2006 – December

elkv dec 2006

AllmänMedicin
Norrbotten

Elektronisk kvartalstidskrift press stopp 1/2, 1/5, 1/9, 1/12

Nyhet: Prenumerera på tidskriften

Spara länken på ditt skrivbord! Be din Redaktör på Vårdentralen att länka tidskriften på din Vårdcentrals hemsida. Skriv ut på papper och läs när Du vill!

Tips och textbidrag (helst i Word, även bilder) till peter.olsson@nll.se

INTERAKTIVITET!? Jacek S (Kalix) har föreslagit möjligheten att lägga in kommentarer och motinlägg i denna tidskrift, finns en hanterlig teknisk lösning? Då skulle vi kunna debattera ATL, jourer etc.

SFAMs vårmöte i Jokkmokk 28-30 mars 2007
markus.beland@nll.se

Essä ? en spännande möjlighet
I den nya målbeskrivningen för ST-utbildning i allmänmedicin finns en obligatorisk Uppsats motsvarande 5 poäng.
Här finns en spännande möjlighet! Uppsatsen i den allmänmedicinska examen har utvecklats mot ?akademisk vetenskaplighet?. Det finns också en handbok som vägledning. Skrivande allmänläkare

Skrivandet har ofta varit en stötesten som hindrat deltagande.
Nu kommer det att behövas en hel del handledare. Jag tror att det vore vettigt att inte fokusera på det akademiska utan snarare på att formulera sig och sitt problem. Essän är då en lämplig form. Alla läkare brottas med problem som i någon mening är forskningsbara, möjliga att undersöka. Även den humanistiska sidan av vårt arbete kan avhandlas. Ett friare förhållningssätt till uppsatsen, vilket inte på något sätt minskar kraven, skulle säkert vara en plantskola för vidare studier och bidra även till den akademiska rekryteringen. (Vi tog upp dessa aspekter tidigt: Svartholm R, Olsson P: Allmänbildande uppsatser. Allmänmedicin 1994;15:248-57.)
Det kommer också att behövas ett flertal forum för att publicera sina alster och Allmänmedicin Norrbotten är ett lämpligt för lokala förhållanden. Alla kan inte sikta på Allmänmedicin, Läkartidningen eller vetenskapliga skrifter./Peter

”MODERN LÄKARE” TILL NORRBOTTEN!
(e-intervju med Madelene Andersson)
1) Vad har du för förväntningar på ditt uppdrag i SFAM:s natinella styrelse?
Jag ser framför mig en spännande tid och hoppas att jag som ST-läkare i Norrbotten kommer
att kunna bidra med vårt perspektiv på de frågor som vi i styrelsen kommer att behandla.

2) Vad har arbetet med Sylfs medlemstidning ?Moderna läkare? gett dig?
Jag har haft möjlighet att ta del av den debatt som finns bland yngre läkare runt om i Sverige på ett mer aktivt sätt. Jag har också fått förmånen att träffa människor som brinner för sin åsikt och lägger ner mycket tid och arbete på att vi läkare som yrkeskår skall få bättre arbetsförhållanden.
3) Varför flyttade du till Norrbotten?
Den frågan är förstås naturlig eftersom jag trots allt flyttade dryga 120 mil ifrån släkt och vänner som bor i trakten kring Göteborg. Jag har alltid varit nyfiken på Norrbotten och jag tycker om att vara ute i naturen, fiska och åka skidor. Men orsaken till att jag flyttade hit var kärleken. Min sambo kommer ifrån Långträsk, mittemellan Piteå och Arvidsjaur, så det föll sig naturligt att bosätta sig i här.

4) Vilka frågor som rör Norrbotten brinner du för?
Norrbotten präglas av stora avstånd vilket utgör en extra utmaning för primärvården här uppe. Jag tycker att det är viktigt att vi även i framtiden kan erbjuda en kvalificerad sjukvård för de människor som bor i norrlands inland.
På vissa håll har man haft svårt att bemanna upp vårdcentralerna med ordinarie distriktsläkare och istället har man hyrt in stafettläkare för att klara av vårdtyngden. Detta är naturligtvis bra som kortsiktig lösning men helt fatalt ur vårdcentralernas utvecklingsperspektiv. För att klara av framtidens pensionsavgångar tror jag att det krävs att man satsar på ST-rekrytering genom att erbjuda en utbildning som man inte skulle kunna få någon annanstans i landet, samt attraktiva arbetsvillkor med stora möjligheter till fortbildning.upp till startsidan!

