Inte alltid lyckas integrationen av utländska läkare i Sverige. För att förbättra detta har jag under mitt arbete i läkarbemanningsprojektet i primärvården i Norrbotten sökt information hur man gör i andra lände, främst i Australien och Kanada.
Australien
Sjukvårdstagarsystemet är statlig finansierad, med gratis sjukhusvård för alla medborgare och viss betalning för konsultation inom primärvården.
Vårdcentraler är nästan uteslutande privata och drivs av läkare som egen företagare.
Utländska läkare utgör 35% av glesbygdsläkarna
Ursprungsländer och antal läkare i Australien
India1 486
Egypt 665
Sri Lanka 608
United Kingdom 559
Bangladesh 508
China 485
South Africa 431
Iraq 402
Philppines 372
Pakistan 359
Legitimation
För att få en australiensisk läkarlegitimation ska ansökarna har tagit en examen (se nedan) som kräver kunskapsnivå som motsvarar början av en ST i internmedicin
Dessutom ska immigrationen, språkkunskaper med internationellt beprövade standardtester samt ett intyg för hälsa och god karaktär införskaffas. Immigrationen från ovan listade länder kan ta mycket lång tid. Under tiden kräver Australien bla. årliga HIV kontroller. Ej godkänd immigrationsstatus kan jämföras med avsaknad av personnummer i Sverige eller icke innehav av social securitynumber i USA och oförmögenhet att bla. köpa hus, skaffa konto, sämre taxering mm.
Examen består av två delar:
En multiple choice som baseras på vanliga sjukdomstillstånd inom det australiensiska samhället inom internmedicin, pediatrik, psykiatri, kirurgi, gynekologi och obstetrik. 55,8% av deltagarna får godkänd
Tillsammans med Kanada planeras det att denna testa ska kunna göras ifrån hemlandet (pre test)
Andra delen är en ”structured clinical assessment” som testar för medicinska kunskaper, kliniska färdigheter, professionell hållning (etik). Ungefär 57,8% får godkänd
Eventuell ska en period med arbete under tillsyn anslutas: detta är enklare för läkare inom sjukhus och svårare inom primärvården där läkarna jobbar som egen företagare.
En planerad vidareutveckling av denna granskningsprocess för utlänska läkare är bland annat tillägg av testning av kommunikationsfärdigheter samt träning inom kultur och kommunikation med tonvikt på „cross-cultural skills”. Dessutom utbildning inom det australiensiska hälso-och sjukvårdssystemet.
Lärdomar som man i Australien har dragit från läkarrekrytering hittills är att det är dålig med för många aktörer inom rekryteringsprocessen. För närvarande är olika rekryteringsbolag huvudaktör och det finns nästan ingen statlig aktivitet inom rekryteringsprocessen.
Det ha visat sig ofördelaktig med hänsyn till om läkarna stannar kvar i Australien eller ej att utländska doktorer placeras (via rekryteringsbolagen) ensamt på dem mest underbemannade glesbygdsorter
Rekommendationer som olika granskare av den australiensiska läkarrekryteringen har gett är ett nationellt program. En samkörning och anskaffning av system för lediga jobb, och förutsättningar för att få dessa, nationellt registrering av legitimation, nationellt språkkunskapstest, nationellt standardprogram för orientering vid ankomst som inkluderar sjukvården samt kulturen på mikro och makro nivå, nationellt enhetlig granskning som garanterar trygg medicinsk praktik, nationellt support program för utländska läkare som är flexibelt och individuellt, nationell tillgång till pengar för att eventuellt sponsrar dela eller hela program plus handledarna.
I vissa landsting inom Australien finns orienteringprogram för utländska läkare.
Handledare rekommenderar att utländska läkare som har kvalificerads som handledare ska involveras i rekryterings- och orienteringsprogrammen då dessa vet bäst vilka problem behöver tas upp eller lösas ( källa: intervjuer med australiska handledare)
Det har visat sig värdefullt med integration av de utländska läkarna och deras familj via ett nätverk av organiserade sociala träffar/arrangemang där kommunmedlemmar agerar.
