unika förhållanden för säker, effektiv,
likvärdig, evidensbaserad vård så nära patienten som möjligt – vilket kan innebära sjukstugor
eller glesbygdssjukhus med heldygnsvård.
För detta behövs dessutom en ingående kunskap om människors sociala, psykologiska,
ekonomiska och samhällsstrukturella villkor i glesbygd
Varför Svensk förening Glesbygdsmedicin?
Vi vill främja utvecklingen av hälso- och sjukvård i glesbygd.
Vi arbetar för att öka kunskapen om glesbygdsmedicin, skapa nationellt och internationellt
samarbete kring forsknings- och utvecklingsprojekt och främja en god grund- och
vidareutbildning för läkare verksamma i glesbygd.
Som medlem är du välkommen till ett nätverk av läkare och övriga verksamma i glesbygdens
sjukvård. Årligen ordnar föreningen ett nationellt tvådagars möte med gediget program och med
tid för utbyte av erfarenheter.
Föreningen önskar organisera alla läkare och andra med intresse för glesbygdsmedicin.
Associerad medlem av Svenska Läkaresällskapet sedan 2005.
Anmäl dig genom att betala medlemsavgift 150 kronor på bankgiro nr 5358-6756
Ange din mailadress!
Mer information på vår hemsida www.glesbygdsmedicin.info

Att läsa eller lyssna

maj 1, 2012 i Artikel av Peter Olsson | Permalänk

Eva de Fine Licht-av det vackra ljuset- sände budkaveln ti ll mig, vad skulle jag skriva om? (till kulturspalten Allmänmedicin)

Att läsa eller lyssna
För mig spelar litteratur en stor roll . För många andra i min generation blev musiken viktigare. Ungdomens film och i viss mån teaterintresse har avtagit. Hur blev det så?
I mitt hem med mycket unga föräldrar fanns inte många böcker (och inga instrument) men min far som aldrig fick någon högre utbildning har alltid läst. Min mor hade ett intresse för poesi och samlade som vuxen student en astronomisk summa av unviersitetspoäng.

Tidiga minnen är stora kassar med böcker från det lilla filial-biblioteket i Växjö. Lätt tillgänglig kultur är viktig, det speglar ett samhälles utvecklingsnivå. Olika slukar-perioder och inriktningar avlöste varandra, parallellt med fotboll och tjejer. Ungdomsdeckare med gröna ryggar följdes av pocket , Bill och Ben, enstaka klassiker.
Någon särskild riktning eller plan har min läsning aldrig haft. Den har varit lust och slumpstyrd.
Endast tidvis har jag sparat de böcker jag läst, andra har haft sina skivsamlingar.
Böcker tar plats, en del av min samlade läsning finns nu på vinden i min sommarstuga i Blekinge. Där hittar jag ibland små gulnade pärlor för omläsning. Det går inte förutsäga vilka som får förnyad aktualitet. Därför är det svårt att kasta bort eller göra sig av med böcker. Ett hem utan bokhyllor känns inte riktigt inrett. Visst är det intressant att se vad folk har i sina hyllor! En bok är alltid lätt att ge, men också ta emot, som present! Många gånger har jag med stor behållning läst sådant jag inte bestämt eller valt själv. En del har varit gåvor från mina barn. En god bekant som nu försett mig med ljudböcker har ett historiskt intresse.

Rädslan att förlora boken som ett påtagligt ting, ett rent fysiskt objekt har påverkat hur jag hanterat den tekniska utvecklingen. Nu är gamla datorers minnen överfyllda med inlästa mp3-böcker. Det blir meningslöst i en framtid. Cyberrymdens streamade filer löser tillgängligheten. Att då lägga på minnet blir otidsenligt. Men inte blir det som att leta i sina dammiga vrår och högar för att hitta något man vill läsa om eller citera.

Nyligen fann jag en anspråkslös liten utgåva av Rolf Edberg om en filosofisk fjälltur. Det var ur samlingen ”En bok för alla”, billiga kvalitetspocket. Försöker läsa klassiker då och då, vissa menar att man inte borde läsa annat. I unga år läste jag en hel del Strindberg, det följdes av Ivar Los mäktiga författarskap, även PO Enquist har jag slukat det mesta av.

En uttalad ambition på senare år har varit att även ta del av sådant som jag i förväg vet att jag inte är överens med. Det gäller inte bara romaner utan även sakprosa och tidskrifter. Av min kära svärmor har jag fått några nummer av magasinet Axxess. Tanken är inte bara att reta upp mig (så läste jag en tid SvDs ledare) utan att verkligen försöka lyssna till och förstå andras synsätt och världsbild. Biografier o memoarer lär fängsla mera ju äldre man blir. Från årets bokrea har jag Henrik Berggrens Palmebok. En sådan tegelsten kan jag riktigt längta efter att få tid att försjunka i.
Isoleringen vid avlägsna gudsförgätna platser i tidigt biståndsarbete var för mig inget problem så länge det fanns olästa böcker tillhands.