ALK på Hudkliniken,
e-intervju med Jörgen Harila

Hur kom det sig…?
Jag blev tillfrågad av Meta Wiborgh som är ALK samordnare i
Luleå-Boden.Det kändes spännande att göra någonting utanför
vårdcentralen samtidigt som det vara till nytta för primärvården.
Varför hud?
Jag tycker hud är kul för att det är synligt och snabbt greppbart.Det
kändes också lagom avgränsat att prova på för en nybliven
distriktsläkare. Det hade säkert varit intressant på många andra kliniker
också.
Tidsåtgången?
Tidsåtgången i snitt har väl varit ca 4 timmar i månaden, men det är nog
bra att man har möjlighet att avsätta 8 timmar i månaden om behovet
finns. Det är nog så att behovet varierar mycket över tiden och dessutom
lägger vi alkar upp arbetet individuellt.
Vad har det gett mig ?
Flera saker: Jag håller mig bra uppdaterad på hudområdet. Lite miljöombyte
och att ha kontakt med slutenvården känns bra .Möjlighet att påverka
slutenvårdens syn på primärvården och informera om vårt arbetssätt. Stor
frihet att arbeta med det man själv tycker är viktigt och själv styra
tidsåtgången. Gräddfil för mina remisser till hudkliniken!(Okej,jag ska
säga att det inte behövs vid nästa kontakt med hud )
Största Problemen?
Inga stora problem. Jag upplever att man på hudkliniken är intresserade
av en bra relation med primärvården. Det går ju förståss bort lite
patienttid från vårdcentralen.
Tips till de som tar på sig uppdrag framöver?
Att hela tiden tänka på att man är representant för primärvården och ska
se till att primärvården har nytta av de överenskommelser som görs med
slutenvården. Ibland förstår inte slutenvården vårt arbetssätt och kan
därför komma med dåliga förslag för oss. Det gäller att stå på sig vid
såna tillfällen, när man kan behöva argumentera mot en hel klinik. Jag tycker inte man ska vara rädd att prova på ett ALK-uppdrag.Om det
inte känns bra, så är det enkelt att hoppa av.

Jörgens hemsida för ALK HUD upp till startsidan!

Personlig läkare ST-möte Storforsen sept 2006 några länkar:

Hur arbetar kompetenta allmänmedicinare efter Björn Landström
Personlig doktor Andreas Kasemo reflekterar
Personlig läkare Elisabet Jaensson, Malmö

Att vara personlig läkare

Att vara personlig läkare Läs Markus Belands giftiga rapport från kurs med Rudebeck, Sommansson, Foldevi, Sviden mfl. Hur välja i den vård-ideologiska gottepåsen?

SFAMS höstmöte i Umeå, rapport Markus

SFAMs höstmöte i Umeå, rapport Markus

Vår flitige rapportör har en spetsig penna! För egen del fick jag mest ut av det underbart inspirerande kåseriet av språkvetaren som bara hade en ”transpareng”. Som glesbygdsbo blir man trött av alla kända och okända ansikten. Men visst är det kul att mötas och språka, jag fick träffa en av våra ”eminenser” Jan Håkansson /red

Läkemedelsgenomgång på sjukhem
Jag hajade till lite när jag såg artikeln om läkemedelsgenomgång på sjukhem i Nordisk geriatrik, författad av tre norrbottningar, Stellan Båtsman (som ingår i Nordisk geriatriks redaktion) Bo Henriksson och AndersBergström (numera läkemedelskomittens ordf).
Dels tyckte jag att nivåerna, dvs det genomsnittliga antalet preparat var ganska högt och detaljer störde ex att det efter genomgången ökade antalet med laxantia.
Det visar sig att genomgången var från 1999 och kanske har vi blivit klokare och upptäckt Pajalagrötens välsignelser?
Att man sparar ekonomiskt är otvivelaktigt, på de enheter vi har där det genomförts ser man även en förbättring i livskvalitet. Visst måste man återinsätta medicin någon gång.
Men den viktiga frågan om det verkligen från början är rätt att ge alla dessa mediciner. Vem är ansvarig, vi eller medicinklinikerna? Ordinationerna borde kanske vara tidsbegränsade. Är alltid läkemedel rätt lösning.
Det verkar inte riktigt rationellt att vi först ger en väldig massa mediciner och sedan får ha speciella projekt för att sanera medicinlistorna, eller?

www.nordiskgeriatrik.se
Artikeln om läkemedelsgenomgång på särskilt boende upp till startsidan!

