el kvtidsk maj 2006

AllmänMedicin
Norrbotten

Elektronisk kvartalstidskrift press stopp 1/9, 1/12, 1/2, 1/5

Nyhet: Prenumerera på tidskriften

Spara länken på ditt skrivbord! Be din Redaktör på Vårdentralen att länka tidskriften på din Vårdcentrals hemsida. Skriv ut på papper och läs när Du vill!

Tips och textbidrag (helst i Word, även bilder) till peter.olsson@nll.se

Demens i Kalix

Stellan Båtsman, dl svarar på e-intervju:

Att jag började intressera mig för demens hade två orsaker
1. Bråk med anhörig (geriatriker) ang hans mors tillstånd, han hade rätt om att hon hade en begynnande demens men inte vilka åtgärder som skulle vidtas, jag blev tvungen att läsa på.
2. Vid ett besök på ett gruppboende för dementa så fanns det en man med familjär anhopning av demens, jag tog kontakt med Huddinge som paxade hjärnan för forskning, och det ökade också intresset för problematiken.

Att vi började behandla patienter med Alzheimers sjukdom med acetylcholinesterashämmare är inte min förtjänst utan Gunilla Engström som då var ST-dr och satte in Aricept i nov -97 på en patient med mycket god effekt, ytterligare två patienter svarade över förväntan och mer behövs inte för att en doktor skall tycka att ett läkemedel är bra..

Vi hade just byggt om vårdcentralen och alla sjukgymnaster och arbetsterapeuter kom in i gemensamma lokaler, vi blev uppmärksammade på vad en arbetsterapeut kan om hjärnans funktioner och alla tre visade sig vara intresserade att bidra med sin kunskap. Det visade sig att de alltid var tvungen att göra en mindre kognitiv bedömning tex vid utprovning av timer till spisen så helt plötsligt så bidrog deras arbete till en diagnos.

Kursen i provinsialläkarfondens regi ?Demensutredning i Primärvård i Kukkola går för 5 året, det brukar vara ca 70 sökande till 30 platser men i år var det färre då gamla distriktsläkare inte kan söka via IPULS.
Första året så tyckte de flesta kursdeltagarna att de kunde allt om demens, när vi drog i gång så fick vi backa och starta från ? basic?. Då hade ingen hört talas om Lewy Body demens och initialt sa alla att de aldrig satt in någon på behandling, efter ett par pilsner i bastun framkom att några hade ganska bra erfarenheter av utredning och behandlingsförsök. Sedan har kursdeltagarnas kunskaper för varje år höjts betydligt så kursen har nu ändrat karaktär.
Vi försöker belysa det hela ur en basal kunskap om sjukdomsprocessen, symtom, vad som förväntas av primärvården, vad specialisten kan bidra med och var sista forskningsfronten ligger samt vad som kommer inom några år.
Vi försöker lägga utredning och behandling så att det är EBM-baserat, läkemedelsverket har sponsrat med sina behandlingsrekommendationer, SBU kunde i år inte ställa upp eftersom SBU-rapporten ej ännu finns i tryck.

Ur ett primärvårdsperspektiv så försöker vi framhålla anamnes, anhöriganamnes, kriterier för demens, medicinsanering. Diskutera nyttan av olika undersökningar, Liklihood ratio mm. MMT som kvalitativt instrument, vem som gör vad i organisationen, rutiner för uppföljning, olika uppföljningsinstrument. Utsättning av demens läkemedel och behandling av BPSD-problematik.
Kursdeltagarn har ett fall som gett dem huvudbry som vi tar första dagen utan att ge några svar och om kursen varit bra skall de själva kunna lösa problemet sista dagen.

Ang debatten i behandlingsbladet så känns det ibland lite dubbelt, i primärvårdens policydokument framgår att vi ska satsa på de med demenssjukdom, samtidigt så får man känslan att det är fult att ha en hög förskrivning av läkemedel, ser man ej dessa patienter så kan man inte heller hänvisa till den icke farmakologiska effekten (placebo). Jag har inte sett att man försökt kritisera de vårdcentraler som har bra stuk på sin diabetesbehandling med hög förskrivning av trombyl, pressat blodtryck och blodfetter. Det rör sig mer om en attitydsfråga än medicinska kunskaper.

