Inlägg av Lars Englund

Bäste Peter, jag undrar om alla läsare förstår ditt brev utan att ha tagit del av vår dialog tidigare. Den handlade ju om vår respektive värdegrund som personer och den kan nog vara mindre intressant för andra läsare. Jag tror inte vi står så långt ifrån varandra i den frågan, snarare är vår grundsyn densamma. Men vi gör olika tolkningar i den här specifika frågan.

Jag väljer att skriva ner ett antal punkter jag ”tror på” eller som bemöter vissa saker du vill diskutera. Dessa bygger då på antaganden, klinisk kunskap och vetenskap med de tolkningar som alltid behövs.

1. Sjukskrivningar kan skada människors hälsa.

2. Sjukskrivning kan förbättra människors hälsa. (Hesse skulle väl ha smålett!)

3. Korta sjukskrivningar är (nästan alltid) bättre för hälsan än långa.

4. Det är viktigt att skilja på sjukskrivning som behandling och sjukskrivning som en social rättighet som ska ersätta förlust av arbetsinkomst vid sjukdom.

5. Många fastnar i långa sjukskrivningar och ser inte alltid själva att det kan finnas alternativ.

6. Att byta jobb kan vara en bra lösning om man är långvarigt sjuk och arbetsoförmögen i det man har.

7. Det är inte alltid så lätt för den som är sjukskriven att se det och krav på livsbeslut kan underlätta och bli bra för alla inblandade parter i längden.

8. Långa sjukskrivningar utan behov av ett ställningstagande är inte bra för någon.

9. Vid en punkt är det rimligt att man tar ställning – sjukpension eller ansträngningar för att komma åter i arbete.

10. Tidpunkten får inte ligga så sent att sjukskrivningen redan skadat den sjuke.

11. Obegränsat långa sjukskrivningar har bara funnits i Sverige.

12. Tidsbegränsad sjukersättning är ofta en dålig ”skenlösning” som bara skjuter upp nödvändiga beslut.

13. Det som sker i sjukskrivningskonsultationen är svårt att förstå utan bra konsultationskunskap, gärna sådan som är specifik för denna fråga.

14. Om det för läkaren känns fel med sjukskrivning är det troligen också fel.

15. Många läkare upplever sjukskrivningskonsultationer som problematiska.

16. Det är rimligt att man tar hänsyn till att människor som redan varit sjukskrivna länge kan ha blivit sjukskrivningsskadade och att vi som varit ansvariga för att det inte blev någon bättre lösning (läkare, Försäkringskassan, arbetsgivare och patienten själv) får var för sig ta ett visst ansvar för att det blev så.

17. För Försäkringskassans del innebär det att man inte borde komma efteråt och säga att vi har ändrat oss, nu gäller inte de förutsättningar längre som bidragit till att du är där du är.

18. Fast ibland blir också det bra!

19. En hel del kollegor som har en bra sjukskrivningspraxis har känt sig påhoppade i onödan.

20. Kanske du är en sådan?

21. Av alla sjukskrivningskonsultationer kan vi allmänläkare bedöma att sjukskrivning inte är någon bra idé i vart tredje.

22. Ändå sjukskriver vi nästan lika ofta då.

23. Att sjukskriva mot sin övertygelse är inte bra.

24. De kurser som jag och kollegor har arbetat med genom alla åren har inte haft som mål att sänka ohälsotalen utan att ge kollegor instrument för att kunna få en sjukskrivningspraxis som man som läkare kan vara nöjd med och stå för.

25. Oavsett färg på regeringen, konjunkturen eller ohälsotalen.

26. Kurserna utgår från problematiska sjukskrivningskonsultationer som kollegorna har med sig och som i en särskild modell rollspelas i gruppen där andra kollegor får ge feedback.

27. Få (eller inga) kollegor som gått kurserna har uppfattat dem som propagandistiska och det är de inte heller.

28. Huruvida kollegorna är välbeställda eller inte hoppas jag inte har en avgörande betydelse för att ha en bra sjukskrivningspraxis, det vill säga en som man kan stå för som professionell person.

29. Att låta sig påverkas av skuldkänslor för sin höga lön är inte en bra start på ett professionellt förhållningssätt.

30. Det är skillnad mellan att ”serve the patient” och ”please the patient”, det tror jag att vi bägge har med oss som erfarenhet från arbete i fattigare länder.

31. ”Hjälpnödighet” är ett bra begrepp för att förstå varför en del kollegor gör saker som de själva förstår inte är bra eller bryter mot regelverket vi har att rätta oss efter.

32. Jag hoppas att jag aldrig hånar någon men ibland kan kollegors synpunkter hjälpa andra kollegor att vara mindre blinda för egna svårigheter.

33. Tjänstemannarollen är också en hedervärd del av läkarrollen.

34. De Hillska kriterierna är bra för att tolka rimlighet i forskningsmässigt påvisade samband där det inte är möjligt att göra randomiserade studier.

35. Tolkat utifrån dessa ger referenserna i bokkapitlet ett visst stöd för att sjukskrivningen i sig kan vara skadlig.

36. Andra tolkningar är också möjliga.

37. Arbetslinjen är väl ett socialdemokratiskt begrepp från början.

38. Arbete är (allmän sett) bra för hälsan.

39. Arbete är för de flesta en möjlighet och borde kanske vara en rättighet, särskilt för de som är sjuka.

40. De allra flesta sjuka arbetar.

41. Det är svårare att ”vara lönsam” om man är sjuk, men inte omöjligt.

42. För den som är sjukskriven är det omöjligt att få arbeta.

43. Samhället bör fortsätta att stödja sjukas möjlighet att arbeta med arbetsuppgifter som de klarar av även om dessa inte blir tillräckligt lönsamma i det samhällssystem vi har.

44. ”Samhällets olycksbarn” far nog mer än andra illa av att inte ha ett arbete.

45. Om alternativet till deltidsarbete och deltids förtidspension är heltids arbetslöshet är det en dålig lösning.

Frågan om jäv kommer upp ibland i samband med artiklar som jag skrivit och jag redovisar då att jag föreläst om sjukskrivning mot arvode som ibland kommit från Försäkringskassan. I andra sammanhang där jag arbetat med frågor som handlat om socialförsäkringen har jag fått lön för nedlagd tid som motsvarat min distriktsläkarlön. Det har aldrig ansetts vara den sorts jäv som kräver en redovisning i själva artikeln.

PS Fallbeskrivningen som inleder avsnittet i boken är jag inte helt nöjd med eftersom den kan ses som att den förringar de svåra problem det oftast handlar om för kollegorna. Den blev mer av en ingress som kanske kunde dra in någon i texten som jag i övrigt förstås avsåg skulle vara seriös och allvarligt hållen. Men i ett svenskt historiskt perspektiv kan den påminna oss om en tid då många av oss allmänmedicinare ansåg att det var OK att använda sjukskrivning till alla möjliga arbetsledigheter för ”goda ändamål” även om sjukdom inte förelåg. Fallet kommer från en kursdeltagare.

/Lars Englund, chefsläkare, allmänläkare och sjukskrivningsforskare, forskningshandledare.