Chefsenkät-många chefer blir det!

Vi ville göra en särskild enkät för alla våra stackars chefer på olika nivåer som underlag:

Arbetsplats: svara bara om du säkert vet vart du hör!

Sätt ett kryss i den ruta som stämmer bäst med din uppfattning:
1 stämmer inte alls , 5 stämmer helt.

1.Det är kul att betala skatt och ha budget i balans

2.Inga enkäter har ett egenvärde

3.Mina medarbetare får uppkastningar när jag talar om divisionens mål och verksamhetsplanen

4.Utan medicinsk utbildning är det lättare att göra nedskärningar

5.Namnet folkpartiet är inte humor

6.Reinfelts röst låter snällare än det han gör

7.Varje dag träffar jag någon medarbetare

8.Jag betalar min TV-licens

9.Jag har barnpassning och men inte städhjälp

10. Jag vill bli finansminister

11. Norrbotten är vackert, jag tillbringar halva min arbetstid i bilen

12. Jag vill rekommendera min värste fiende arbeta hos oss

Om Du har någon chefskompis som Du tror inte längre träffar någon medarbetare utan bara är på möten ? kopiera enkäten och använd Mindfulness eller MM, motiverande metod för att fokusera.
Tack för att Du tog dig tid! Ha en bra dag! Hur mår Du? Tänk positivt!

Liv i glesbygd ST-möte Malmfälten
Tiina Rehnstedt ST i Pajala hade planerat mötet med deltagare från Gällivare Kiruna och Pajala. Birger Joutsen, verksamhetschef i Pajala berättade lite om sitt ledarskap. ST-läkarna själva berättade om sin handledning. För de nya utbildade läkarna från andra länder är frågan: Hur lång tid tar det att lära sig vår kulturspecifika sjukvård? Är tre år en rimlig tid för att förstå grunderna?
Juoko Resänen berättade sin historia, spännande att höra en kollega berätta om hur han kom in på läkarbanan och utbildade sig i gamla DDR, tjänstgöringar i Finland och hur han sedan hamnade i Pajala och nu bestämt sig för att prioritera handledning de sista åren i karriären.
Vi besökte Lars Levi Laestadius museum och det var mycket ovanlig, intressant och inkännande visning. Det är en betydande person i Norrbottens historia .En sentida ättling till Laestadius visade kunnigt Kangos museet och berättade att historien måste skrivas om efter de fynd som gjort med lämningar efter människor för tio tusen år sedan! Kunskap om lokal kulturhistoria fördjupar allmänmedicinarens arbete.
Vi besökte den fina distriktsköterskemottagningen i Junosuando. Det var flera kollegor som med tindrande ögon tänkte sig in i att jobba på en sådan mysig men ändå välutrustad liten arbetsplats.
Vi fick också se Tiinas vackra hem, sauna vid älven, god mat och hemkokt. Det är verkligen bakvänt att vi i glesbygd ska motivera varför vi inte väljer att trängas i storstäderna!
Nästa möte blir Kiruna. Ben, Maria och Samuel och Johanna ? då kanske det måste vara mera plats i programmet för det intressanta momentet där varje ST-läkare berättar om sin utbildning och handledning.
Tack Tiina för ett givande program!
Peter Olsson upp till startsidan!

Diabetesöversikt i VAS. NU!

En gammal surdeg i vården, jag hittade ett av många trosvissa inlägg från Allmänmedicin Norrbotten 1994. nostalgisk länk
Sedan dess har många försökt, (några saboterat?) och ingenting hänt.