Vi har sista åren deltagit i en öppen behandlingstudie där 435 patienter med Aricept nu varit med i 3 år, 38 % är kvar efer 3 år och 30% är bättre eller oförändrade jämfört med baseline. Detta ser vi i vårt vardagliga arbete, vi slipper brandkårsutryckningar på fredag kväll, vi vet var patienterna är i sjukdomsprocessen, medicinska beslut tas utifrån detta och risken för fel åtgärder minimeras.
En reporter för ett TV-bolag var och gjorde en intervju med mig om dessa dyra mediciner, det visade sig att han själv stod på Symbicort Forte och Singulair pga astma, någon spirometri eller utredning i övrigt var aldrig gjord, ej heller någon uppföljning, Prisskillnaden mellan dessa två behandlingar är inte många kronor, Även om nu den ca 45-åriga reporten rökte och livslängden blir förkortad så har han åtskilliga år kvar att leva, de flesta demens patienter behandlas under relativt kort tid av förklarliga skäl.Stellan Båtsman

Kulturella koder

Jacek Skoniecki svarar på e-intervju

Hur vill Du kort presentera Dig själv?
Jag heter Jacek Skoniecki, arbetar sedan 2 år på Grytnäs Vårdcentral i Kalix och jag är en av läkarna från Polen som arbetar i Norrbotten.
Jag är familjeläkare, i Polen hade jag min egen vårdcentral med 2500 listade patienter och jag arbetade som distriktsläkare 5 år där.
Det var ett fascinerande arbete. Jag hade mycket nöje att titta hur vårdcentralen växer och hur sköterskor lär och utvecklar sig .
Tyvärr, arbetet krävde så mycket tid att jag träffade min fru och son på kvällarna. Det var frustrerande för mig och familjen.
Så vi fattade beslut att flytta till Sverige.

Du har ju erfarenhet av handledning av allmänmedicin även i Polen, vilka
är de avgörande skillnaderna?
Målet med handledning är samma: att ?uppfostra? välutbildade, kompetenta allmänläkare.
Familjemedicin är en ny specialitet i Polen, första allmänläkare började arbeta inom vården i mitten av 1990 talet. Så det fanns inte många kollegor som hade erfarenhet av handledning, men med hjälp av europeisk fond EC PHARE fick vi stöd från GP från Stor Britanien. Många läkare gick kurser i England och man grundat Tutor School i Krakow ? en skola som utbildar handledare inom familjemedicin.
ST-läkare i Polen har mycket självständighet när det gäller utbildning, t ex han väljer själv vilka kliniker randar han på.
Så utbildning i Polen och i Sverige är lika, handledning i stort sett också.
Skillnader som finns har kulturell bakgrund.
I Polen spelar auktoritet stor roll i relationer lärare-student, läkare-patient. Handledare är ofta en ?master? för sin yngre kollega, den här relationen är uppfattat på så sätt av både handledare och handledde.
Ibland leder det till att ST-läkare inte visar sina brister för att inte bli utsatt för kritik eller skattning.

Det ryktas även att Du varit läkemedelsrepresentant, påverkar det ditt
arbete idag? Kan Du ha nytta av erfarenheten?
Jag det är sant, jag arbetade på Schering-Plough ? ett amerikanskt läkemedelsföretag som bland annat producerar Nasonex, Claritin och Interferon.
Under ett år hade jag lärt mig väldigt mycket om hur man gör för att bli omtyckt av sina kunder. Om kunden tycker om säljare köper han hans produkter även om dem är dyrare.
Liknande mekanismer spelar roll när man träffar en patient. Om patienten tycker om läkaren samarbete är lättare och compliance högre.

Andra sak med mitt tidigare arbete är att jag är ?resistent? mot alla trick som läkemedelsrepresentatner använder för att sälja medicin.

