
Den nya målbeskrivningen för ST-utbildningen innehåller ett avsnitt om obligatorisk ”extern” granskning av utbildande enhet. Det nämns särskilt SPUR.
På nationella studierektorsmötet mötet i Nynäshamn maj 2008 berättade Gösta Eliasson engagerat om erfarenheterna så långt. Om jag förstod rätt så har mindre än en halv procent av drygt 1100 VC inspekterats. Erfarenheterna är positiva men arbetsinsatsen omfattande. http://www.slf.se/templates/AssociationPage.aspx?id=18027
Är det då självklart att vi ska satsa på SPUR som metod? Utan att ha mer än ytliga kunskaper känner jag en stor tvekan, jag befarar en stor kostsam och arbetsintensiv byråkratisk koloss till ringa nytta. Metoden passar illa för den decentraliserade allmänmedicinen som är i ständig omstrukturering. Fokus blir på yttre förutsättningar och betingelser. Som om vi skulle värdera patient-läkarrelationen genom att titta noga på möbler, lokaler och telefoner. Det ger viss, men mycket ofullständig information.
Jag tycker istället vi borde fokusera våra begränsade resurser (om det ska göras av inomprofessionella inspektörer!?) med fokus på ST-läkarna och tänka helt fritt. Det finns en hel del dokument/tillfällen att utgå ifrån exv Mitt-i-ST-värderingen som kunde användas eller kompletteras med några ytterligare fakta.
Vid problem, tveksamhet, certifiering av utbildningsenheter för ST i allmänmedicin borde en förenklad självdeklaration eller kravspecifikation (med innehåll som formulären i SPUR) vara mera praktisk.
/Peter Olsson, Jokkmokk

Senaste kommentarer