Nu görs ett nytt försök och jag sände ut en enkät till några intresserade:

Så här såg enkäten ut. (och de översikter som exemplifierarar:patientöversikt

och patientens profil)

Svaren var översvallande positiva: svaren på enkäten

Med förankring i Länsgrupp Diabetes fortsätter nu arbetet med IT-avdelningen:

Stor potential för rationell tidsanvändning för många och ökad patientsäkerhet!

Man kan uppskatta antalet patienter med diabetes till dryga 10000 i primärvård och 1000 på medicinklinikerna. (Mellen 4 och 5% prevalens). Dessa patienter träffar diabetes-sköterska och läkare minst två gånger per år och nuvarande arbetssätt är omständligt, tidsödande och osäkert. Att ta fram data som gömmer sig i VAS stjäl tid från mötet med patient.

Det behövs ett generellt program som kan fungera som checklista, beslutstöd, hjälp för journalinmatning och möjlig exportfunktion till kvalitetsregister. Programmet måste vara flexibelt vad gäller ev tillägg och förändringar i framtiden. Diabetes i primärvård är bara en av många tillämpningar av detta generella program. VAS skulle så kunna bli ledande i effektivitet, enkelhet och överblick!

Förebyggande av hjärtkärlsjukdom
Hur ska vi göra med blodtryck? Ett praktisk problem är när man som läkare får in många isolerade blodtrycksvärden för kommentar. Vem ska mäta? Vi hade diskussion om detta med stöd i Läkemedelsverkets skrift i ämnet
Bildspel i urval
Text till LMV-bildspelet
Vem vill veta sin kardiovaskulära risk? (Anders Hernborg och Jan Håkansson som är medförfattare till kompromisstexten från LMV kommenterar frågan, från SFAMs Ordbyte upp till startsidan!

Vad kostar en läkemedels-lunch?
Av en tillfällighet hamnade jag på en läkemedelslunch vid besök på en vårdcentral. Det är många år sedan sist. På min arbetsplats har vi nämligen bestämt oss att avstå. Vi prioriterar möten mellan kolleger istället. Jag tror inte vi är sämre informerade för det. Själv tycker jag att jag har ganska god kännedom om den läkemedelsgrupp det handlade om och känner även de tveksamma resultat som redovisats på senare tid.
Kollegor på vårdcentraler som tar emot luncher och information borde ställa sig frågan vad det kostar. Vad är alternativt använd tid. Nu användes en timme av 7 läkares och en sköterskas tid. Utbildningsvärdet var mycket tveksamt. Ingen var förberedd för att ställa relevanta frågor. Representanten bjöd på lunch.
Den information som gavs var mycket selektiv och preparatet är det första som nämns på www.worstpills.org. Där listas preparat som är för dyra, har för dålig effektivitet eller för mycket biverkningar. En broschyr ?praktisk guide? delades ut, författare var två Göteborgskollegor, den ene redaktör och och den andre i utdatagrupp för kvalitetsregister för sjukdomen ifråga. I broschyren presenteras rekommenderade preparat med en-tre sidor. Det som man gör reklam för, som andra preparat, på fem sidor och texten är väl i och för sig saklig men tendentiösa uttryck som ?lovande? och ?kan visa sig avgörande? förekommer. På sista sidan anges sponsor.
Preparatet värderas av vår endokrinolog i Norrbotten ha en liten mycket begränsad indikation med nuvarande dokumentation.
Med dagens möjligheter till uppföljning av läkemedelskostnad är det möjligt att värdera vad en ökad förskrivning efter denna typ av ?information? kostar vårdcentralen och patienten!
Kunde inte läkemedelskommitten undersöka om det finns relation mellan budgetöverdrag i läkemedelskostnad och om vårdcentralen tar emot representanter för läkemedelsluncher?
Peter Olsson (tid publ på Ordbyte och i Behandlingsbladet)
Länktips: http://www.healthyskepticism.org/
Har Ni fortsatt läkemedelsluncher på Din vårdcentral? Vad ger det?

Vem betalar?

Bättre medicin
När ARB väljs som förstahandspreparat före ACE-hämmare ökar kostnaden för samhälle och patient nästan tiofalt, utan någon säker bättre dokumentation. Vi noterade att Atacand låg för upprepade gången högt, senast på andra plats, på vår topp 20 lista för läkemedelskostnader i Apotekets statistik. Detta störde oss då vi försöker att arbeta för en rimlig och kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning bland vår läkargrupp.

