Orientering i hälsa! Riyadh Al Badawi på SFAM-BDs årsmöte +lästips

Sällan har jag hört en så stimulerande, humanistisk, kunnig och humoristisk föreläsning!

Diskussion om begreppen var eftertänksam, klarsynt och distinkt teoretiskt. Man har behållit namnet Orient-hälsan även om vare sig patienter eller terapeuter behöver komma från Orienten. Diskuterade trenden tidigare med specifika mottagningar för vissa språk eller etniska grupper.

Ifrågasatte frekvensen av PTSD post traumatic stress disorder i ett långt och komplicerat resonemang kring migrationens olika faser där hopp och förväntan kan vändas till förtvivlan och hemlängtan. Familjeteorier visar på barn och vuxnas skilda roller i systemet. Olika funktionella och dysfunktionella scheman för att hantera den existentiella krisen. Iatrogena skador när vården inte förstår när processen är normal. Alltför ofta remitteras till specialiserade psykiatrin – den begränsade tillgängligheten i Norrbotten hindrar dock detta.

Var lite frågande inför aktuell artikel i LT maj 2010 av Marie Åsberg om F438 Utmattningssyndrom (som endast finns i Sverige och inte accepteras av FK) Marie Åsberg maj 2010 LT

Som jag skrev inledningsvis bland det bästa jag hört i detta svåra ämne, Helt annorlunda än den utgångspunkt som förmedlades på ST-möte i Björkliden. Sen hann vi inte med det tänkta ämnet: metoder att möta kroniska smärtpatienter. Men föreläsaren tipsade om boken!

1 kommentar

  1. Anna Karin Fahlén’s avatar

    Håller med om att det var en fantastisk föreläsning!

    Anpassningsstörning med diagnosnr F432 skulle vara en diagnos som bra täcker den svacka som migranter hamnar i. Den diagnosen signalerar ju en betydligt bättre prognos än PTSD.

    I andra länder – kommer nu inte ihåg vilka – finns betydligt bättre utfall av migrationskriser. Den som flyttar hjälps i första hand av sina närmaste, i andra hand av socialtjänst och först i tredje hand av sjukvården, då av sin familjeläkare. Om psykiatriker behövs kommer sådan som konsult till allmänläkaren.

    Hos oss var det förfärande dåliga siffror för tillfrisknande hos de som fått remiss till psykiatrin, de flesta var kvar där efter två år. I många fall hade de fått remiss i tidigt skede.

    Varför tas inte denna kunskap tillvara?????

    Anna Karin

Stängd för kommentarer.