Kanada
Utländska läkare i Kanada härstammar i princip från samma länder som i Australien. Även i Kanada jobbar läkarna som egen företagare.
Ansökan till att jobba i Kanada som utländsk läkare kan göras online.
Landet har ett mycket informativ och attraktiv informationsportal www.img-canada.ca där all viktig informations finns samlad. Från information om lediga jobb till information över de enstaka landsting och kommuner till information om sjukvårdssystemet, detaljerad information om examinationer för legitimation och ST-utbildning, allt om immigrationen, alternativa jobb inom sjukvården i väntan på legitimationsförfarande
I Kanada finns det ett nationellt system med registrering av legitimation/medicinska dokument där ursprungskälla verifieras.(Institutionen tar kontakt med den utlänska universiteten om personen i fråga har läst och avslutad medicinstudier där, om inget positivt svar efterupprepade kontaktförsök kan personen i fråga ej registreras)
För att kommer in i ett legitimationsförfarande som läkare ska dem göras en ”pretest” med ”Objective structured clinical examination” där 35% får godkänd och går vidare till CSAT (clinical skills assessment and training)
Om man är godkänd efter CSAT (90%) få en ST påbörjas (2 år för primärvård, upp till 5 år för övriga specialiteter)
Vad är CSAT?
En tre månaders examination med 500$ lön, där slutresultatet oftast blir en rekommendation inom vilka områden det krävs mera utbildning (exempelvis ytterligare 4 veckor alt månader gynekologi/öron-näsa-hals mm). Först därefter blir man eventuell godkänd för legitimation och påbörjar av en ST.
Med deltagandet i CSAT förpliktar sig deltagarna att jobba åt landstinget som gett/delfinansierad träningen i minst 2år
CSAT finns även i USA.
Referenser
Tack Karin Nilsson för hjälp med litteratursökning!
1. Carlier N, Carlier M, Bisset G. Orientation of IMGs: a rural evaluation. Aust Fam Physician 2005;34:485-
2. Ong YL, McFadden G, Gayen A. Induction for overseas qualified doctors. Hosp Med 2002;63:558-60.
3. Heal C, Jacobs H. A peer support program for international medical graduates. Aust Fam Physician 2005;34:277-8.
4. Hall P, Keely E, Dojeiji S, et al. Communication skills, cultural challenges, and individual support: challenges of international medical graduates in a Canadian healthcare environment. Med Teach 2004; 26: 120-5.
5. McClain TA. IMGs and cultural diversity training. Acad Med 1996; 71: 1138-9.
6. Mayo E, Mathews M. Spousal perspectives on factors influencing recruitment and retention of rural family physicians. Can J Rural Med 2006;11:271-6.
7. Felix H, Sheppard J, Steward MK. Recruitment of rural health care providers: a regional recruiter strategy. J Rural Health 2003;19(Suppl):340-6.
8. Self assessed learning needs of rurally based IMGs Richard B Hays Australian Family Physician Vol. 34, No. 4, April 2005
9. McDonell l, Usherwood T. International medical graduates Challenges faced in the Australian training program Australian Family Physician Vol. 37, No. 6, June 2008
10. Eckhert NL. The global pipeline: too narrow, too wide or just right? MEDICAL EDUCATION 2002;36:606-613
Länk: http://www.cma.ca/index.cfm/ci_id/50130/la_id/1.htm
Länk: http://www.racgp.org.au/afp
http://www.informaworld.com/smpp/content~content=a713626797~db=all
Länk om CSAT för IMG:
http://www.med.mun.ca/pdcs/professional_development/csat.asp
Länksamling:
http://www.medicalteacher.org/MEDTEACH_wip/pages/home.htm
Länkar till IMG artiklar I Academic Medicine
/Anna Beck, Kalix
Senaste kommentarer