En av misstankarna var att medicinkliniken hade en avsevärd andel av förskrivningen, en annan att det var en av våra tidigare kollegor som hade initierad en större del av förskrivningarna. Vi bad sekreteraren att göra en sökning i VAS på samtliga av våra patienter som hade fått preparatet förskrivit under det senaste året.

I VAS-receptmodulen (LM) såg vi vem som förskrev första gången. Vi läste i journalen för att kunna se ev. indikation enligt Norrbottens läkemedelskommitténs rekommendationer. Med detta menar vi att man först prövat ACE-hämmare och fått biverkan eller att man har valt kombinationsbehandling vid t ex otillräcklig effekt vid hypertonibehandling. Tidsåtgången var minimal, det tog oss kanske 1 timme var att beta av patientlistan.

Av 84 funna fall stod VC för förskrivning av 73, Medicinkliniken för 11. Mer än en tredjedel av förskrivningen hänförde sig till en enda läkare på VC ( 30/84). För medicinklinikens förskrivningar kunde vi i 10 utav 11 (90%) inte hitta någon indikation enligt Läkemedelskommitténs rekommendation. För vår egen ?storförskrivare? var fördelningen 25 utav 30 (83 %). Sammanlagt fann vi ingen indikation i 52 fall utav samtliga 84 (62 %).

Våra misstankar fann vi således delvis bekräftade. Medicinklinikens förskrivningar var inte lika många som vi trodde men i de flesta fall har Atacand satts in som förstanhandspreparat, vilket kanske är anmärkningsvärt i sig. Däremot var det en tidigare kollega till oss som står för mer än en tredjedel av våra initierade förskrivningar. De områden i vårdcentralens upptagningsområde där han har varit verksam har än idag den högsta förskrivningen av Atacand. Slutsatsen måste vara att det är svårt att bli av med gamla barlaster. Att ta upp ett möjligt byte till ett billigare läkemedel är en konflikt som många läkare skyr att ta med sina patienter. Undersökningen bekräftar i våra ögon vikten av att använda ett kritiskt förhållningssätt vid läkemedelsförskrivning ända från början. Det blir bättre medicin.

Peter och Markus (tid publ i Behandlingsbladet)

Läst till dec 2006-09-10

Vi väntar på Birgitta Hovelius (vår klokaste professor) bearbetning av den norska läroboken och Carl Edvard Rudebecks bok om allmänmedicin!!
Dessutom har vi till vårdcentralen beställt den norska boken om ?Skam i det medicinska rummet? som Anders Lundqvist skrev om i Allmänmedicin.

Rättelse: Cecilia Rydings licavhandling om kroppsempati grundar sig inte på sex (det måste varit en freudiansk felskrivning) utan på undersökning av sexton (16) kolleger i Stockholm!

sammanfattning av lic-avhandlingen om kroppsempati
För mera utförlig text och artiklar får man maila: cecilia.ryding@telia.com

Cecilia tipsade även om Marmots bok.

Michael Marmot. Status- syndromet. Hur vår sociala position påverkar hälsan och livslängden.
ISBN 91-27-11192X
Detta är en otroligt välskriven, humoristisk och distanserad populärvetenskaplig bok. Bärande är en grundläggande moralisk underton. Spännande presentation av forskning och precisering av de problem man försöker lösa inom disciplinen epidemiologi eller folkhälsovetenskap. Som en sann vetenskapsman tar Marmot självkritiskt upp motargument och vrider och vänder på resultaten.
?Autonomi ? hur mycket kontroll man har över sitt liv ? och de möjligheter man har till ett fullödigt socialt engagemang och deltagande är av avgörande betydelse för hälsa, välbefinnande och livslängd. Det är ojämlikhet inom dessa områden som har stor betydelse för att skapa den social hälsogradienten. Det som ligger bakom statussyndromet är graden av kontroll och deltagande.
Det här låter enkelt, hoppas jag. Men för att kunna formulera dessa två meningar om kontroll och deltagande krävdes det över tjugofem år av forskning?.
Vi får följa Whitehallstudierna om de skiktade brittiska statstjänstemännen, en mängd andra intressanta och omtalade studier bla de om japanska emigranter. Den som följt debatter under de senaste årtiondena känner igen mycket. Frågan om äktenskapet skyddar män och kvinnor olika får sin belysning.
Samarbetet med regeringen Blair för praktiska handlingar som skulle minska den sociala gradienten avslutar.
Den mångårige medarbetaren Töres Theorell skriver ett efterord.
Social isolering verkar vara viktig, tänker jag på mig själv när jag njuter av boken i total ensamhet i höstsol i Blekinge skärgård.
Ska man förstå den stimulerande artikeln om vad man lärt av MONICA-studien så är Marmots bok avgörande. (LÄNK)
Både vad som hänt i Norrbotten men också vad som hände i östblocket efter kommunismens sammanbrott.

