E-intervju med Jona Karlsson
Vad har du för bakgrund (vem är du, utbildning osv)
Jag är född och uppvuxen i Övertorneå och gick läkarutbildningen i Uppsala. AT gjorde jag i Växjö och blev klar 2007. Därefter har jag vikarerat i primärvården, bla på Övertorneå VC.
Varför valde du att göra din ST i USA?
Jag har en tid haft funderingar pa akutläkar-ST i USA och när min sambo blev erbjuden ett jobb i Atlanta bestämde vi oss för att flytta och att jag skulle försöka komma in på den utbildningen.
Vad krävdes för att bli antagen?
Som utländsk läkare krävs att man tenterar av den amerikanska läkarutbildningen inkluderande ett prekliniskt, ett kliniskt och ett praktiskt sit-in-liknande prov (USMLE step1 och 2). För att sedan kunna få ett arbetsvisum (till skillnad från ett studentvisum där man förbinder sig att återvända till hemlandet i två år efter avslutad utbildning), behöver man göra ytterligare ett teoretiskt prov (USMLE step 3). Som icke-amerikan fordras bra resultat på dessa prov for att kunna konkurrera med de inhemska läkarna. Stor vikt läggs på skriftliga omdömen. Priset för alla dessa prov exklusive litteratur och resor till testcentra är närmare 3000 USD.
I USA ansöker man centralt till olika ST-utbildningar och blir sedan kallad till intervju. Efter att intervjuer hållits rangordnar de ansökande sina val av utbildningar. Ledningen för utbildningarna rangordnar i sin tur de ansökande och dessa rangordningar jämförs sedan, ”the Match”. I mitten av mars tillkännages vilken utbildning man matchats till. Landets alla ST-utbildningar börjar 1:a juli varje år.
Vad finns det för skillnader mellan den svenska och den amerikanska kliniska utbildningen?
ST-utbildningen är mer styrd i USA. Det finns noggrant utformade målbeskrivningar och varje vår avgör ledningen om varje ST-läkare uppfyller kraven för att bli befordrad till nästa år. 5 timmars obligatoriska föreläsningar hålls varje vecka och varje månad förekommer kunskapskontroller. Regelbundet erhålls skriftlig feed back från specialister man arbetat med. För att bli certifierad specialist krävs avlagd skriftlig och muntlig examen.
Generellt är utbildningarna tidsmässigt kortare än i Sverige men de flesta ST-läkare är schemalagda kring 60 timmar/vecka, internmedicin och de kirurgiska specialiteterna upp emot 80 timmar. Nyligen infördes en regel om högst 80 timmar per vecka. Ett tidigt intryck jag fått är att det här i USA finns en inställning om att ST:n är den tid man lär sig yrket och då måste anslå mycket tid till den. I Sverige ser vi, åtminstone i större utsträckning, yrket som ett livslångt lärande. Detta avspeglas också i lönerna -en nyfärdig specialist i USA tjänar ofta lika mycket som en med lång erfarenhet.
Av rättsliga skäl samt för att kunna ta betalt för läkarbesöket måste varje patient mer eller mindre undersökas av en specialist. ST-läkaren presenterar varje patient för specialisten som sedan tar en titt pa patienten och signerar journalen. På akutmottagningar där ST-läkare utbildas får specialisterna därför en mer övervakande uppgift.
Hur ser en arbetsvecka ut?
Arbetsveckan for akutläkaren ar uppdelad i skift (8-12 timmar) utan jourpass. På andra kliniker är man jour var 3:e till 8:e dag. Jourpassen verkar generellt vara 30 timmar.
Lön som ST?
40-50000 USD/år. Ingen ersättning utgår för övertid eller jourer.
Lön som klar?
Lönen beror på specialitet. 150 000 USD/år och uppåt. Läkare inom kirurgiska specialiteter tjänar mest. I den privata sektorn avlönas läkaren efter hur mycket vård som ges.
Vad är det för upplägg på ST:n (tid, placeringar osv)
Första året på ST:n är som en blandning mellan allmäntjänstgöring och randning. Man gör månadslånga ”rotations” på olika, för specialiteten ”närbesläktade”, kliniker. Resterande år hänges mestadels åt den valda specialiteten. Efter ST:n finns det som i Sverige möjlighet att göra en subspecialistutbildning, ett sk fellowship.
/Jona Karlsson, Atlanta
Senaste kommentarer