Årets chef – grattis Kalle W!

 

Norrbottens Läkarförening

har glädjen att utse

Carl-Johan Westborg

till

Årets Chef 2011

Carl-Johan bedriver snabbt och omsorgsfullt kliniskt arbete med tydlig förankring i allmänmedicinsk tradition. Han klarar att vara både kollega och chef i vardagsarbetet. Han har utrymme till ledarskap i vardagsarbete på vårdcentralen genom ett klokt samarbete med enhetschefen och lägger intresse på långsiktiga frågor. Detta kompletterat med blick för strategiska utvecklingsarbeten och en förmåga till ”helikopterseende” gör att Carl-Johan väl förtjänar denna utmärkelse.

Luleå 111222

Robert Svartholm

Robert Svartholm

Ordförande Norrbottens Läkarförening

 

Pressmeddelande

diplom_kalle

 

Presskonferens – utmärkelse i Boden 111222 kl 1150.

 

 

Svensk sjukvård står inför stora utmaningar och inte minst i Norrbotten har vi stora ekonomiska problem att hantera. En viktig nyckelfråga är då att sjukvården ska kunna rekrytera – och behålla – kompetent personal på en i övrigt dynamisk och internationell arbetsmarknad.

 

Detta och mycket annat ställer stora krav på en fungerande ledning och att cheferna är kompetenta och engagerade. För att stimulera detta har Norrbottens Läkarförening sedan fyra år utsett Årets Chef, och nu är det dags att utse årets pristagare. I år äger ceremonin rum i det nya konferenscentret på Björknäs Vårdcentral – Bodens centrala vårdcentral på Idrottsgatan i Boden. Prisutdelningen kommer att äga rum torsdag 22 december kl 11.50.

 

 

Massmedia hälsas välkomna och kommer då att få reda på vem som får utmärkelsen och motiveringen till detta.

 

 

Det första priset gick till GITT STRÖM, Jokkmokks Vårdcentral 2008. Gitt är en sköterska som en längre tid kunnat driva vårdcentralen som en attraktiv arbetsplats med full läkarbemanning och med aktivt deltagande i både lokal och nationell utveckling av primärvården.

 

2009 gick priset till Meta Wiborgh, Bergnäsets Vårdcentral, som på några år vänt en nedläggningshotad central till en attraktiv och komplett enhet som numera kunnat ta ansvar för att härbärgera delar av den Regionala Läkarutbildningen – en ”filial” till Umeå universitet.

 

2010 delades priset mellan Pia Byström och Christer Nordenhäll. Pia är psyksköterska som i ett krisläge tog över ledarskapet vid kliniken på Sunderbyn och snabbt skapade en attraktiv utbildningsmiljö för unga läkare – AT-läkare – trots de välkända problemen som finns inom länets psykiatri.  Christer Nordenhäll var verksamhetschef på Hortlax vårdcentral. Christer var nybliven pensionär som varit chef i ”eviga tider” och hållit ihop sin enhet trots alla stormar som härjat genom vårdsverige under årens lopp. Han lyckades vidmakthålla en situation med synnerligen god och kontinuerlig vård – ett föredöme för omgivningen och en stimulans för nya läkare som tänkt sig satsa på allmänmedicinen och primärvården.

 

 

Nu är det alltså dags igen – årets chef är föreslagen av Norrbottens Läkarförenings medlemmar och ska få sin utmärkelse.

 

 

Robert Svartholm

Ordförande

0706234509

 

 

Vi publicerar åter intervjun med Kalle när blev chef:

LEDARSKAP
E-intervju med Kalle Westborg
Hur har Du förberett dig?
I flera år har jag tänkt på ett chefsskap. I första hand på Björknäs, annars nån annanstans. Vid årsskiftet sökte jag, och fick, tjänsten som chefläkare i PV Luleå-Boden, men som chefläkare är man egentligen inte ”chef”. Man har ingen budget och bestämmer inte nåt, utan är mer ett smörjmedel i organisationen (så ser jag det, i alla fall).
Jag har varit MAL på jourcentralen i Boden sedan 2000, och den vägen deltagit i landstingets chefsutbildningar, två omgångar, samt varit med i vårt lokala regionråd i Boden.
Att vara studierektor, och leda ST-läkarnas utbildningar och vara med och träffa andra studierektorer är mycket utvecklande. Det är ett härligt, egensinnigt gäng!
Efter årsskiftet har jag även deltagit i Luleås regionråd samt ingår i ledningsgruppen för primärvården. Jag ser allt detta som förberedelser för chefsskapet på vårdcentralen.
Kurser, utbildning, fackligt, förenignar etc. Viktigast?
Det fackliga arbetet med dess kurser, möten, förhandlingar etc är en jättebra chefsutbildning. I allmänhet finns ingen motsättning mellan fack och arbetsgivare utan vi arbetar mot samma mål. I övrigt vill jag påstå att allt som formar mig som person även tränar mig för ledar- och chefskap. Det jag saknar mest är nån sorts kurs i ”praktiskt chefskap”. Allt detta datorpysslande!
Vad beror det på att så få tar på sig ledarskap samtidigt som det efterlyses?
Så få läkare antar jag att du avser. Jag tror det beror på att vi har en tradition att det ska vara de bästa klinikerna som blir chefer, och de ska fortsätta med patienter i oförminskad omfattning. Det kanske gick för 15 år sedan, men kraven på ledarskapet har vuxit, administratörerna centralt blivit färre samtidigt som administrationen snarast vuxit. Datorn avlastar inte, snarare tvärtom. Den öser in uppgifter, i IP, PAW, budgetuppföljningar i LUPP, å så denna evigt förbannade och välsignade mail!
Läkare som blir chefer idag måste vara beredda på att avstå från viss del kliniskt arbete. Jag har chefläkeriet på 30%, och har en förhoppning att det ska finnas synergier så att chefskapet på vårdcentralen ska ta ca 20% till. Utmaningen framöver är att få ner patientantalet så jag kan klara dem på en halvtid. Få se hur det går!
Kommer Du att fortsätta med kliniskt arbete? Hur blir fördelningen?
Se ovan.
Hur skulle Du karaktersiera din ledarstil? Vem bestämmer hemma? (Frun chef på ögon) Jag försöker arbeta med konsensus och att alla om möjligt ska vara med på båten. Samtidigt har jag en tendens att bestämma mig ganska fort, ibland för fort, och trycka min åsikt på omgivningen. Gäller att balansera de två. Hemma bestämmer vi tillsammans, lite olika beroende på kompetensområde. Numera är barnen så stora att även de har ord med i laget, och t o m veto i vissa frågor./Kalle

Från Bibbi Breitholtz, Kalles föregångare:
Men så här är det att jag har varit chef i knappt tretton år. Det är ett roligt men intensivt arbete. I perioder har vi haft glest med dr vilket slår tillbaka på hela vc dvs all personal och våra patienter.
Att jag avgår nu ja jag tycker att det är dags vc är i ”balans” Jag får en mkt duktig efterträdare och för mig ger det möjligheter att utforska nya områden ännu oklara för mig dock