Kursrapport grundläggande forskningsmetodik för läkare i norra sjukvårdsregionenSedan förra hösten går undertecknade en kurs i grundläggande forskningsmetodik i Umeå. Kursen är på 30 högskolepoäng (dvs. en termins heltidsarbete) fördelat på 3 terminer, dvs. ca 25 % arbetstid. Kostnaden delas mellan vårdcentralen/kliniken och den centrala budgeten, avgiften är 23 000 kr, till detta kommer kursavgift, resor och ledig tid.
Bakgrund
Kursen har hållit i av Umeå universitet sedan -98. Ca 80 % fullföljer kursen och ca 10-15 % går vidare till en doktorandutbildning. Sedan något år riktar sig kursen även till slutenvårdsspecialiteterna, det är nu totalt ca 25 deltagare per kurs.
Mål
Målet med utbildningen är att öka intresset till forskning och skapa kontaktnät för forskningsintresserade. Syftet är också att ge tid och utrymme för det som har svårt att ”få ledigt” för forskningen, samt att på sikt få fler som doktorerar, viktigt inte minst med utbyggnaden av läkarutbildningen.
Upplägg
Kursen läggs till stor del upp kring det projektarbete som varje deltagare har. Har man inget arbete eller någon idé från början, vilket jag starkt rekommenderar att man har, får man hjälp av kursledningen med förslag på projekt och handledare. De flesta arbeten mynnar ut i en artikel i en tidskrift. Föreläsningar ger grundläggande kunskaper i forskningsmetodik, etik, epidemiologi och statistik. Dataövningar med sökning i databaser, programvara för statistik (SPSS) och referenshantering (EndNote). Diskussion kring varje deltagares projektplan sker återkommande i grupper. Efter 2 terminer görs en hemtentamen.
Tidsåtgång
Den reella tidsåtgången är ca 25 heldagar i Umeå inkl själva slutpresentationen. Hemuppgifter och hemtentamen tar ytterligare ca 2 veckor i anspråk. Själva projektets storlek styr hur mycket övrig tid man måste lägga ner, men räkna med minst 4 veckors heltidsarbete utanför själva kursplanen.
Personliga reflektioner:
Andreas:
Anledningen till att jag anmälde mig till kursen var att jag som en del i min ST skulle göra ett ”mindre arbete” och ett projekt dök upp. Nu visade sig att det ”mindre arbetet” var ett ”större arbete”. Dock har jag haft stor nytta av kursen och mitt intresse för forskning har kommit tillbaka. Det nya kunskaperna jag har fått har i min bedömning gjort mig till en bättre läkare på mottagningen. Jag har blivit bättre på att förhålla mig till ny information, ordentligt mycket bättre på statistik och att bedöma artiklar. Jag har också fått en ytterligare dimension i arbetslivet.
Under kursen har jag haft möjlighet att sitta på FoU-enhetens nya forskningsplatser med plats för mitt material och tillgång till dator då det är näst intill omöjligt att göra icke-kliniskt arbete på vårdcentralen. Jag saknar möjligheten att ha tillgång till programmen EndNote (går ej att få på landstingets datorer) och SPSS (finns endast tre(!) i hela landstinget), om jag inte köper dessa själv. Det går inte heller att söka via på databaser via Umeå universitet på landstingets datorer. Dessa tre bitar är en stor del av själva kursen, och det är orimligt att man måste jobba hemma för att tekniskt kunna lösa detta. Ett förslag på förbättringar till FoU-enheten kommer att skickas in under hösten, då jag tror att ett sätt att få fler att forska inom primärvården är att göra det hela lite enklare.
Kristina
Forskningen har alltid lockat mig och när kursen utlystes kändes det genast rätt att söka. Precis som Andreas såg jag även det som en öppning att genomföra det specialarbete som ingår i ev. specialistexamen i allmänmedicin. Kursen har motsvarat mina förväntningar och mer därtill. Att på detta sätt få en sammanfattande bild över forskningen, dess villkor och möjligheter, är en fantastisk ”löneförmån” inom NLL!! Kursen är välorganiserad och strukturerad med utmärkta föreläsare överlag.
Det har varit givande med en blandad kurs när det gäller deltagare från allmänmedicin och
slutenvård. Olika infallsvinklar och forskningsämnen gör diskussionerna intressanta. Skulle dock önska att vi var fler allmän medicinare, då den stora majoriteten i denna kurs är från sjukhusspecialiteter. Är det så att vi familjeläkare överlag inte är så intresserade av forskning? Eller är det så att ”traditionen” för forskning inte är lika stark inom allmänmedicin och därmed också strukturen för att ge möjlighet till forskning otydlig? Kan man forska på en underbemannad vårdcentral? Ska en specialist i allmänmedicin ha möjlighet att forska kontinuerligt eller bara om det finns utrymme för detta i verksamheten? Många frågor som tål att diskuteras. Personligen tror jag att det är nödvändigt att fastställa den allmänmedicinska forskningens villkor inom landstinget på hög ledningsnivå. För mig har denna forskarutbildning inneburit att jag tillägnat mig grunderna i forskning och en stark vilja att fortsätta med allmänmedicinsk forskning. Hoppas att fler tar chansen nu när kursen anordnas igen!
Kristina Bergstedt Alette Brostad Andreas Karlsson
Öjebyns vc Piteå vc Porsö vc






Senaste kommentarer