Vilka råd vill Du ge till en alldeles nyanländ kollega från Polen?
Jag har hört en anekdot: en äldre erfaren (svensk) läkare ger råd till en ung kollega: Gör vad sköterskor säger och det bli bra!
Detta gäller även kollegor från andra länder.
Sjukdomar i Sverige och Polen är samma, däremot rutiner skiljer sig.
Så don?t hesitate och fråga! Det finns alltid vilja att hjälpa till och ingen kommer att skratta att du inte vet alt.

Vilka råd vill du ge till svenska kolleger som får en alldeles färsk
polsk kollega?
Allmänmedicin det är inte bara att behandla patientens sjukdom, allmänläkare har också andra roller i vården och samhället.
Det är relativt lätt att fylla medicinska uppgifter men för en läkare från ett land men annan politisk kultur, annan religion och annorlunda koder som används i samhället tar det tid innan man ?dekrypterar? dem och börjar använda själv.
När det händer kan läkaren arbeta effektivare och ta del i alla arbetsuppgifter.
Så om svensk kollega vill ha nöjd och effektiv kollega skulle han hjälpa att ?dekryptera? och förstå kulturella koder.

Vilket avtryck tror du vi skulle kunna vänta oss av de ganska många kollegerna med polskt ursprung om låt säga tio år i Norrbotten? Hur kommer det att påverka allmänmedicinen och primärvården?
Medicin är en kunskap där man har klara rutiner och regler som styr vår verksamhet och jag tycker att de polska läkarna kommer att smälta in i läkarkåren.
Det är svårt att bedöma om det är bra eller inte, vilket skulle ge mer nytta för vården.
Läkare från Polen är vana vid att arbeta mycket, är ambitiösa och öppna för nya behandlings- och diagnostiskametoder, de har lätt att implementera dem i den vardagliga verksamheten.
Hoppas att vi kommer att använda det för vårdens nytta.

ST-dagar i Stockholm 2006

För fjärde året i rad hölls det ST-dagarna för oss allmänmedicinare,
denna gång förlagt till kungliga huvudstaden 9-11/2. Som huvudarrangör
stod SFAM med en organisationskommitte i spetsen. Som vanligt var det
mycket välorganiserat och inspirerande. Temat denna gång var Den
Personlige Läkaren och i programbladet framhölls att man ville betona
konsultationen och belysa den unika relation som skapas mellan patient
och familjeläkare. Introduktionsföreläsningen hölls av engagerad
husläkare i Stockholm vid namn Magnus Eriksson som talade under temat
:”I huvudet på en distriktsläkare”. Han kåserade på ett målande sätt
sina egna funderingar kring begreppet ”att vara en personlig läkare”.
Därefter följde ett digert programutbud med både mer kliniskt inriktade
föreläsningar typ: PSA i primärvården,EKG-tolkning och KOL- diagnostik,
till mer konsultationsinriktade föreläsningar : ”Motiverande
samtalsmetodik”, ”Friskbruk-Riskbruk-Missbruk”. ST-målbeskrivningen
diskuterades vid en programpunkt och Christer Andersson höll ett
föredrag kring glesbyggdsmedicin. Ja, utbudet var stort och de
ST-kollegor som jag pratat med var generellt nöjda med programmet. Ett
stort tack till oragnisationskommitten som fick allt att flyta som på
räls(vilket innebär en stor arbetsinsats). På kvällarna var det sociala
aktiviteter i form av trevlig PUB-kväll med musik och även avspänd ”gala

middag”. Mycket mingel och diskussioner i korridorerna som säkerligen
kan stärka såväl de sociala kontaktnätet oss ST-läkare emellan, som den
allmänmedicinska identiteten. Som avslutning på lördag förmiddag pratade Kristian Luuk kring sitt liv och de val han gjort och även de krockar
han upplevt mellan den akademiska och kreativa världen.
Sammanfattningsvis således inspirerande och trevliga ST-dagar som nästa år planeras till Jönköping.
Vid pennan denna gång: Kristina Bergstedt ST-läkare på Öjebyns
vårdcentral

ST-möte Dundret KROPP och SJÄL

SWOT-analys av ledningen på den vårdcentral där ST-läkaren tjänstgör.
Skrivningen från allmänmedicinsk examen användes som exempel på kliniska frågeställningar. skrivning i allmänmedicin 2005

