Markus från DEGAM – om vadkramper, magnesium, omeprazol, prostatacancer och syrgas

januari 27, 2012 i Artikel, Konferens av Markus Beland | Permalänk

Länkar:

Bästa Kollegor!

 

Här följer en översättning av en del av ett utskick som medlemmar i tyska SFAMs motsvarighet DEGAM några gånger om året får. Intressant läsning, tyckte jag, även för oss.
Nästan inget ämne diskuterades i vårt forum lika intensivt som PSA screening. Det amerikanska US Preventive Services Task Force Har nu tagit ställning emot screeningen.

Enligt traditionen finns det möjlighet till offentlig diskussion av rekommendationen som kan kommenteras t o m 8 Nov. Inför det stundande beslutet har NEJM publicerat en rad online first texter från förespråkare och motståndare. Dessa kan laddas ner fritt

http://www.nejm.org/search?q=psa+screening&asug=psa

Särskilt en av texterna träffar huvudet på spiken enligt min mening. Författarna är Allen S. Brett, Medicinare på Department of Medicine, University of South Carolina School of Medicine och Richard J. Ablin, uppfinnaren av metoden, på Department of Pathology, University of Arizona College of Medicine. Båda tar klart ställning mot PSA screeningen och deras ställningstagande är enligt min syn mer än läsvärt (Prostate-Cancer Screening — What the U.S. Preventive Services Task Force Left Out, NEJM 2011).

 

2.Inte så sällan kommer patienter till mottagningen och klagar över oftast nattliga vadkramper (sendrag). Många kollegor rekommenderar i den situationen Magnesium som märkligt nog verkar hjälpa. Märkligt nog för att vetenskapliga belägg för en ev orsakande magnesiumbrist är tämligen sparsamma och serumbestämningar ofta visar normalvärden.

Jag vill inte närmare fördjupa mig i problematiken huruvida serummagnesiumvärden representerar kroppsmagnesium utan bara påminna om att en fråga hos patienten med dylika besvär inte ska missas: Tar du protompumpsinhibitorer?

I två bifogade publikationer kan ni läsa några fallbeskrivningar om sammanhanget som uppenbarligen uppträder vid PPI behandling med saknas vid behandling med H2 antagonister. Sätter man ut PPI upphör besvären. (Originalarbeiten QJM 2010 und Curr Opin Gastroeneterol 2011).

 

4. Syrgas räknas i prehospitalt omhändertagande av härjtinfaktpatienter till rutinåtgärderna. Jag vet inte om även ni tror att denna åtgärd är biologiskt förståeligt och vetenskapligt belagt – åtminstone jag trodde hittills att detta var allmänt säkerställd kunskap.

En grupp brittiska och spanska forskare kring allmänmedicinen i Oxford har i en metaanalys kommit fram att antagandet av nyttan angående smärta, komplikationer och mortalitet är minst sagt optimistiskt.

Trots att författarna letade i världens alla databaser blev resultatet tämligen klent: Man hittade hela tre kontrollerade studier med sammanlagt 387 patienter – tämligen litet för detta frekventa problem. Som mått för nyttan beräknades den relativa risken (RR).

Risken att dö var med syrgas (jämfört med rumsluft) 2,88, vid bekräftade infarkter till och med 3,03. Att dessa värden – sannolikt på grund av det lilla antalet patienter – inte var statistiskt signifikanta är en klen tröst. Med rätta uppmanar författarna till att göra stora och metodiskt invändningsfria undersökningar för att äntligen för mer tillförlitlig klinisk evidens (Originalarbeit Emerg Med J 2011)

Herzliche Grüße/Michael M. Kochen