MONICA-studien:
Asplund K, Eliasson M, Janlert U, Stegmyr B. Vad MONICA har lärt oss om hjärt-kärlsjukdom – liksom om samhälle, folkhälsa och sjukvård. Läkartidningen 2006;103:3006-11.

artikeln Många häpnadsväckande resultat vad gäller sänkningen av dödlighet i hjärtkärlsjukdomar och sjukvårdens begränsade påverkan!

Status Stress. Alain de Botton
ISBN: 9170012768
Populärfilosofiskt om känslan av att gräset är grönare hos grannen. Möjligen finns det en ganska stor skillnad mellan Amerika (USA) och Europa i synsätt. Mycket infallsrik och skarpsinnig om än något ojämn. Konstruktionen av dispositionen är intressant men kanske inte helt genomförd, det känns som stora hopp mellan de olika teman som behandlas. Ämnet och titeln ger ju många associationer till Marmots bok ovan.

Liksom regn och snö. Möten med den nya Bibeln. Albert Bonnier.
ISBN: 9100570605
Författare och teologer kommenterar sitt möte med olika texter ur den nya översättningen. P O Enquists lyfter fram dubbelheten i det kristna budskapet. Andra intressanta bidrag av Bengt Anderberg, Fredrik Lindström, Jonas Gardell och Ylva Eggehorn.
Här möter jag åter Owe Wikström som skriver om Salomo (Apokryferna Vish 6:22-27). Redan här nämns Sonja (samma ord som i sofia-kunskap) från Brott och Straff.
Även Brigitta Trotzig nämner denna Sonja Marmaledova i sitt avsnitt om Saligprisningarna.

Wikström Owe. Sonjas Godhet. Medkänsla i en självupptagen tid.
ISBN: 9127114228
Hjärtstoppet i träningslokalen där han räddas av rådigt ingripande av hustrun blir utgångspunkten för författarens kritiska diskussion om vår egen kultur.
Den tidigare boken ?Långsamhetens lov? finns översatt till flera språk. Jag har haft lite svårt för vad jag uppfattade som ett missionerande stråk hos denne professor i religionspsykologi. Men hindret var nog i läsarens öga, jag hörde på radion författaren distanserat och humoristiskt berätta om upplevelsen av hjärtssjukdomen. Inga som helst ”nära döden”-erfarenheter att berätta, vilket var tragiskt för en som var i branschen!
Detta är en viktig och resonerande bok i vår tid där det individuella självförverkligandet står i centrum. Författaren återvänder till Sonja, den goda unga kvinnan som prostituerar sig för att försörja sin familj med den alkoholiserade fadern. Mördaren Raskolnikov möter henne efter mordet på pantlånerskan.
Vid läsningen undrar jag ibland om Wikströms mörka bild av vår egen tid är korrekt, det finns motbilder. Jag tänker bl a på det starka engagemang jag mött bland yngre AT-läkare som studierektor, det är många fler som har utvecklade planer på aktivt biståndsarbete än det var i min generation.
Wikström möter en frälsningssoldat som säger något avgörande. Medlemmarna i frälsningsarmen skiljer sig inte i moraliskt avseende, var för sig, från andra människor. Men tillsammans och med den gemensamma inriktningen så når man resultat.
Den välskrivna boken avslutas med tips till ett eget litterärt husapotek, som motkraft till förenkling.
Flera intressanta bilder av mötet med sjukvården. ?Under året har jag lärt mig många nya ord. Jag förstår en del om hjärtats funktioner, om syrehalt, arytmi, kärl och kolesterol. Och visst; det hör till sjukvårdspersonalens yrke att tala om det fodral som skyddar ? ja, vad ska vi kalla det? ? själen, jaget, medvetandet eller självet? Men det medicinska språket med all dess exakthet och siffror tycks mig ibland torftigt. Det korresponderar inte med gåtan inom oss. Visst, jag har klarat mig bra, så vem är jag att undra??