Så hamnade vi i en redovisning av den diskussion som följde på en videokonferens för oss som handleder kandidater. Det handlar om tillämpad statistik.
Den som inte känner beteckningarna SpPin och SnNOut får läsa texten från Allmänmedicin i Umeå: Sensitivitet, Specificitet,LR+ och LR-

Prova också kalkylatorn:
http://araw.mede.uic.edu/cgi-bin/testcalc.pl
Men hur stämmer tumreglerna för vår verksamhet med ofta låga prevalenser?
Hur säker är Chlamydia PCR(angett till specificitet 99% och sensitivitet 85%) vid de olika prevalenserna 20% (ex ungdomsmott) och screening 1%. Observera att detta bara är ett matematiskt exempel:

Utan tvivel är man inte klok

Som variation på samma tema refererades McWhinneys avsnitt om Handläggning av halsont, när ska man ta Strep A

Ytterligare ett exempel har vi lånat av Karin Lindhagen Epidemiologi för ST-Läkare
Christer Petersson: Kropp och själ ? svårt referera men mycket givande för alla som var med! Filosofi-historien direkt in i konsultationen. Spännande.
Litteratur ? läsning som en källa att hämta kraft ur- Christer berättade om sina läsefrukter och vi varvade med grupparbeten kring egna läsvanor..

Göran Waller hjälpte oss läsa McWinneys vetenskapsteori.

Remisser

De som läser Ordbyte har sett referensen till utvecklingen i Storbritannien Där diskuteras remisshantering. Referral management centers från BMJ.

Här är vår lilla sammanställning lokalt Remisser i Jokkmokk

Inget är gratis- Läkare för oberoende

Medlemmarna i nätverket vill
? Motarbeta kommersiellt grundat sjukliggörande av friska individer
? Bidra till en diskussion om hur läkare förvaltar samhällets resurser, och vilka konsekvenser ett beroende av kommersiella intressen kan få för de råd läkaren ger till patienter
? Arbeta för att läkares kompetensutveckling sker oberoende av kommersiella intressen
? Rikta uppmärksamheten på de skevheter i forskning och rapportering av forskningsresultat, som kommersiell sponsring medför
? Bidra till en egen öppenhet kring ekonomiska och forskningsmässiga intressekonflikter i sjukvårdsväsendet
? Upplysa om egna relevanta intressekonflikter, vid såväl muntliga som skriftliga presentationer.

Nätverket bildades vid Svensk Förening för Allmänmedicins höstmöte 2005

Upplysningar genom
Meta Wiborgh
Meta.wiborgh@telia.com

Se även www.worstpills.org Det som slår en när man öppnar hemsidan är att det är samma läkemedel som det görs stora reklaminsatser för – eller?
Tänk om SFAM-L skulle våga ha en lista med preparat som man avråder
ifrån? Av effektivitets-, biverknings- eller kostnads-skäl.
Att marknadsföra nya sjukdomar.

Sjukskrinvingsseminarium-

Tänk så olika man kan uppfatta ett möte, här förljer två versioner:

Sjukskrivningsseminarium 21-22 februari 2006 i Luleå

?Hur har du reagerat sista tiden över signalerna från Försäkringskassan?

Som anlag att ladda ner fanns en artikel i DN från Merete Mazarella, Prof i litteratur el liknande i Helsingfors om läkarnas frånvaro i en värdedebatt (?Utslagning inbyggd i dagens arbetsmarknad?) samt en tjock kvalitativ studie av Arbetslivsinstitutet om sjukfrånvarons utveckling.

Det var Peter Westerholm, Prof emeritus och f d direktör av institutet som presenterade studien.

Studien fokuserar i god svensk-socialdemokratiskt anda på strukturella förändringar som skett under det senaste decenniet på arbetsplatser, på Försäkringskassan, i samarbetet mellan parterna osv. Individen är frånvarande.
Några nyckelord ur presentationen:
?Indikatorer på systemfel?
?Förlust av strategisk ledningskapacitet på arbetsplatsen?
?FK ej engagerad?
?Brist på omplaceringspositioner?
?Beslutsfunktionen om rehabilitering blivit dumpad?
?Det hela har lämnat arbetsplatsen?