Leif GW Persson skriver i ”Gustafs grabb” om hur mycket tid, antal timmar, han lagt på läsning genom åren. Det finns risk att den nördige bokmalen blir en världsfrånvänd glasögonorm, en isolerad religiös läsare. Min sambo gillar inte när jag avskärmar mig med hörlurar och under timmar inte är särskilt pratbar eller huslig. I lagom mängd ger läsningen påfyllnad av tankar, idéer och erfarenheter helt oberoende av tid och rymd. Att man skulle bli bättre människa (eller läkare) av läsning motsägs av litteraturvetare.

Min ambition är att kasta ner några noteringar om varje läst bok, kort eller långt, och märker hur nyttigt det är att formulera tankarna, som att skriva journal eller dagbok. Inte på nivån ”recension”eller ens presentation utan betydligt mera preliminärt.

Jag är allätare, från Kapuscinski till Tranströmmer, har aldrig varit noga med genrer. En extra dimension är om man känner eller har träffat författaren. Bland Jokkmokks många författare märks Yngve Ryd. Hans exakta och välskrivna sakprosa om praktisk kunskap liknar mycket den mest stilsäkra och uttrycksfulla lyriken. Poeten Maria Wedin har flyttat och berättaren och konstnären Hans Andersson har lämnat oss.

Som tidsfördriv läser eller lyssnar jag på deckare. De är ofta ganska ytliga, enkla och stundtals illa skrivna. Men som ljudböcker fungerar de utmärkt, mera komplicerade texter är värre att följa.( Har det att göra med vilket sinne som används, syn eller hörsel, öga eller öra?) Kriminalromaner speglar ofta trender i samhället, inte bara i beskrivningen av brott och kriminalgåtor, utan även i gestaltningen. Ändå har jag svårt att förstå det svenska deckarundrets enorma framgångar utomlands.

Den tekniska utvecklingen påverkar min läsning i framtiden. E-boken som jag ännu inte prövat blir kanske självklar för mina barnbarn. Nostalgiskt minns jag högläsning av hela Blyton-böcker som familjefar med stor barnaskara.

Vill avsluta med en annan hissnande upplevelse i all sin enkelhet. Har ärvt några böcker efter min framlidne svärfar. I marginalen finns ibland, ofta med blyerts, små noteringar och synpunkter på texten som för mig blir sällsynt levande på ett helt nytt oväntat sätt.

Nu lämnar jag över budkaveln till Patrik Warg, vår konstnärlige ST-läkare, möjligen med sonen som illustratör?

Gustavs grabb, Leif GW Persson, ISBN 9100126845

maj 1, 2012 i Läst av Peter Olsson | Permalänk

Roman om en klassresa. Författaren har blivit folkkär, även jag har fallit lite för charmen med det egensinniga och otvugna hos den som kan klä sig hur han vill och säga vad han vill, han har sitt på det torra. Men ändå beskriver sig som socialdemokrat. Sommar och vinterprogrammen har varit lysande – vi har en gemensam känsla för robusta andliga sånger.
Förhållandet till modern är komplicerat. Jag har väl också gjort ett klassbyte om än i mycket blygsammare skala som den förste akademikern i släkten. Känner igen priserna från mjölkfrämjandet i skolan, minns faktiskt att jag fick en stor medvurst i pris.
Böckernas och läsandets betydelse, flickornas och kvinnornas lockelse och det allt överskuggande intresset och hur man kan göra bort sig totalt. Fadern idealiseras.
Andra delen om Geijer affären är skriven ur ett annat perspektiv.
Den sista delen har jag ringa utbyte av, författandet som gett rikedomen tycker jag är sämst genomarbetad.

Unni Lindell Mörkermannen ISBN 9789164221865

maj 1, 2012 i Läst av Peter Olsson | Permalänk

Komplicerad men trovärdig intrig. Cato Isaksen är tydligen en av deckarhjältarna i Norden. Liknar inte mycket det som jag tidigare läst där författaren tillsammans med Mark Levengood samlat barns utsagor som Gamla tanter lägger inte ägg.

Sara Paborn Släktfeber ISBN 9789173372497

maj 1, 2012 i Läst av Peter Olsson | Permalänk

Jag är osäker på i vilken genre boken är skriven. kallas det
”feel-good”? Får jag någon behållning, når den mig inte riktigt finns något kvar efter läsning/lyssning? Hur beskrivs egentligen människorna?

Sigrid Combuchen Spill ISBN 9789113029887

maj 1, 2012 i Läst av Peter Olsson | Permalänk

Beskrivs som en ”damroman”, spännande och välgjort, många skarpa iakttagelser och formuleringar, meningen med livet, kvinnans utsatthet och ”spill” förekommer även i det som återanvänds i bygge, perpektivskiftena är flera och sanning/fiction blandas, vill läsa mer av denna författarinna.

Silke Scheuermann Timmen mellan hund och varg ISBN 9789185849017

maj 1, 2012 i Läst av Peter Olsson | Permalänk

Internationellt uppmärksammad som generationsroman om kärlek och hatkärlek mellan två systrar.Till del skarpsynt men berörde mig inte riktigt.