Fallhöjd. Nick Hornby ISBN: 9170013764
”Olycka botas med lycka, sedan får folk säga vad de vill.”(inledande citat)
Man ska kanske inte övertolka de presenter man får, jag fick boken av mina döttrar till födelsedagen.
Fyra personer som bestämt sig för suicid möts på taket till ett höghus i London. Vi får följa dessa fyra främlingar i deras kontakter efter detta möte. Komiska dialoger som speglar olika livsöden och förväntningar på livet i vår tid.

Adjö herr Muffin. Ulf Nilsson, Anna-Clara Tidholm ISBN 91-638-2201-6
Prisbelönt barnbok som handlar om döden. Syftet är lovvärt, om den fungerar avgörs nog av ålder och mognad hos läsaren. Barn har väl oftast ett tydligt förhållande till döden, som vi äldre lärt oss tränga undan.

Den har även filmats och gått på barn-TV.

Så två böcker om vårt Norrbotten:
Mare Botnicum, Boris Ersson ISBN 91-89564-24-3
Om folket runt bottenhavet. Även ett kort avsnitt om Tysfjord, Musken där jag faktiskt gjort hembesök med båt vid arbete i Drag för tio år sedan.

Arvet, Hans Andersson, Olavi Korhonen och Tor Lundberg ISBN: 91-87005-18-2
Om Laponia, Tors vackra bilder och Hans eftertänksamma texter skrivna under olika förhållanden och tider. Olavi Korhonen om ortnamn. Vi som arbetat i Jokkmokk har mött många av informanterna.

Liedman Sven-Erik. Stenarna i själen. Form och materia från antiken till idag. ISBN 10:91-0-011140-4
Det ska bli spännande att långsamt läsa tredje delen i den mäktiga trilogin av denne lärdomsgigant.

Vilken föreläsning på FoU-dagen! Böckerna är ju skrivna på ett språk där man kan föreställa sig ett resonerande i seminarieform. En invändning jag hade velat diskutera var föreläsarens tanke att för lärande, inhämtande av kunskap, krävs dels uppmärksamhet och intresse. Frustration är enligt min erfarenhet betydligt pålitligare som drivkraft.

När Liedman beskrev Carnaps fåfänga försök att i positivistisk anda gruppera all kunskap undrar jag om Mats Eliasson som presenterade Evidensbaserad Medicin EBM i motsats till tidigare eminensbaserade kände sig provocerad. Nu kommer hälsoekonomi och EBM i LäkarTidningen-serie och jag tycker man borde diskutera gränserna för den expansiva EBmedicinen. Kronisk smärta och depression kan betraktas medicinskt men knappast lidande och olycka, det är existentiella problem. Idehistorikern kunde nog bringa reda åtminstone i begreppen?

Jag ställde frågan om generalist-specialist och fick intressanta referenser och synpunkter.

Klas Östergren. Gangster ISBN: 9170014124
I uppföljaren till Gentlemen finns bland så mycket annat en intressant och gripande och ryslig historia om ett spädbarn med kolik som terroriserar föräldrarna. El-överkänslighet blir moderns hypotes och familjen hamnar i ett litet torp utan bekvämligheter där barnet slutar skrika och idyllen är sagolik. Men utvecklingen går åt ett helt annat håll. Beskrivningen av samhället är svidande otäck och dyster.

Allmänmedicinska RESOR: http://www.allanpelch.dk/

Till ST-möte i Jönköping kommer min gamle lärare Gunnar Holmgren, född i Zambia och arbetat ensam i Mpongwe i 17 år! upp till startsidan!

Redaktör: peter olsson

Ansvarig för sidan: peter olsson
Senast ändrad: 2006-11-24 16:24