Westerholm citerar en möjlig definition på arbetsförmåga: ?Förmåga att utföra en definierad uppgift under en bestämd tid?.

Anders Lindman presenterar siffror ur pågående och från tidigare sjukskrivningsaudits.

Åke Thörn hoppar in för Mereta Mazarella som fått förhinder och talar om allmän etik, moral i samband med sjukskrivning. Citerar ur Mazarellas och sin egen artikel som kommer ut i ?Tidssignal?.

Lite grupparbeten, förstås, det går nog inte utan, och segdragen redovisning.

Någon spännande diskussion kommer inte riktigt i gång, tyvärr. Kända positioner mellan allmänmedicinerna och FK, nya infallsvinklar tas inte upp. Har man diskuterad hundra gånger förut, känns det som.

Nästa dag hinner jag bara med början. FKs Sonny Sunnerö har förberett grupparbeten (!) kring några patientfall som ska belysa FKs nya PRIMO utredningar, snabba bedömningar av nya sjukskrivningsfall. Deltagarna tycktes inte riktigt tända på det utan ville nog mer diskutera de allmänna etiska dilemman, de vanliga: Vad är sjukdom, vem är sjuk, vem får sjukskrivas osv. Man kom överens att avsätta tid för det.

Eftersom oddsen för ett berikande seminarium inte var så höga idag heller beslöt undertecknad att ohövligt avvika för att bege sig till Smittskyddskontaktläkarnas ½ årsmöte i Kalix. Men han kom bara från askan i elden?/Markus Beland

?Hur har du reagerat sista tiden över signalerna från Försäkringskassan?Otroligt givande kollegialt stärkande möte.

Jag inså att mina kollegor kämpar med samma frågor som jag.

Statistik lagdes fram som dokumenterade att vi ? inte överraskande ? inte har förändrat vår sjukskrivnings mönster.

Förslag framkom om att vi sluter att sjukskriva om vårt arbete inte anses hålla rätt kvalitet.

Jag åkte hem glad och stolt av min profession./Bo Nielsen

Brev till minister Hans Karlsson från SFAM-BD

SFAM-s årsmöte

Samtal mellan Kenneth Widäng och Markus Beland olika generationer av Jokkmokks-läkare, om dåtid, nutid och framtid och läkarroll i förändring.

Vi har en hedersdoktor i allmänmedicin i Norrbotten.
Anders Lindman promoverades till hedersdoktor vid Umeå Universitet oktober 2001.
I samband med att detta firades på hemma plan, samlade alla vi som ville fira Anders ihop till en grundplåt för ett Anders Lindman-stipendium, som utdelas varje
år till den allmänmedicinare som gjort under det gångna året gjort en stor insats för allmänmedicin i Norrbotten. Förslag inhämtas från kollegorna och Anders tillsammans med SFAM -BDs styrelse beslutar. Årets stipendium till delades
Kenneth Widäng
med följande motivering:
Kenneth du har en lång karriär bakom dig som en av förgrundsgestalterna i svensk och norrbottnisk primärvård. Din bana började du som provinsialläkare i Jokkmokk, därefter flyttade du till kusten och Gammelstads vårdcentral och de senaste 25 åren har du varit Boden och Björknäs vårdcentral trogen.Du har varit verksam på det nationella planet som vice ordförande och vetenskaplig sekreterare i SFAM (Svensk Förening för Allmänmedicin) och där lagt ner mycket arbete på informatikfrågor. I Norrbotten var du ordförande i vår läkarförening. Nu är du trots ditt småländska tungomål en välkänd och respekterad norrbottning.
Men det är inte för ditt gråa hår eller för lång och trogen tjänst du nu
Ska äras.
För ett år sedan gick du i pension men har fortsatt att arbeta för dina patienter och dessutom lyckats få fart på vår hantering av läkemedel i datajournalen. Nu blir vården säkrare och vi som skriver recept får det lättare. MOM blir Mvy, apo- och e-dos kommer att integreras och så småningom kanske vi kan dokumentera hur patienten egentligen tar sina mediciner. Fan tror det och till och med Anders är hoppfull.
Äntligen ropar vi alla!
För hanteringen av läkemedel är det som innebär störst risk för våra patienter och är en del i vårt dagliga arbete som vi ständigt sliter med.
Därför Grattis till att du blir årets Anders Lindman stipendiat!