Alex Schulman Att vara med henne. ISBN10 916432662

maj 1, 2012 i Läst av Peter Olsson | Permalänk

Författaren är bara ytligt känd av mig, om jag förstår det rätt har han gjort framgång genom elaka bloggar eller krönikor. Sedan skrivit mjukare om sin far.  Tror Andreas tidigare noterat om denna bok. Jag förstår int vad som är allmänt intressant i detta privata måste man känna till mera om personen eller varför blir det hela utan mening för mig? Ska det vara självanalytiskt? Är det kanske en generationsfråga.

Jonas Moström . Hjärtats mörker. ISBN 9185625957

maj 1, 2012 i Läst av Peter Olsson | Permalänk

Det var en patient som tipsade mig om författaren som hon läst många böcker av, en av våra kvinnliga kulturbärare. Förrfattaren är läkare,och läkare finns även i persongalleriet där det förekommer ett radarpar läkare och kriminalare.
Fördomar som förhindrar att se det som sedan blir uppenbart.
Jag lyssnar/läser många deckare, här tänker jag på rytmen, och en del utfyllnad om vad personerna äter och gör. Utspelar sig i Sundsvall.

Rolf Edberg, Spillran av ett moln ISBN 7448-078-2

maj 1, 2012 i Läst av Peter Olsson | Permalänk

Tänkvärd omläsning av en gammal”En bok för alla”

En man i 50-årsålden(?) vandrar med sin 17-årige son i norska fjällvärlden och vandringen avslutas i västkustens skärgård. Inom denna ganska tunna ram samlas reflektioner över människans villkor här på jorden. Stilen är lätt men genomarbetad. Jag kan känna igen fjällvandringens väldiga naturintryck som stimulerar till existentiella tankar. Man startar vid Jotunheim. Boken är skriven för 50 år sedan men känns ändå aktuell. Naturligtvis har en del frågor ändrats något men inte själva grundperspektivet. Kärnvapenhotet vilar tungt liksom krigshot. Lärda och intressanta funderingar kring människans utveckling och ursprung, astronomi och universums utforskande, ekologi, natur och kultur. Hur detta speglas i aktuell vetenskap och historiskt i gamla urkunder, religionernas historia. Ett annat hot är befolkningsexplosionen och jorderosionen liksom vattenbrist. Miljöförstöringen och gifter i jordbruket. Allt utformas till en slags världsåskådning som jag i mycket kan sympatisera med. Framtidsvisionen är vagare men förutser globaliseringen både som hot och möjlighet.

Författaren visar sig i Wikipedia ha en omfattande bokproduktion, var socialdemokratisk journalist och chefredaktör, ambassadör i Oslo och blev landshövding i Värmland.

Under läsningen funderar jag på vad Edberg hade tänkt om kartläggningen av genomet, krigen om oljan, dagens prognoser om en avstannande befolkningstillväxt, klimathotet och IT-revolutionen.
Om beskrivningen verkar negativ får man tänka på mottot i inledningen:
”Det finns bara ett hjältemod i världen: att ta världen för vad den är och älska den.” (Romain Rolland).

Katerina Janousch Sommarbarn ISBN 9789185625437

maj 1, 2012 i Läst av Peter Olsson | Permalänk

Katerina Janousch Sommarbarn ISBN 9789185625437  Läste en mycket negativ recension i Expressens web, detta var under tiden jag lyssnade, effekten blev densamma so m jag hört att gamla läkemedelsrepresentanter använde när någon var kritisk mot dem fick de istället medhåll av övriga, man vill vara snäll mot och tar parti för den som blir angripen. Det sägs att de hade särskild träning att unyttja detta.
Speglar nittonhundratalets historia genom flickan som tvingas flytta från tjeckoslovakien till Danmark och Sverige. Jag tycker den är välskriven och intressant.

Willy Josefsson Den fjärde punkten ISBN 9789197652216

maj 1, 2012 i Läst av Peter Olsson | Permalänk

Willy Josefsson Den fjärde punkten ISBN 9789197652216
Jag känner väl igen författarens röst från OBS-kulturkvarten som jag följde i många år. Boken är välskriven med en intressant intrig kring barnamord och pedofili, lär internationellt nått viss framgång, Utspelar sig i Lundatrakten, en kvinnlig präst i huvudrollen.

Åsa Lantz Vart tog den söta lilla flickan vägen ISBN 9789174292152

maj 1, 2012 i Läst av Peter Olsson | Permalänk

Intressant titel. Många miljöer från teater, media, myndigheter. Om människosmuggling, känsstympning, globaliserad marknad och cynism. Intressant och välskriven men som det stod i någon recension kanske väl många trådar? Erfaren dramatiker som bl a skrivit om Selma Lagerlöf som gick på svt.

Marie Ljungstedt Den farliga leken ISBN 9789174291810

maj 1, 2012 i Läst av Peter Olsson | Permalänk

Etablerad o erfaren deckarförfattare som här tar upp mode och modellbranchen med dess avigsidor med anorexi. Spännande o driven. Kommissarie Knutas är mysig.

Författaren deltog även i den omskrivna skilsmässoboken Happy Happy

« Äldre inlägg