SFAM BD

LÄST

Peter Westlund och Arne Sjöberg.
Antonovsky inte Maslov. För en salutogen omsorg och vård.
Fortbildningsförlaget 2005
ISBN 91 7091 165 7

Författarna är samhällsvetare och geriatriker som förenas i en intressant dialog. Inledningsvis görs en historisk periodisering av äldrevården. Man ser hela tiden en eftersläpning och åtgärder kommer för sent. För närvarande är det brist på demensboende. Hur kommer nästa epok att karakteriseras?
Mot dagens användande av Maslows behovstrappa som har sin motsvarighet i biståndsbedömningens ADL-stege ställs Antonovskys teori om meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.
Man hävdar att med samma resurser skulle man kunna ge en helt annorlunda inriktning på verksamheten och få ut en annorlunda kvalitet. Ledningen har stort ansvar.
Resonemanget utvecklas och exemplifieras i texten. Jag tror att det är fruktbart även utanför geriatriken. Det har sin tillämpning även inom allmänmedicinen och kanske även andra delar av sjukvården.
Den sjukdomsorienterad praktiken, inriktad på patogena diagnoser och riskfaktorer är sluten och mäter sin framgång i livslängd. Mot denna presenteras en situationsorienterad, salutogen, öppen attityd med lindrande (snarare än bot) och ökad livskvalitet som mål.
Vad är skillnaden mellan att ha stora behov av omsorg och att vara vårdtung? Det ena synsättet utgår från patienten, det andra från personalen.
Man kritiserar två olika experiment. För det första läkemedelsexperimentet. Det visas med en biverkningsprofil från läkemedelsgenomgång på äldreboenden. Statistiken om läkemedelsanvändning bland äldre är skrämmande. Själv har jag mött en märklig föreställning att varje symtom motsvaras av en behandling med ett piller. Vid biverkan krävs ytterligare ett piller osv i en kaskad. Föreställningen finns både bland kolleger, sköterskor, anhöriga och personal.
Det andra kritiserade experimentet är akutsomatiska avdelningar som inte alls är tänkta för multisjuka äldre. Felaktigt använda resurser kan till och med vara skadliga.
Med referens till Carse J P (religionshistoriker) förs tankarna i boken mot teorin om ändliga och oändliga spel. Enligt Carse finns minst två grundläggande sätt att se på livet. För finita spelare rinner tiden ut, den infinite spelaren däremot förbrukar inte utan alstrar tid, lever i tiden.
Han införlivar gränsen och inskränkningen i spelet. Det ändliga spelets regler är fastställda och rigida. Döden blir då ett nederlag, en förlust. Även vårdpersonal kan ses i dessa dimensioner. Den finite läkaren ser sjukdom som en motståndare som kan övervinnas med bot.
För den infinite läkaren ställer den allvarliga kroniska sjukdomen särskilda krav på spelet. Endast i den mån vi är öppna och medvetna om vår sårbarhet kan vi komma varandra nära. (Formuleringen påminner starkt om den psalmvers som jag valde för att kommentera min kollegas uppsats om Kultursjukdomar: ?Blott i det öppna har du en möjlighet?)
När det gäller presentationen av Carse anar jag tidvis en vilja att vara infinit i synsättet, nästan som en religiös besvärjelse med en del vackra poetiska livsinsikter som man verkligen strävar efter men kanske inte alltid når fram till?.
Författarna har velat skriva en ?horisontisk? bok som påverkar seendet, inte det vi ser. Läs den och vidga dina vyer!
Ofta upprepas citatet: ?Hur ett folk förhåller sig till sina äldre är en prövning av detta folk.?/Peter Olsson/Jokkmokk april 2006

Ylva Eggehorn.
Kryddad olja, Kvinnor i Bibeln.
Libris 2005
ISBN 91 7195 755 8
I korta poetiska texter tolkas med en modern kvinnas livserfarenhet de till synes ganska obegripliga berättelserna som arketyper på ett stimulerande och tänkvärt sätt även för den icketroende. Läs om Maria från Magdala, Hagar, Sara, Rebecka m fl.

Staffan Lindeberg
Maten och folksjukdomarna- ett evolutionsmedicinskt perpektiv.
Studentlitteratur 2003
ISBN 91 44 04 167 5
En grundlig genomgång av argumenten för (men även risker med) paleolitisk ? stenålderskost.

Einar Wallquist.
Ur serien Lappmarksdoktorn berättar: Bonniers 1954 (kan nog lånas på bibliotek och via antikvariat på nätet?)
?Kan doktorn komma? ? Vinter, vår, sommar och höst
?Dagen oss förunnad?. Barn och bybor.
Bred folklivsskildring. En annorlunda läkarroll än vad vi upplever idag. Reflekterar ibland över arbetet som läkare. I avsnittet ?Doktorn har sagt?? tar han lite irriterat upp hur olika påståenden om vad doktorn sagt kan spridas och hur de bör hanteras.

Luke Rhinehart.
Tärningsspelaren.
Natur och kultur Pocket. Första utgåva i början av 70-talet
ISBN 91-27-08361-6
I begynnelsen var Slumpen. Psykiatern Luke R låter livet styras av Tärningen. Rolig kultroman med moraliskt intressanta resonemang men även viss p-varning.

Teser för allmänmedicin,

ett avgränsat uppdrag/ Robert Svartholm DLF

Kasta sten i glashus

I ett brev skrivet till regeringen framför ett antal chefer inom psykiatrin i norra regionen bland annat synpunkter på behovet av ett ökat inslag av psykiatri för blivande läkare i allmänhet och ST ? läkare i allmänmedicin i synnerhet. Primärvårdens läkare påstås inte kunna behandla depressioner, och behöver därför mer utbildning och förlängd placering på psykklinik.
Norrbottens läkarförening regerade kraftigt på ovanstående brev, som riskerar att försämra förtroendet för läkarna inom primärvården och kunna leda till ett försämrat samarbete mellan psykiatrin och primärvården. Att psykiatriutbildningen för AT/ST ? läkare generellt varit dålig under en längre tid är känt, och utbildningens kvalitet måste förbättras för att inte AT/ST ? läkare ska skrämmas bort. För primärvårdens framtida kompetens, så är inte en förlängd placering på en dåligt fungerande psykiatri någon lösning. Norrbottens läkarförening föreslår att psykiatrin ska samverka med ALK, studierektorer och SFAM (Dlf) för att konstruktivt bearbeta de brister och utveckla de svagheter som identifieras i samverkan.
Under överläggningar mellan psykiatrin i Norrbotten och NLF enades parterna om att mycket av de motsättningar som funnits baseras på en gammal kultur och ett stort mått av frustration. Kapacitetsproblem inom såväl primärvården som psykiatrin är grunden till den bekymmersamma situationen. Till bilden hör också det faktum att stor brist på kompetens funnits i primärvården genom att endast ca 60 procent av inrättade tjänster bemannats med ordinarie specialistkompetenta allmänläkare.
Parterna betonar vikten av att stödja varandra och verka för en förstärkt specialistbemanning i primärvården. Vidare diskuterades nuvarande arbetsinnehåll för AT/ST ? läkare under sin utbildning inom psykiatrin. Norrbottens läkarförening yrkade att förförskrivning av recept och sjukintyg av läkare under utbildning inte ska vara tvingande om det för den enskilde individen upplevs som otryggt. Sådana arbetsuppgifter saknar utbildningsvärde.
Parterna är ense om vikten av att ytterligare utveckla det påbörjade samarbetet mellan studierektorer och allmänläkarkonsult. Parterna kommer att via fortlöpande kontakter säkerställa det fortsatta goda samarbetet.

Så kan det gå!/Robert Svartholm

Katastrof

Läkardagarna i Örebro 4 ? 5 april 2006
Den lilla och stora katastrofen- att möta och behandla människor i svåra situationer
Jag blev inbjuden att delta i avslutande paneldiskussion om samhällets beredskap att möta katastrofer och kriser. Min stolpar från de imponerande föredragshållarna länkas här: Rapport Läkardagarna Örebro 2006
Det gavs också ut en liten skrift med texter av deltagarna.

Paneldiskussion Samhällets beredskap inför katastrofer och kriser.
Diskussionsledare Katarina Pietrzak (från radions Kropp och själ)
Per Kulling, Per Örtenvwall, Ann Enander, Birgitta Darell och Peter Olsson.

Jag kände mig som lekman bland experter, men varför egentligen, typiskt för allmänmedicinare eller blyg smålänning? Bara att sitta på podiet kändes som en mindre katastrof men gott stöd av den från direktsändningar vana debattledaren.
Amatör- betyder den som älskar, en volontär. Här följer några av mina funderingar:
Katastrofer och krig väcker stora frågor av existentiell art och berättelser finns i alla kulturer. Det centrala är BERÄTTELSEN så också på hela konferensen, att söka mening. Att älta med de som var med men även att berätta för arbetskamrater och andra. Här skulle vi säkert ha mycket att lära av Narrativ medicin. Det handlar om att skapa mening, begriplighet och hanterbarhet i en kaotisk tillvaro. Jag refererade boken jag just läst om äldrevård som ställer Antonovsky mot Maslow, eller mening mot behov. Med olika synsätt skulle resurser användas fullständigt olika. Det var en markant skillnad mellan de ?somatiskt, behovsinriktade? läkarna och övriga talare som betonade mening och bemötande, de som tar hand om ?det psykosociala?. Samtidigt har ALLA behov av att berätta. Här finns ett behov av integrering. Historien med katastrofmedicin som utveckling ur krigsmedicin har varit ett stort hinder. (Det slår mig att Läkartidningen valde rubriken ?Att visa respekt i en grym värld? för min rapport från Darfur.)
Vad jag saknade i analyserna var självbilden, analysen av ?hjälten? som myt och den överskattade kirurgin. Det är spännande och nervpirrande och den säljande delen för media och de berättelser som sprids vidare. För egen del har jag funnit det mycket svårt att på ett sanningsenligt sätt, som jag kan stå för, rapportera om biståndsarbetet. Det är svårt att förmedla vardagen och ?normaliteten?, ofta betonas det avvikande och extrema. Lyssnaren tolkar in sina föreställningar och det blir ofta helt fel.
Det är intressant att det inte går att få fram något om man slår på ordet ?katastrof? i Bibeln, inte heller i de vanliga ordspråks-handböckerna.
Planer och förberedelser är viktigt och verkar ångestdämpande inför det oväntade. Själv fick jag lära mig ytterligare några besynnerliga bokstavskombinationer vad gäller kurser och åtgärder. Lokalt har vi ju damm-haveri som tänkbart scenario men ?Beredskapen är god?!
Berättade hur POSOM-gruppen fungerat vid vår buss-olycka nyligt där en buss välte med 20 skolbarn. Har medvetet ställt mig utanför, dels för att jag tror att läkare skulle onödigt dominera och att vi egentligen saknar kompetens, eller är det en falsk ursäkt för att dra sig undan i inaktivitet? Vi har på något sätt strukturerat den lokala krisbearbetningen som jag ofta sett spontant verkande i fattiga länder. Pendeln har nu slagit över i överdriven tro på kris-team i alla möjliga sammanhang, det ersätter ju inte medmänniskors naturliga stöd.
De stora katastrofer jag sett har i stor utsträckning varit orsakade av människan. Krig och krigsliknande situationer. När jag berättade att jag sett påstått svenska vapen i Darfur fick jag oväntat frågan hur det kändes. Självklart vill man vara stolt över det man gör, och står för, och kommer ifrån. Det finns i varje fall inga militära lösningar./Peter

Umeå-veckor

en möjlighet för läkare som vill fördjupa sig!

Prenumerera tryck på pil-ikonen nedan!

Redaktör: peter olsson

Ansvarig för sidan: peter olsson
Senast ändrad: 2006-04-29 12:40